Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1946 - Plana glastolkar och tekniska interferometrar, av Jiri Georges Vogl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
TEKNISK TIDSKRIFT
mjölkglasskiva. Det går även att använda en vit
pappskiva, som belyses framifrån, så att det
reflekterade ljuset kastas mot tolken. Bästa resultat
erhålles med en natrium- eller kvicksilverlampa.
I detta fall behöver ytorna ej vara så väl
rengjorda, då vid enfärgat ljus interferens uppstår
även vid större avstånd mellan de båda ytorna.
Interferometrar
Om man ofta skall utföra mätningar av ovan
beskrivet slag, är det förmånligt att bygga ihop
tolken med stativ och hållare för objektet saml
belysnings- och avläsningsanordning. Ett sådan!
instrument kallas interferoskop eller
interferometer.
Fig. 10 visar schematiskt de olika principerna
för tekniska interferometrar. Skillnaderna består
endast i olika belysningssystem. I systemen a och
b tillföres ljuset med en snedställd, eventuellt
genomskinligt metalliserad glasplatta. I c
användes i stället ett litet prisma, placerat i
omedelbar närhet av objektivets brännpunkt. I a och b
måste ljuskällan resp. ljuskällans bild befinna sig
i belysningsobjektivets brännpunkt samt dioptern
eller bländaren i observationsobjektivets
brännpunkt. Normalytan, som motsvarar plantolken i
de förut omtalade mätförfarandena, bör ligga i
närheten av de båda objektivens brännpunkter.
Intressant är den tredje lösningen, där
normalytan ligger på dubbla brännvidden, så att
inter-ferensfiguren i naturlig storlek kan projiceras på
en mattskiva.
Fig. 11 visar ett mycket enkelt interferoskop,
utrustat med ett ficklampbatteri. Instrumentet
lägges på en vanlig plantolk och är egentligen
endast avsett att göra interferensbilden tydligare
Fig. 12. Principschema för Nife-interferometern.
Fig. 13. Uppkomsten av Haidingerska ringarna.
samt för att man skall slippa besvär med
belysningsanordning. Med detta enkla instrument kan
man få förvånansvärt tydliga bilder.
I alla större interferometrar användes
monokromatiskt ljus för belysning. Interferenslinjerna
blir då svarta, och interferensen blir tydlig, även
om avståndet mellan normalytan och objektet
utgör några centimeter. Hur stort detta avstånd kan
väljas beror på hur noga strålarna är parallella
och monokromatiska. Som ljuskälla användes
vakuumrör med lysande gaser (t.ex. helium och
väte) eller metallångor (t.ex. kvicksilver, natrium,
kadmium och thallium). Då sådana lampor
alstrar flera spektrallinjer, måste de ovidkommande
linjerna utplånas med filter eller med hjälp av
prismor.
En vanlig kvicksilverlampa, eventuellt försedd
med färgfilter för att ta bort alla strålar utom
den gröna e-linjen, lämpar sig bäst för gängse
tekniska ändamål. Natriumbelysning kan också
användas, men man riskerar då, att
interferens-figurerna i vissa lägen försvinner på grund av
att den gula natriumlinjen egentligen är dubbel.
Detta fenomen uppträder för övrigt även vid
andra lampor.
Fig. 12 visar ett instrument, som är ett
mellanting mellan de enkla typerna enligt fig. 10 och
en teknisk Michelson-interferometer.
Instrumentet överensstämmer i princip med fig. 10 b.
Ljuskällan 1 avbildas med en kondensor 2 i en
iris-bländare 3. Sedan objektivet 4 har parallellisera t
strålarna, reflekteras de delvis av en
halvgenomskinlig delningsplatta 5 mot normalplattan 6.
Denna är kilformad för att förhindra interferens
på plattans övre sida. Interferensen mellan
normalytan och exempelvis objektet 7 skulle kunna
observeras med obetydlig förstoring med
objektivet 8 genom dioptern 9 som alternativt kan
placeras i strålgången. Dioptern är emellertid
ersatt av ett hjälpobjektiv 10, som ger en svag
konvergens åt det smala parallella strålknippet och
som avbildar bela interferensfiguren i okularets
12 brännpunkt 13, sedan den reflekterats mot
hjälpspegeln 11.1 Brännpunkten finns ett fast hår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
