Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1946 - Praktik, av Ivar Lundbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
445
Praktik
Civilingenjör Ivar Lundbäck, Stockholm
Det torde väl icke råda några delade meningar
om betydelsen av att den unge ingenjören redan
jämsides med den teoretiska undervisningen haft
tillfälle erhålla praktik. Det händer som bekant
inte sällan att en del ingenjörer omedelbart efter
examen kopplas in på ekonomitekniskt eller annat
arbete och därvid icke få nämnvärda
möjligheter till kontakt med den praktiska
verksamheten inom resp. företag. Har man då icke
tidigare haft någon som helst praktisk tjänstgöring,
dvs. aktivt arbete i fabrik eller verkstad, skulle
detta innebära ett stort handikap.
Inom den tekniska undervisningen har man
beaktat detta. Redan för inträde i de flesta tekniska
läroanstalter fordras för närvarande ett visst
minimimått av praktik hos sökanden; de flesta
skolorna kräva dessutom ytterligare påbyggnad av
denna praktik under studietiden. I varje fall
plägar man fordra att eleven vid avgången från
läroanstalten kan åberopa en mer omfattande
praktik än den som fordrades av honom för
inträdet.
Vad är praktik?
Det är förståeligt, att en del studerande inte rätt
begriper vad som menas med praktik. För en
ganska stor kategori torde huvudsaken vara att
man får ett papper, ett betyg, som hjälper till att
öppna ingångsdörrarna till den tekniska
läroanstalten. Vad man sedan haft för sig under
praktiktiden är en annan sak, i den oerfarnes
ögon vanligen av underordnad betydelse. Det
finns exempel på unga herrar, som trott att
praktik innebär att man kan komma i studentmössa
och med käpp spatsera omkring i fabriken några
timmar på för- och eftermiddagarna.
I själva verket är det av långt större betydelse
— större än vad även äldre och erfarna
ingenjörer oftast vilja medge — att
praktiktjänstgöringens karaktär utformas riktigt. Ty det är under
denna tjänstgöring som den unge praktikantens
uppfostran till en blivande arbetsledare börjar.
Det är av utomordentlig betydelse att han får
"andas verkstadsluft", att han får umgås
förtroligt med arbetarna och att han får inblick i hur
dessa se på tillvaron i allmänhet och på arbetet
i synnerhet. Härigenom skapas möjligheterna för
honom att längre fram se olika frågor sakligt och
allsidigt; därigenom kan han bli en god arbets-
DK 37.018.74 : 62
378.365
ledare. Det finns således en moralisk betydelse av
praktiken, som måste tillmätas lika stor vikt som
den praktisk-tekniska kunskap, vilken
praktikanten — om han är vaken och arbetsam — förmår
tillägna sig.
Ur båda ovannämnda synpunkter kan det
emellertid vara av betydelse, att praktikanten får
påräkna ett visst intresse från en tillmötesgående
arbetsgivare. I detta hänseende ha erfarenheterna
varit mycket varierande. Svenska Industrins
Praktiknämnd (SIP) har emellertid i sina
rapporter ett stort antal bevis på sådant intresse.
Särskilt glädjande är att notera den ökande tendensen
att låta praktikanterna få rotera i fabrikerna, dvs.
att icke under hela praktiktiden låsa fast dem vid
t.ex. en svarv, utan att de få tillfälle till mera
allsidiga iakttagelser. Men en hel del exempel på
motsatsen finns. Vid ett företag fick praktikanten
skotta snö. Vid ett annat fick han städa på
fabriksgården, vid ett tredje fick han räkna och
pricka av säckar från en bil. Nåja, det kanske kan
vara bra för en blivande ackordssättare att veta
hur mycket som kan lastas och lossas per
tidsenhet, men det påminner osökt om den gamle
sergeanten som tog ut en fil. dr att räkna
potatisen i det militära, "eftersom han kunde
matematik".
Å andra sidan måste medges att det ofta beror
på praktikanten själv vad han skall få ut av
praktiken. Den som bildligt talat genomlever
praktiktiden med skygglappar för ögonen, den
som inte använder papper och blyerts efter
arbetsdagens slut får inte den rätta behållningen av
sin tjänstgöring.
När skall praktiktjänstgöringen äga rum?
Den omständigheten att de sökande till de
tekniska läroanstalterna äro mycket talrikare än
de, som kunna antas, medför två påföljder. Dels
få åtskilliga ynglingar en praktik, som kan sägas
vara onödig, då de på grund av trängseln ändå
få söka sig en annan levnadsbana, dels händer
det ofta att den sökande redan vid inträdet har
all den praktik som han för studietiden anser sig
behöva. Den första följden har emellertid det
goda med sig att en del ynglingar i god tid
upptäcker att de inte passa i praktiskt arbete.
Resultatet blir att de rätta till sina misstag och
välja andra yrken. En praktik i full utsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
