- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
527

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - En ny typ av stereobilder, av P O Fagerholm - »Krigsleksaker», av r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 maj 1946

527

vid en tredimensionell modell av de aktuella delarna och
denna modell kan betraktas samtidigt av alla deltagarna
i konferensen. Som ytterligare exempel kan bl.a. nämnas
metodens användning för instruktion av arbetare rörande
vissa arbetsmoment, demonstrationer av
stadsplanemodeller m.m. P 0 Fagerholm

"Krigsleksaker." Redan tidigt under kriget började
engelsmännen att bygga minutiöst noggrant utförda
modeller som hjälp vid den strategiska och taktiska
planläggningen. Man tillverkade inte bara modeller av själva
landstigningsfartygen utan också av hela fartygslaster,
kanoner, lastbilar m.m., vilket gjorde det möjligt att i
detalj bestämma den ordning, i vilken lasten skulle lossas
för att den så snabbt och säkert som möjligt skulle
komma till nytta.

Tillverkningen av modeller växte snabbt i omfattning
och betydelse. En del trupper hade sina egna
modell-makare med sig, men de flesta modellerna framställdes
hemma i England. Beställningar på modeller strömmade
in från krigsteatrarna i alla delar av världen, och enbart
för den stora invasionen tillverkades 398 olika modeller.
Dessutom var det många specialuppgifter som skulle lösas.

Under förberedelserna till den första större
kommando-räden mot Dieppe visade det sig sålunda nödvändigt att
först förstöra en stor ekoradioinstallation som tyskarna
hade byggt i Bruneval i Pas de Calais-området. Företaget
erbjöd till synes oöverstigliga svårigheter. För det första
var den viktiga anläggningen väl bevakad, för det andra
var två tyska regementen förlagda i dess omedelbara
närhet, och för det tredje var det endast en enda smal stig
som ledde upp för den nästan lodräta klippa, där den
bondgård låg, som anläggningen var installerad i. För att
anfallet skulle ha några utsikter att lyckas måste de
deltagande trupperna förses med en så detaljerad plan som
möjligt över själva byggnaden och dess närmaste
omgivningar. Största svårigheten erbjöd naturligtvis husets inre.
Alla som någonsin hade besökt Pas de Calais-området,
och som kunde spåras upp av myndigheterna, togs i
förhör. De fick se fotografier av huset och med ledning av
placeringen av fönster och dörrar osv. gjorde man ett
försök att rekonstruera byggnadens inre på grundval av,
vad de som hade varit i Calais, hade sett i andra liknande
byggnader. Med hjälp av denna modell anföll
kommandotrupperna installationen, dödade stationens hela personal,
förstörde utrustningen och återvände till England utan
att de båda regementena i närheten alarmerades. Det mest
förvånansvärda är att så när som på placeringen av en
enda dörr modellen var invändigt alldeles riktig.

Modellmakarnas mest betydande bidrag till segern var
kanske deras arbete i kampen mot robotbomberna. Flyg-

Fig. 1. Modell av land stigning sfarty g med alla rörliga delar
funktionsdugliga. (Skala 1112.)

Fig. 2. Modell av Peenemündeanläggningen för experiment
med V 2.

spaningen hade avslöjat en febril byggnadsverksamhet på
olika håll utmed den franska kusten, men särskilt livlig
var verksamheten vid Peenemiinde nära Stettin.
Flygfotografier av anläggningarna vid Peenemünde visade att det
här var fråga om experiment med raketflyg. Det gällde
nu att få klart för sig vad för slags mekanism det var
fråga om och hur detta nya vapen bäst skulle kunna
bekämpas. Modellmakarna fick i uppdrag att med
ledning av flygfotografierna bygga en detaljerad modell av
Peenemünde-anläggningen. Allt efter som nya fotografier
kom in, ändrades och kompletterades modellen. I april
1944 hade experterna under sina studier av modellen
kommit till den slutsatsen, att man höll på att bygga en raket
med ett utseende mycket lika det som V 2 sedan i
verkligheten visade sig ha, när man längre fram fick det i
Sverige landade provet på det nya vapnet. Fotografier
och även själva modellen visade en spåranläggning, som
man antog användes för vissa byggnadsändamål. En dag
upptäckte man på en av de nya flygfotografierna ett
flygplan på spåret. Det avslöjade vissa egendomligheter under
förstoringsglaset. Det fanns t.ex. ingen propeller på planet
och dess vingar var relativt korta. Det nyupptäckta planet
återgavs även i modellen och det tog experterna mindre
än en vecka för att komma underfund med att det var
ett reaktionsdrivet robotplan, som man just hade fått
färdigt. Samtidigt började liknande spåranläggningar att
dyka upp överallt i Pas de Calais-området, till de allierade
befälhavarnas stora bekymmer.

Det var nu uppenbart vad som höll på att hända.
Tyskarna planerade ett massanfall av robotbomber mot
England, som just vid den tidpunkten var översvämmat med
militära anläggningar i samband med den förestående
invasionen. Om en sådan attack lyckades, skulle det bli
nödvändigt att skjuta upp invasionen under årtal framåt,
kanske att helt och hållet inställa den. Man bestämde sig
därför för att omedelbart bombardera alla dessa platser.
Endast i fråga om Peenemünde rådde en viss tveksamhet.
En del experter betraktade denna anläggning som själva
kläckningsplatsen för de farliga tingestarna och ansåg att
den därför borde bombas först av allt. Andra återigen
ansåg att Peenemünde borde skonas till dess man hade
fått reda på så mycket som möjligt om det nya vapnet.
Slutligen ingicks en kompromiss. Alla de hundratals
startbanorna i Pas de Calais-området bombades så effektivt
att det väntade anfallet måste uppskjutas till efter den
6 juni 1944, då det kom för sent. Den 17 augusti 1943
ändrade de engelska bombplanen, som tycktes vara på
väg till Berlin, plötsligt riktning och angrep Peenemünde.
Under detta anfall träffades superoxidfabriken, en del
bostadshus och andra delar av den stora anläggningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free