Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 6 juli 1946 - Puls-tidmodulering och dess tillämpning för flerkanalöverföring, av Frank Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
TEKNISK TIDSKRIFT
Radioutrustning
Sedan under kriget all respekt för svårigheterna
att generera frekvenser upp till ca 30 000 Mp/s
och t.o.m. däröver försvunnit, har frekvensvalet
vid radiolänköverföring blivit betingat av andra
faktorer än förut.
Man vill givetvis uppnå stora avstånd mellan
överdragsstationerna, och ändå hålla deras effekt
nere. Detta indikerar att höga frekvenser böra
användas. Effekten kan då koncentreras i en skarp
stråle utan att antennsystemen få för stora
dimensioner. Detta är av stor vikt, eftersom antennerna
i regel måste anbringas i toppen på höga torn.
I praktiken betyder detta, att frekvenser över
1 000 Mp/s böra väljas.
Ökas frekvensen ytterligare, minskar den erfor-
Fig. 8. Radioöverdrag för TM med mottagare (nederst) och
sändare; frontpanelerna ha borttagits på alla enheter utom
instrumentpanelen (Federal Telecommunication
Laboratories ).
derliga sändareffekten, om dimensionen på
antennsystemet tänkes bibehållen, eftersom i så fall
strålen blir i motsvarande grad skarpare.
Emellertid kunna de antennbärande tornen av
ekonomiska skäl ej givas en fullständig mekanisk
stabilitet och man kommer därför så småningom
till en gräns, där risk finnes att den utsända
strålen missar mottagarens antennsystem, t.ex. vid
hård vind. Vid en diameter på
antennreflektorerna på ca 3 m och de antennhöjder som erfordras
för spännvidder (optisk sikt) på 30—35 km
inträffar denna gräns vid ca 7 000 Mp/s. För
närvarande ser det alltså ut som om det
gynnsammaste frekvensområdet för radiolänkar med
överdragsstationer skulle vara 1 000—7 000 Mp/s.
Den nu beskrivna utrustningen använder en
bärfrekvens på 1 300 Mp/s.
Sändaren är utförd med ett enda,
självsvängande HF-steg. I detta fall användes som sändarrör
en triod, men även magnetroner lämpa sig
idealiskt för ändamålet. HF-steget nycklas av de från
TM-terminalutrustningen kommande pulserna.
Dessa förstärkas dessförinnan i en
modulatorför-stärkare. Den avgivna högfrekventa
medeleffekten uppgår endast till l1/* W. Vid praktisk drift i
verkliga förhållanden torde man välja högre
effekter, ca 10—20 W.
Det kan här förtjäna att påpekas, att nycklingen
av sändaren mycket väl skulle kunna företagas
som frekvensnyckling i stället för som
amplitud-nyckling. Frekvensnycklingen, som ju på senare
år fått vidsträckt användning för t.ex.
teleprinter-sändning över radioförbindelser, innebär intet
avsteg från puls-tidmoduleringens princip, utan
endast ett sätt att överföra pulserna. Den erbjuder i
vissa fall fördelar ocli kan tänkas få tillämpning
i framtiden.
Mottagaren är i princip utförd som en
radarmottagare. Den är sålunda av superheterodyntyp
med kristallblandarsteg, självsvängande
oscillator, mellanfrekvensförstärkare av bredbandstyp
samt detektor, kombinerad med speciella
anordningar för korrigering av pulsens form.
Överdragsförstärkarna (fig. 8) bestå av en
mottagardel och en sändardel, utförda i huvudsak
i överensstämmelse med ändutrustningen. En
direkt förstärkning av högfrekvensen låter sig
knappast göra, eftersom det för närvarande är
vanskligt att bygga förstärkarsteg för dessa höga
frekvenser. Dessutom växlas bärfrekvensen
mellan varje överdrag, för att undvika
rundsvängning mellan sändare och mottagare.
I princip skulle rundsvängningsfaran kunna
undvikas genom att man införde en
tidsfördröjning mellan mottagna och utsända pulser och
gjorde mottagaren overksam under de ögonblick
sändarpulserna gå ut. Metoden är välkänd från
radartekniken och kanske får sin tillämpning
även för TM.
Antennsystemen (fig. 9), varav vid duplexdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
