Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1946 - »De Laval», av r - »Bara luft», av r - SJ 1945, av r - Chalmers Tekniska Högskolas Bibliotek, av r - TNC: 9. Några lånord, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
TEKNISK TIDSKRIFT
organisationen. En antydan om den lyckliga utveckling, som
bolaget har undergått under årens lopp, får man av
uppgiften att, medan produktionsvärdet sedan sekelskiftet har
tvåochenhalvdubblats, har timförtjänsten kunnat
sex-dubblas. Broschyren avslutas med några ord om
framtidsutsikterna och med en del upplysningar av intern
natur, såsom om pensionering, yrkesskolan m.m.
Med sin intresseväckande text, sina många talande bilder
och åskådliga diagram synes broschyren på ett förebildligt
sätt ägnad alt fylla sin uppgift att hos personalen sprida
upplysning om företaget och stärka känslan av
samhörighet med denna. r
"Bara luft, en exposé över modern luftkultur och
luftteknik", har Svenska Fläktfabriken kallat det
dubbelnummer av sin tidskrift Fläkten, vilket företaget har utgivit
med anledning av sin 25-åriga verksamhet. Efter ett
inledande avsnitt om luftens sammansättning och betydelse
för livet samt om luftbehandlingsteknikens utveckling och
metoder följer ett stort antal exempel på olika uppgifter
som företaget haft att lösa, beledsagade av utomordentligt
vackra och åskådliga fotografier i djuptryck. Den ovanligt
förnämliga skriften avslutas med en skildring av
Fläkt-fabrikens historia. r
SJ 1945 heter en publikation med utmärkt vackra bilder
i djuptryck, som Järnvägsstyrelsen har låtit ge ut för atl
åskådliggöra den väldiga verksamheten vid statsbanorna
under det gångna året. Under höstmånaderna har
godstrafiken varit den största i Statens Järnvägars historia, och
den allmänna persontrafiken under 1945 väntas komma
att beteckna kulmen för krisperioden hittills. Trots detta
har upprustningen av bana och materiel kunnat fortgå i
stort sett planmässigt, och Statens Järnvägars kapacitet har
därigenom ökats väsentligt. r
Chalmers Tekniska Högskolas Bibliotek har låtit
trycka en förteckning över sina viktigaste nyförvärv under
år 1945, vilken erbjuder en snabb orientering över den
nyutkomna in- och utländska facklitteraturen.
Förteckningen erhålles till ett pris av 2 kr. Ärsförteckningen 1945
liksom kommande månadsrapporter under år 1946, för
vilka priset också är 2 kr., kan beställas direkt från
högskolans bibliotek. r
TNC
9. Några lånord
Till föregående uppsatser om lånord, i publikationerna
TNC 4, 6 och 7, fogas här ännu en spalt med några
exempel om vilka TNC fått förfrågningar eller vilka på annat
sätt varit aktuella i TNC-arbetet.
"Bowdenkabel", på engelska Bowden wire, är ett böjligt
rör med inlagd rörlig ståltråd eller stållina, som kan
överföra i längdriktningen verkande kraft. Ett bättre ord är
glidkabel. En sådan består av en glidkabelslang och en
däri förskjutbar glidtråd (eller glidlina).
"Bräckage" är en synnerligen stillös glosa, som härrör
från det engelska ordet breakage. Enligt TNC 4 s. 22 skulle
ordet kunna ersättas med sönderslagning. En bättre term
är emellertid bräck. I t.ex. konossement förekommer ännu
uttrycket "läck och bräck". Man kan säga att man
försäkrar mot (läck och) bräck, eller att bräck har uppstått
under transporten. Bräck är utan tvekan en utmärkt
term; det mera kända ordet avbräck har ju en liknande
fastän abstrakt betydelse.
"Cracking" är en engelsk term inom oljeindustrin,
innebärande ett slags torrdestillation. Det kan på svenska
lämpligen skrivas krackning, och tillhörande verb kracka.
