Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1946 - Praktik, av Ivar Lundbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
446
TEKNISK TIDSKRIFT
före inträdet bör emellertid inte få animera den
studerande att tillbringa somrarna på badorter
eller på segelyachter, ty praktiken bör helst
bedrivas parallellt med det rena studiearbetet.
Härigenom ernås värdefulla kompletteringar på båda
håll; man har större nytta av praktiken om man
från böckerna känner till maskiner, begrepp och
formler, men man har omvänt god hjälp i
studierna om man på förhand vet något om
apparaturen.
En av våra tekniska pedagoger, rektorn vid
Stockholms Tekniska Läroverk, fil. dr Axel
Nord-hult, anser för sin del att det vore bäst för den
studerande, om praktiken förlades till tiden
närmast efter studierna. Han menar att det för
avgångsbetyg (diplom) skulle fordras dels ett par
somrars, dels 10 månaders praktik omedelbart
efter sista läsåret.
Mycket talar för rektor Nordhults uppfattning.
Praktiken blir värdefullare, därför att eleverna
redan förskaffat sig det nödiga underlaget. Det
förtjänar emellertid påpekas, att systemet kräver
en noggrann kontroll över praktikanter och
praktikställen, så att dels den rätta nyttan följer, dels
inga orättvisor uppstå. En viss risk föreligger
måhända att eleverna skulle strunta i diplomet
— som skulle låta vänta på sig ett år — och utan
vidare i stället ta plats, om sådan bjudes.
Val av praktikart
Den unge praktikanten möts redan från början
av en del problem, som — om han har möjlighet
att välja — kunna vålla honom en del huvudbry.
Här skola några riktlinjer anges, dock med den
reservationen att de framkommit ur förf:s
subjektiva uppfattning.
För det första kan man nog våga påstå att det
är bäst att börja med rent mekanisk praktik,
oavsett vilket fack man senare ämnar slå in på.
En kemist får tids nog lära sig de kemiska
reaktionerna och skötseln av apparater och ugnar. Det
bästa är att kemisten får gå på
reparationsverkstaden i den kemiska fabriken. Då kan han t.ex.
få åtfölja en reparatör runt hela företaget och
medverka vid förekommande arbeten. Detta ger
möjlighet till en vida mångsidigare kunskap än
att t.ex. stå vid en och samma maskin en längre
tid. Och även en kemisk ingenjör har ju som en
av sina mest betydande arbetsuppgifter att hålla
fabriken i gott skick, att avhjälpa fel osv.
För det andra är det fel av kemisten — vi
kunna ju fortfarande hålla oss till honom — att
praktisera på ett laboratorium. "Labbisrutinen"
får han nog sedan på skolan — det är inte den,
som praktiken åsyftar att ge. Av samma skäl är
det klokare av en blivande elektriker att
praktisera vid t.ex. ett kraftstationsmontage än att stå
vid ett ritbord. De anförda exemplen må räcka.
Det är naturligtvis fullkomligt orätt att — såsom
någon gång lär ha inträffat — en driftingenjör
eller driftverkmästare utfärdar ett praktikbetyg
åt en yngling som "arbetar" i sin faders fabrik på
det sättet, att han iklädd skjorta med krage och
slips samt studentmössa anländer efter frukosten
och spatserar omkring under ett glatt
konstaterande att "fabriken går bra". Förf. hade själv en
gång en praktikant under uppsikt i en fabrik;
praktikantens mamma frågade ängsligt, om inte
pojken kunde få börja en timme senare om
rnornarna, därför att hon inte orkade stiga upp och
koka kaffe åt honom så tidigt; hon tillråddes att
antingen låta pojken koka kaffet själv eller också
låta honom välja en annan levnadsbana. Det blev
det senare.
Det är — som redan förut framhållits — av stor
betydelse att praktikanten får umgås med
arbetet på rätt sätt. Han skall lära sig att tycka om
fabriksarbetet även om det kan vara
ansträngande. Han skall förstå arbetarnas språk, bli
vän med dem, inte vara "hög", då de dua honom,
utan i stället kamratligt dua tillbaka. Om
gam-melmäster bjuder på snus, så kan det vara
klokare att ta en aldrig så liten pris med en ursäkt
att man inte är van än att snävt avfärda honom
med att man inte begagnar snus. Det sista kan
såra mäster. Av en praktikant krävs det många
gånger en god portion naturlig takt.
Värdet av utlandspraktik
Man hör ofta talas om hur viktigt det är att
ungdomen får komma ut i världen och se sig om,
innan den fastnar på den blivande arbetsplatsen.
Naturligtvis äro resorna av en viss betydelse, men
deras tekniska nytta bör inte överskattas. Den
första praktiken bör skaffas här hemma; det är
inte stor idé att komma ut i ett främmande land
utan att ha några förkunskaper alls. En god del
av energin går åt för att lära språket. Man har
hört talas om entusiastiska ungdomar som
kommit hem från ett par månaders studieresa i
främmande land och som trott sig kunna framlägga
högst intressanta rese- och praktikberättelser. I
de allra flesta fall har det visat sig, att de
epokgörande nyheterna varit kända här hemma i
åratal!
Det troliga är väl att den förnämsta drivfjädern
vid försöken att ernå utlandspraktik är
äventyrslusta. Härom är kanske inte så mycket att säga,
men varför inte låta den få utlopp efter avslutade
studier och avslutad praktik här hemma? För det
första har man mycket större nytta av en sålunda
uppskjuten utlandspraktik och för det andra
undviker man en hel del tillfällen att verka dum och
okunnig.
Förmedling av praktik
Ursprungligen tillämpades allmänt den
metoden, att varje studerande sökte praktiktillfällen
individuellt. Följden härav blev att vissa
"populära praktikställen" blevo överlupna med ansök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
