Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1946 - Klystroner och magnetroner, av Gunnar Svala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Reflexklystron för 3 cm våglängd i helmetallutförande;
koaxialledningen för uttagning at) effekten sticker ut genom sockeln.
Fig. Ii. Reflexklystron av ’’disc-seaV-typ.
helt saknar vakuumtäta lödförbindningar.
Mantelkroppen med uttagsanordningarna kan vid
fel på röret överflyttas till ett annat exemplar, en
icke oväsentlig besparing. Röret är avsett för ca
9 cm våglängd och kan ge 300—400 mW.
Fig. 12 visar en amerikansk reflexklystron
avsedd för ca 3 cm. Här är tekniken den motsatta
jämfört med föregående fall. Man har använt
helmetallutförande och utnyttjat befintliga
resurser och erfarenheter så långt som möjligt;
resultatet är ett rör, som som till det yttre föga avviker
från ett vanligt amerikanskt metallrör. Vad som
egentligen röjer identiteten är dels den med
skruvutväxling försedda hävstångsanordningen,
med vilken domen kan hoptryckas för
avstämning, dels det rör som sticker ut i sockeln i stället
för ett av de vanliga stiften och som slutar med
en i isolermaterial ingjuten antennstump. Röret
är avsett att placeras med denna införd i
mottagarens vågledare, så att den lokala frekvensen når
detektorn tillsammans med den mottagna signalen.
Resonatorn är liten och platt och på grund av
det korta avståndet i den kombinerade styr- och
belastningssträckan har galler måst användas.
Spänningen till reflektorelektroden tillföres
genom toppkontakten. Mittledaren i
koaxialledning-en för högfrekvensen passerar genom en vanlig
fernicohylsa med glaspärla i rörets fot liksom de
övriga tilledningarna till katoden och
fokuse-ringscylindern.
Magnetroner av "förkrigstyp"
I motsats mot vad man trodde i
ultrakortvågs-kretsar i början av kriget, blev det inte
klystro-nerna, som skulle medföra det största framsteget
på ekoradioområdet. Man upptäckte nämligen
snart, att dessa ej kunde leverera de stora effek-
ter vid mycket kort våglängd, som erfordrades.
Impulsdrift av klystroner lönar sig inte på grund
av rymdladdningsverkan. Mera märkligt är, att
man i Tyskland, som med fog kunde kallas
mag-netronernas hemland, så totalt felbedömde
situationen. Det påstås nämligen, att man i Berlin 1930
vid ett sammanträde, dit alla prominenta
förmågor inom ultrakortvågstekniken kallats,
kategoriskt fastslog, att magnetroner ej kunde tänkas
som sändarrör för ekoradio. Sedan arbetade man
oförtrutet på med trioder i den lyckliga tron, att
detta var rätt väg, och uppnådde också resultat,
som åtminstone i början av kriget voro minst lika
goda som motståndarsidans. Så småningom
inträffade märkliga händelser på
krigsskådeplatserna, speciellt på Atlanten, där ubåtssänkningarna
antogo proportioner, som belt lamslogo det tyska
ubåtsvapnet. År 1943 föll det ned i Rotterdam, inte
en bomb, ett belt engelskt bombplan med
eko-radioanläggningen i relativt oskadat skick. Verkan
var dock som om en bomb hade fallit ned i högsta
ledningen, och vad man nu fick se, lär ha
föranlett drastiska åtgärder mot tillskyndarna av
det famösa beslutet 1936. Vad hade hänt?
Engelsmännen hade åstadkommit en magnetron, som
gav en impulseffekt på över 100 kW vid 9 cm.
För att få en bakgrund till detta resultat skola
vi i korthet betrakta funktion och utförande hos
en av de tidigare magnetronkonstruktionerna,
tvåslitsmagnetronen (fig. 13). Den rent
elektroniska delen av röret är mycket enkel, den består
endast av en katod, vanligen en kort uppspänd
volframtråd, omgiven av en cylindrisk anod, som
genom två med katoden parallella slitsar
uppdelats i två lika hälfter, därav namnet. Rörets
funktion kräver dessutom ett axiellt konstant
magnetfält, vars styrka i huvudsak bestämmes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
