Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1946 - Den slutna gasturbinen, av Per Alsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1946
401
hög överhettning oeh litet tryckförhållande.
Högtrycksturbinens första skovelrader, som arbetar i
den oerhört heta luftströmmen, måste liksom
luftvärmaren vara byggda av legerat specialstål.
För en gynnsam totalverkningsgrad hos
anläggningen fordras, att turbinens och kompressorns
verkningsgrader pressas till det yttersta. Man har
ernått detta genom mycket omsorgsfulla
undersökningar över förlusterna i dessa maskiner.
Genom tillämpning av aerodynamiska principer på
turbin- och kompressorskovlarna, vilka i
vind-tunnlar i förstorad skala utprovats under olika
driftförhållanden, har strömningsförlusterna
kunnat väsentligt nedbringas. Framför allt gäller
detta om kompressorn, som består av tre
fler-stegsaxialkompressorer av en typ, som
framkommit under de senare åren.
Vid konstruktionen av värmeväxlaren
eftersträvades dels att inom given volym få in största
möjliga värmeyta dels att få största värmeutbytet
per kvadratmeter värmeyta med minsta
tryckförlust. Dessa strävanden ledde till att
värmeväxlaren byggdes med ett stort antal tätt liggande,
långa tuber med mycket liten diameter. Eftersom
mediet såväl utanför som inuti tuberna är ren
luft, blir risken för igensättningar liten.
Försöksanläggningen hos Escher Wyss visas i
fig. 5. Den långsträckta maskingruppen upptar
från åskådaren sett generatorn (delvis
bortskymd) , lågtrycksturbinen, högtrycksturbinen,
kompressorerna. Mittpartiet av bilden domineras
av den cylindriska luftvärmaren. Denna står
genom två parallella rörledningar av sådan
konstruktion, som beskrivits ovan, i förbindelse med
högtrycksturbinen. Bakom dessa rörledningar
skymtar två luftkylare och ett förbindelserör
mellan dessa och kompressorn. Luftförvärmaren är
placerad bakom luftkylarna och värmeväxlaren i
källarvåningen.
Reglering
Det är ofta av ej ringa betydelse för en
kraftmaskin, att hastighetsregleringen fungerar
tillfredsställande. Detta gäller t.ex. för de maskiner,
som är avsedda att generera växelström av
konstant frekvens. Ett annat icke mindre viktigt
problem, som hänger samman med
regleringsförfarandet, är maskinens förhållande vid dellast. Hur
ställer sig AK-anläggningen i dessa avseenden?
För att börja med maskinens uppträdande vid
dellast erinras om, att vid normallast enligt fig. 1
trycket på högtryckssidan i processen var ca 24
at a och på lågtryckssidan ca 7 at a.
Tryckförhållandet är alltså ungefär 3,5 och undre
trycknivån ca 7 at a. Under dessa förhållanden arbetar
maskinen som gynnsammast, och den lämnar då
till generatorn normal fullasteffekt, 2 000 kW.
Skall maskinen lämna mindre effekt, regleras
detta på så sätt, att en viss mängd luft tillåtes
utträda ur processen. Härigenom sjunker tryck-
nivån. Maskinerna arbetar emellertid fortfarande
vid samma hastighet, och den cirkulerande
luftvolymen blir således densamma som vid fullast.
Lufthastigheter inom turbiner och kompressorer
bibehålls oförändrade. Tryckförhållandet ändras
icke men i detta fall är kanske trycket på
högtryckssidan 7 at a och på lågtryckssidan 2 at a.
Genom att lufthastigheterna inom maskinerna
icke ändrats, arbetar dessa med verkningsgrader,
som ligger i närheten av motsvarande värden vid
fullast, men eftersom den cirkulerande
viktsmängden har minskat, blir, såsom avsetts, den
levererade effekten mindre.
På detta sätt kan, genom att luft släppes ut ur
eller in i processen, den trycknivå alltid
upprätthållas, som svarar mot för tillfället erforderlig
effekt, varjämte anläggningens
totalverkningsgrad endast långsamt försämras vid dellast. Även
tomgångsförlusterna blir jämförelsevis små.
Den ovan beskrivna metoden med in- eller
ut-släppning av luft har en i hög grad
hastighetssta-biliserande inverkan. Fig. 6 avser att ge en
schematisk bild av verkningssättet.
Hastighetsregulatorn påverkar dels en servomotor SM, som
reglerar överströmningsventilen ÖV, dels en
fördelningsventil FV. Överströmningsventilen förbinder
kompressorns högtrycks- och lågtryckssidor.
Fördelningsventilen kan sätta kompressorns
högtryckssida i förbindelse med endera av
högtrycks-och lågtrycksbehållarna, HLB resp. LLB.
Regleringen arbetar på följande sätt: Om
maskinen utsättes för en belastningsstöt, ger detta sig
till känna, genom att hastigheten tenderar att
Fig. 5. AK-försöksanläggningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