Datum är neutrum, men genom inverkan av det
motsvarande svenska ordet dag användes del stundom felaktigt
som realgenus. Pluralis, som har behållit den latinska
formen data, betyder dels tidpunkter såsom år, månad,
dag då händelser tilldragit sig, dels också i teknisk och
vetenskaplig framställning: givna uppgifter,
utgångsuppgifter, resulterande uppgifter o.d. i allmänhet, t.ex.
märkdata, varmed förstås uppgifterna angående effekt, varvtal
och dylikt på en maskins eller apparats märkplåt,
beräkningsdata, provningsdata. 1 uttrycken: från dags dato,
lill dags dato, tills dato, förekommer den latinska
böjningsformen "dato"; använd i andra sammanhang som
ersättning för datum är den icke att rekommendera.
Diameter har trots sin grekiska härstamning, som skulle
innebära tonvikt på tredje stavelsen från slutet, alltså
på a, så småningom i svenskan fått uttalet diame’ter, vilket
nu får anses vara det normala.
Dynamo, ett ord som numera är ställt på avskrivning
(se TNC 7 s. 23) utom som förled i vissa
sammansättningar, har på grund av sitt grekiska ursprung ävenledes
haft tonvikten på tredje stavelsen från slutet, alltså på y,
men har i likhet med adjektivet dynamisk numera i
tekniskt språk tonvikt på a, och uttalas alltså dyna’mo.
"Dysa", av tyska Diise, förekommer särskilt inom
ång-turbintekniken. Det betyder munstycke, och detta ord är
avgjort att föredra. Vill man särskilt framhålla att
munstycket har en i strömningsriktningen småningom ökande
genomloppsyta kan man säga expansionsmunstycke.
"Läckage" företer samma stillöshet som det förutnämnda
"bräckage". I TNC 4 anges att det kan ersättas ined
läckning, bortläckning. Såsom angavs i samband med bräckage
förekommer även substantivet läck i förbindelsen "läck
och bräck", där den alltjämt har berättigande. I andra
sammanhang torde (bort) läckning vara bättre, eftersom
läck ju är en vanlig term i icke substantivisk användning,
t.ex. att vara läck, att springa läck, vilket gör att dess
allmännare användning som substantiv kunda vålla oreda.
Platina är ett från spanskan lånat metallnamn och har i
detta språk betoningen plati’na. Efter mönster av pa’tina,
ett ytöverdrag, och re’tina, näthinna i öga, samt andra
liknande ord av latinskt ursprung hör man inte sällan
uttalet pla’tina, men denna betoning är icke att
rekommendera.
Membran har, såsom i TNC 7 s. 26 angivits, vacklande
genus. Att TNC gett (ett försiktigt hållet) förord åt
membranet har föranlett flera telefonpåringningar och
skrivelser från personer av annan mening. Det historiskt
riktiga är utan tvekan den-genus. Svenska Akademiens
ordbok ger dock (år 1943) även neutrum, i andra hand,
särskilt när ordet användes i fysikalisk eller teknisk
bemärkelse, t.ex. membran i mikrofoner och högtalare.
Undersökningar som TNC vid upprepade tillfällen
företagit visar oförtydbart att de allra flesta tekniker föredrar
neutrum. 1 fysikalisk-tekniska sammanhang måste denna
böjning medges, men TNC:s tidigare förord var onödigt,
eftersom realgenus givetvis alltjämt är fullt berättigat.
"Position", förkortat pos., användes ibland framför
numreringssiffror eller -bokstäver i uppräkningar, t.ex. på
orderpapper, räkningar, ritningar. Ordet kan lämpligen
ersättas med post, eller i vissa fall nummer, littera, punkt,
sak, del osv.
Resistans, induktans, kapacitans, reaktans, impedans och
övriga särskilt inom elektrotekniken förekommande
storhetsnamn på -ans skall ha tonvikt på denna stavelse,
uttalad med n-ljud och ej med ng-ljud, t.ex. reaktan’s (icke:
reaktans), impedan’s (icke: impedang’s).
"Traktion" är ett onödigt lånord, soin ibland användes
inom bantekniken, särskilt i sammansättningar och i
adjektivformen "traktionär". I stället kan man alltefter
sammanhang och betydelse säga: fordonsdrift, bandrift,
dragförmåga hos fordonshjul genom friktion mot väg, och
i stället för adjektivet: för fordon(sdrift), för bandrift.
J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
