Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1946 - Den slutna gasturbinen, av Per Alsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
TEKNISK TIDSKRIFT
lämpar sig i allmänhet endast olja, kolpulver eller
gas som bränsle, ty på grund av att temperaturen
på den cirkulerande luften redan vid inträdet i
luftvärmaren är mycket hög, kommer rökgaserna
vid utträdet ur luftvärmaren att likaledes ha en
hög temperatur. För att då inte luftvärmaren skall
alldeles förstöra anläggningens
totalverknings-grad, måste rökgaserna väsentligt nedkylas efter
utträdet ur luftvärmaren. Eftersom detta i
normala fall inte kan ske i någon ekonomiser,
återstår endast att kraftigt förvärma
förbränningsluften. Denna förvärmning måste pressas upp så högt.
att rosteldning ej kan komma till användning.
För sådana anläggningar däremot, som har
behov av hetvatten eller förvärmd luft, kan
rökgaserna avkylas i separata värmeväxlare,
varigenom temperaturen på förbränningsluften till
luftvärmaren ej behöver pressas upp så högt.
I dessa anläggningar möter det därför inget hinder
att använda rosteldning.
Som framgår av fig. 3 är de i anläggningen
ingående maskinerna placerade i följd efter
varandra. Under maskingruppen ligger den kraftigt
tilltagna värmeväxlaren och i vänstra änden av
denna förkylaren samt vid sidan av
kompressorerna mellankylarna. De i maskincentralen
uppställda hjälpmaskinerna inskränker sig till
kylvattenpump och uppladdningskompressorer för
två luftbehållare, vilka närmre beskrives i
samband med regleringen.
Luftvärmaren, fig. 4, är i princip byggd som
en tvångscirkulationspanna utan ångdom och av
utpräglad strålningstyp. Tuberna utsätts för myc-
Fig. 3.
Escher
Wijss-projekt till
12 000 kW [-AK-anlägg-ning.-]
{+AK-anlägg-
ning.+} 1
luft-värmare, 2 [-högtrycks-turbin,-]
{+högtrycks-
turbin,+} 3
lågtrycksturbin,
A
högtrycks-kompressor,
5 [-lågtrycks-kompressor,-] {+lågtrycks-
kompressor,+}
6 [-värmeväxlare,-] {+värmeväx-
lare,+} 7
kylare, 8
generator, 9
ma-targenerator,
10
startmo-tor, 11
hjälp-kompresso-rer, 12
regleringsanordningar, 13
kuggväxel,
14
kylvattenpump, 15 [-luftbehållare,-]
{+luftbehålla-
re,+} 16
rök-gasfläkt.
Fig. 4. Luftuärmare. A, B cirkulerande luft, C bränsle,
D förbränningsluft, E rökgaser.
ket höga temperaturpåkänningar, och de måste
därför helt eller delvis vara av legerat,
tempera-turbeständigt material. I direkt anslutning till
luftvärmaren ligger en luftförvärmare av
konventionell typ. Bränslet, i detta fall brännolja,
tillförs luftvärmaren i fyra pulserande brännare av
liknande konstruktion som bränsleventilen i en
dieselmotor, varigenom mycket goda
förbränningsförhållanden ernås. För att skydda det nedre
partiet av tuberna, som utsätts för hettan från
de hetaste rökgaserna, är det så ordnat, att en del
av rökgaserna, som lämnar luftvärmaren genom
en särskild ventilationsfläkt, återförs till nedre
delen av förbränningsrummet. Temperaturen på den
cirkulerande luften höjes i luftvärmaren från ca
420°C till ca 690°C. Rökgaserna lämnar
luftvärmaren med en temperatur av ca 650°C och
avkyls vidare i luftförvärmaren till ca 170°C. I
luftförvärmaren uppvärms härigenom
förbränningsluften från ca 50°C till ca 550°C.
Utförandet av de rörledningar, som förbinda
luftvärmaren med högtrycksturbinen, skiljer sig
från det som är normalt när det gäller
rörledningar för liknande media, t.ex. överhettad ånga.
I detta fall gällde det att dimensionera
rörledningen för ett tryck av ca 25 at ö och en
temperatur av ca 700°C. Man löste uppgiften genom att
bygga rörledningen av två koncentriska rör med
mellanliggande isolering. Det inre röret tjänar
endast till att leda luftströmmen och utsätts ej för
tryck- utan endast för temperaturpåkänningar.
Det yttre röret är genom isoleringen skyddat för
värmen från den bela luftströmmen och utsätts
endast för tryckpåkänningar.
Högtrycks- och lågtrycksturbinerna skiljer sig ej
i högre grad från en ångturbin, arbetande med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
