Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1946 - Trafikområden för broar, av H N Pallin - Storflygfält, av Bertil Hultén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 april 1946
423
dessa utjämnade områdesgränser något öka det
mindre området innanför flodbukten på de yttre
områdenas bekostnad.
Frågan om de obegränsade trafikområdenas
storlek samt intensiteten hos trafiktillflödena från
deras olika delar är outredd i vårt land men
förtjänar uppmärksamhet. Utan att här vidare
inlåta mig på detta problem har jag i fig. 3
återgivit ett exempel, som belyser den utsträckning
dylika broområden kunna få, men samtidigt
också det ytterligt ringa trafiktillflöde, som kan
påräknas från de avlägsnare delarna av ett område,
som kan omfatta en stor del av Sverige. Exemplet
gäller tandembroarna över Vänern mellan Näset
och Kållandsö, där parallellförbindelserna på
båda sidor gå över land*.
Denna bild antyder även en annan sak,
nämligen den, att trafikområdenas gränser icke äro
eller kunna vara helt fasta, beroende på alla de
okontrollerbara omständigheter, som styra de
enskilda trafikanterna. I själva verket lappa
angränsande trafikområden över varandra, varvid även
lokala och topografiska förhållanden inverka.
Trafiknätets utformning inom ett område har i
sista hand ett bestämmande inflytande på dessa
gränsers detaljdragning. Man gör därför klokt i
att så långt möjligt utstaka dessa med hänsyn till
beskaffenheten av detta nät i varje särskilt fall.
De ovan beskrivna brolägena och deras
trafikområden äro starkt schematiserade. I alla konkreta
fall måste detaljstudier ske, och det kan då vara
nyttigt att erinra sig dessa enkla typfall. Vanligen
bli modifikationerna i verkligheten mycket stora.
Här skulle en hel rad intressanta exempel kunna
dras fram, eftersom det praktiskt taget finns ett
oräkneligt antal fall från olika städer. Jag nöjer
mig med att här visa ett enda exempel, nämligen
den föreslagna Blasieholmsbron, vars läge och
omgivningar äro ganska säregna på grund av
fördelningen mellan land och vatten omkring
Stockholms strömmar (fig. 4).
Såsom synes av bilden, på vilken brons läge
just vid Norrströms flodkurva framträder, är
trafikområdet norr om bron mycket betydande i
förhållande till motsvarande område söder om bron,
vartill emellertid starkt bidrar hela
Stockholmsvattnets utformning omkring staden inom
broarna. För samtliga centrala broar över Norrström
gäller, att deras trafikområden löpa ihop vid
Slussen och att därför hela Södermalm, ehuru i olika
* Bilden är hämtad från ett förslag till autostrada mellan Karlstad
och Jönköping över Vänern, upprättat som examensarbete 1941—
1942 vid Institutionen för Vägbyggnad och Kommunikationsteknik vid
K. Tekniska Högskolan. Jfr även "Förutsättningar för en autostrada
mellan Stockholm och Södertälje", Byggnadsvärlden 1931 h. 40,
fig. 4, där ett liknande trafikområde är angivet för broarna över
Mälaren i Stockholm.
** Pallin, H N: "Om förkortning av Södertäljevägen",
Byggnads-världen 1929 h. 44 fig. 1.
mån, kan räknas dein alla tillgodo, utom i vad
de inkräktas av inflytandet västerut från
Väster-bron och österut från en Österbro. Av denna
anledning har Södermalm på bilden icke utmärkts
såsom ingående i trafikområdet för
Blasieholmsbron. Detta bör observeras, enär den påpekade
omständigheten gör trafikområdet söder om bron
gynnsammare än bilden utvisar.
Om man erinrar sig, vad som förut sagts om
trafikområden för broar, finner man vidare av
kartan, hur ogynnsam ur trafiksynpunkt en bro
skulle vara mellan Logården och
Nationalmuseum. Vad slutligen en Österbro beträffar, skulle
denna komma att mycket inskränka på
Blasie-holmsbrons trafikområde i nordöst. En sådan bro
har förslagsvis inlagts på fig. 4 för att ånge detta.
Det valda läget för denna österbro sammanfaller
ungefär med ett av de lägen som jag angav 1929".
Storflygfält
DK 629.139
711.553.5
I fackkretsar i London har man bekymmer för Heathrovv
Airport, den nya storflygplatsen, fig. 1, som skall ta emot
den interkontinentala flygtrafiken. Flygplatsen anlades
under kriget av Royal Air Force och planlades som alla
andra militära flygfält i form av en stor triangel. För
krigsbruk är en sådan flygplats tillfyllest, den ger
landningsmöjligheter i alla vindriktningar och
uppställningsplatserna för maskinerna är utspridda över hela fältet på
ömse sidor om varje startbana. Runtomkring fältet fanns
en smalare förbindelsebana, som gav planen möjlighet att
komma till ändpunkten på den för tillfället lämpliga
rullbanan.
Det civila flyget har däremot andra krav. I första hand
har man att tänka på passagerarnas komfort.
Flygmaskinerna skall inte behöva rulla någon längre sträcka till
starten, ty det tar för lång tid, banorna bör helst vara
dubblerade för att ge största säkerhet och snabbhet, an-
Fig. 1. Heathrow Airport, London, i nuvarande utseende;
endast tillfälliga byggnader (kontrolltorn och hangarer)
finns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
