Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Sovjetunionens industrialisering, av r - Rysslands ekonomiska framtid, av r - Byggnadshygien, av Svante Bergling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
529
Sovjetunionens industrialisering, av Eugen Wolfson.
Natur och Kultur, Stockholm 1946. 172 s., 43 ill. 8,50 kr.
Tanken att på några få år förvandla ett utpräglat
jordbruksland som Ryssland med dess skriande brist på
maskinell utrustning och kvalificerad arbetskraft till ett
industriland förefaller ju närmast fullständigt
verklighetsfrämmande. Icke desto mindre synes experimentet i stort sett
ha lyckats redan efter den första femårsplanens
genomförande. Industrins andel i landets totala produktion ökade
nämligen från 48 % 192§ till över 70 % år 1932.
Framställningen av tackjärn steg från 1,3 Mt 1925 till 4 Mt 1929,
en tredubbling på fyra år.
Även om detta i och för sig är synnerligen märkligt,
ligger det ju närmast till hands att tänka sig att man
skulle ha varit hänvisad till att kopiera de äldre
industriländernas metoder, men så har uppenbarligen ingalunda
varit fallet.
Förf. nämner många exempel på självständiga ryska
metoder och uppfinningar. En av de märkligaste är
förverkligandet av den store ärftlighetsforskaren Mendelejevs
redan 1898 framförda tanke på att förgasa kolet i gruvorna.
Metoden, som i praktiken har lett till förbluffande resultat,
har gjort det möjligt att utnyttja kollager av så låg
kvalitet att de annars inte skulle ha kunnat bearbetas, och detta
till ett pris som endast är en fjärdedel av kostnaden för
framställningen av gas i vanliga gasgeneratorer.
En ny rysk maskin är turbotendern, som har konstruerats
av professor Peter Kapitsa, chef för Institutet för
Fysikalisk Forskning. Maskinen komprimerar luft, vars
expansionskraft sedan utnyttjas för att driva en turbin. Luften
kan redan vid 5 at tryck överföras till flytande form mot
200 at tidigare.
På snart sagt alla teknikens fält har märkliga resultat
uppnåtts av ryska forskare och ingenjörer.
Centrala Forskningsinstitutet för Kylindustrin har
konstruerat en apparat, som med framgång utnyttjar
solvärmen för framställning av is. En fabrik i Moskva har
för första gången i världen tillämpat trådlös överföring
av elenergi för transportändamål. Inom textilindustrin har
en rad ingenjörer tillsammans konstruerat en automatiskt
arbetande maskin för framställning av
kopparammoniak-silke. Med denna maskin tar hela arbetsprocessen, utom
uppspolningen av den färdiga tråden, högst åtta minuter
mot tidigare ett och ett halvt dygn. Man räknar med att
detta skall leda till att produktionskostnaderna inom den
ryska konstsilkeindustrin skall komma att reduceras med
hälften.
Även inom jordbruket har man uppnått häpnadsväckande
resultat. Är 1929 fanns det i Ryssland 35 000 traktorer;
år 1940 hade man kommit upp i ca en halv miljon. I
Sovjetunionen räknar man i genomsnitt med en areal av ca
470 ha per 15 hk traktor mot endast 100 i USA. Av
skörde-tröskor hade Sovjetunionen år 1940 omkring 182 000,
medan det i USA fanns endast 75 000. En rysk skördetröska
bearbetar en areal av 317 ha mot 230 i Amerika.
Även landets prestationer under kriget låg på ett mycket
högt plan. Under de 47 krigsmånaderna befordrades
19 miljoner vagnslaster med militärt gods eller 400 000 i
månaden, samtidigt som tillförseln av förnödenheter för
industrin och befolkningen sköttes av järnvägarna.
Trupptågens medelhastighet var 700—800 km/dygn.
Återuppbyggnadsarbetet synes gå med rasande fart.
För att frakta bort enbart metallskrotet från den stora
traktorfabriken i Stalingrad, där 85 000 hus har förstörts,
behövdes det 5 000 järnvägsvagnar. Redan 20 månader
efter slaget vid Stalingrad levererade fabriken icke desto
mindre de första stridsvagnarna, "Stalingrads svar" som
de kallades.
I Kievområdet hade 37 sockerfabriker förstörts. Är 1945
hade 26 av dem återupptagit driften!
