Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 6 juli 1946 - Puls-tidmodulering och dess tillämpning för flerkanalöverföring, av Frank Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
TEKNISK TIDSKRIFT
stora förenklingar genom att som fördelare
använda ett specialrör av katodstråletyp.
Puls-tidmodulering med katodstrålefördelare
Fördelarröret, som i USA döpts till "cyclofon",
innehåller som vanliga katodstrålar en katod, ett
styrgaller, en fokuserande elektronkanon och två
par, i rät vinkel mot varandra ställda
avböjnings-plattor. På det ställe, där ett vanligt
katodstrål-rörs skärm sitter, har detta rör emellertid två
speciella elektroder, som fig. 5 visar.
Elektroden 5 utgöres sålunda av en cirkulär
skärm med en ring av radiellt ställda slitsar,
varvid antalet slitsar är lika med kanalantalet med
tillägg av en eller två slitsar av särskild form för
markeringspulsen. Bakom denna elektrod, som
kan kallas slitsplattan, sitter i en cirkel tätt
bakom slitsarna ett antal från varandra isolerade
elektroder, dynodplattorna. På slitsplattan lägges
samma spänning som på elektronkanonens anod
och på dynodplattorna en något lägre spänning.
Vid generering av pulsserien fungerar röret på
följande sätt. En generator, alstrande
sinusfor-mad spänning av grundfrekvens, matar
avböj-ningsplattorna dels direkt, dels över ett
fasvridande nät, så att elektronstrålen på känt sätt
kommer att beskriva en cirkel, som skär
slitsarna. För varje gång strålen passerar en slits går
den alltså igenom denna och träffar den
bakomliggande dynodplattan under en tid, som är direkt
beroende av slitsbredden. Från dynodplattan
utslås därvid sekundär elektroner, som uppsamlas
av slitsplattan och förorsakar en strömpuls
genom motståndet R.
Det är tydligt, att det på detta sätt bildas ett
antal på önskat sätt förskjutna pulsserier genom
de olika motstånden. Synkroniseringspulsen är,
som framgår av bilden, dubbel, i det att två,
tätliggande slitsar upptagits framför den
motsvarande dynodplattan.
För att åstadkomma en tidmodulering av de
olika kanalserierna modifieras först pulsernas
form enligt 2 nederst på fig. 5. Detta sker
genom inverkan av den över motståndet
parallellkopplade kondensatorn, som i mellanrummet
mellan pulserna laddas upp till en spänning
motsvarande skillnaden i förspänning på slitsplatta
och dynod. Under den tid strålen passerar över
slitsen och mellanrummet mellan dynod och
slitsplattan blir ledande på grund av
sekundäremissionen från dynoden, urladdas kondensatorn.
Som resultat får pulsspänningen över motståndet
den visade triangulära formen.
Dessa pulser inmatas nu tillsammans med den
modulerande tonfrekvensen på en
kanalmodula-tor i form av en förspänd begränsaranordning,
som släpper igenom en del av pulsen.
Förspänningen moduleras av tonfrekvensen, och
därigenom blir storleken av den genomsläppta triangeln
beroende av signalen. Genom ytterligare en
begränsning, som skär av toppen på triangeln, så att
pulsen blir trapetsformig, erhålles alltså en serie
pulser, där modulationen yttrar sig i varierande
bredd. Genom en enkel differentierande krets och
en likriktare omvandlas dessa pulsserier till en
tidmodulerad serie.
Härefter återstår att hopblanda de 24
tidmodu-lerade serierna till en enda serie och dessutom
att tillföra synkroniseringspulsen. Detta sker i två
tempo för att minska risken för överhörning
mellan kanalerna; först sammanblandas pulserna
hörande till var tredje kanal, så att tre stycken
8-kanalserier erhållas, och slutligen blandas dessa
tre serier jämte synkroniseringspulsen till en
Fig. 5. Cyclofonrörets användning för alstring av en
sammansatt pulsserie för 2i kanaler.
Fig. 6. Cyclofonröret som demodulator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