Vid framdragandet av nya järnvägslinjer bortom Ural
hade man räknat med en byggtakt av ca 5 km/dygn, men
denna överskreds och man har nått upp ända till 9,3
km/dygn. Även den elektriska bågsvetsningen under vatten
är en rysk uppfinning. Denna har tillämpats på ett djup
av 85 m.
När det numera talas om "biggest in the world" finns det
anledning att tänka på Ryssland, som i dag är världens
största producent av vete, råg, korn, havre, sockerbetor o.d.
och intar tredje platsen i fråga om bomull.
Förf. ger en mycket levande bild av Sovjetunionens
ekonomiska liv, men framställningen är strängt refererande;
några kritiska reflexioner förekommer inte. För var och
en som är intresserad av att få litet närmare reda på hur
förhållandena just nu gestaltar sig i vårt stora östra
grannland, rent ekonomiskt, är arbetet icke desto mindre
otvivelaktigt av stort intresse. r
Rysslands ekonomiska framtid, av Stellan Bohm.
Förlags AB Affärsekonomi, Stockholm 1945. 272 s., ill.
12,50 kr.
Avsikten med detta arbete är enligt förf:s förord att
lämna en rent ekonomisk redogörelse som svar på de båda
frågorna: Vilka är målen för den ekonomiska expansionen
i Sovjet efter kriget och vilka är förutsättningarna för
ett snabbt utvecklingstempo i fortsättningen?
Förf. framhåller att den uppnådda produktionsnivån ofta
läggs till grund för ett bedömande av framtidsutsikterna,
medan i själva verket det uppnådda tempot är det
viktigaste. Om detta tempo har förf. för övrigt märkliga
uppgifter att lämna. Är 1929 var den ryska industrin ännu
oerhört efterbliven, med en fullständigt försummad
produktion av kapitalvaror av alla slag; tillverkningen av
verktygsmaskiner var endast 3 % av den amerikanska.
Redan tolv år senare ligger tyngdpunkten hos
kapitalvaruindustrin, med en produktion av verktygsmaskiner, som
vid krigsutbrottet 1941 är fullt i nivå med den
amerikanska!
Enligt ett uttalande av Molotov våren 1939 var
Sovjetunionens huvuduppgift att "komma i nivå med och
överträffa de mest utvecklade kapitalistiska länderna i Europa
och Förenta Staterna även i ekonomiskt hänseende och
att lösa denna uppgift i en nära framtid". Förf. kommer
till den slutsatsen att dessa "amerikaplaner" icke kan viftas
bort som en fantasiprodukt, utan att de har en i hög grad
reell grundval. Det kan t.o.m. mycket väl hända att detta
program kan förverkligas redan före 1950-talets utgång.
Boken, som vittnar om ett mycket grundligt arbete och
ingående kunskaper om ryska ekonomiska förhållanden,
är i hög grad tankeväckande och klarläggande. De talrika
diagrammen och kartorna, som på ett förträffligt sätt
kompletterar texten, är förebildliga genom sin enkelhet
och åskådlighet. Tyvärr kan inte detsamma sägas om
förf:s stil, som ofta är tung och oklar; rikedomen på
främmande ord, som inte alltid är rätt använda, bidrar
inte till att göra boken lättläst. Men — man läser den
ändå med allra största intresse! r
Byggnadshygien, efter föreläsningar av civilingenjör
K A Bålström. Chalmeristernas Handelsförening,
Göteborg 1945. 63 s., 67 fig., 2 tab. 7 kr.
Kompendiet behandlar efter en inledning, där ämnet
definieras, byggnaders värmebehov, uppvärmningssystem,
ventilation och servisledningar för vatten- och
avloppsledningar. Det i definitionen omnämnda behovet av
belysning har ej behandlats.
Hur byggnaders värmebehov beräknas visas genom
härledning av formler för de värmemängder, som på olika
sätt bortgår. Delformlerna har därefter sammanställts till
en huvudformel och med exempel visas, hur
beräkningarna av värmebehovet överskådligt kan genomföras i
tabellform.
I den del som behandlar uppvärmningen beskrives först
värmesystem med luft, varmvatten resp. ånga och
därefter visas, hur de i ett värmeledningssystem ingående de
larna dimensioneras. Till hjälp vid beräkningen av upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
