- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
676

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 6 juli 1946 - Triggerkopplingar, av F Hammar - Varför elmontör ej får göra farligt arbete ensam - TNC: 13. Kompound, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

676

TEKNISK TIDSKRIFT

TNC

Fig. 2. Triggerkoppling; återgående ("flip-flop").

Fig. 3. Triggerkoppling; kvarliggande (enl. Eccles-Jordan).

utgångsläget, som bibehålles tills en ny impuls påtryckes
utifrån.

Denna andra typ, som i England betecknande kallas
"flip-flop trigger" har sålunda ett stabilt och ett ostabilt
gränsläge. Den kan bringas över i det ostabila genom en
impuls, och återvänder till det stabila efter en tid som
bestämmes av CR och den negativa förspänningen. Detta
innebär att den kan användas för att omvandla en serie
korta pulser till längre pulser av inställbar bredd. En
periodisk variation av CR eller förspänningen innebär
modulering av pulsernas bredd.

Den tredje grundtypen, som kan kallas den kvarliggande,
är identisk med Eccles-Jordans triggerkoppling, fig. 3. Här
har båda rören negativ förspänning, vilket medför att
båda gränslägena är stabila. Omkopplingen mellan det ena
och det andra gränsläget sker genom en negativ impuls
av lagom avpassad storlek, som påtryckes båda gallren
samtidigt. Vid påtryckning av en pulsserie sker alltså
omkastning för varje puls vilket innebär att den alstrade
fyrkantvågen får halva den ursprungliga pulsseriens frekvens.

F Hammar

Varför elmontör ej får göra farligt arbete ensam.
Vid utredning av inträffade elektriska olycksfall har det
upprepade gånger framkommit, att man icke rätt har
förstått innebörden av bestämmelsen i § 117 och 119 av
Kommerskollegii säkerhetsföreskrifter om att vissa
farliga arbeten icke får utföras av ensam person.
Kommerskollegium har nyligen i ett fall, där denna
bestämmelse varit tillämplig, uttalat, att till grund för
bestämmelsen ligger två motiv: det ena är att arbetaren blir
varnad, om han i arbetsivern skulle glömma bort
faromomenten eller om en varning av annan anledning
befinnes behövlig; det andra är, att kamraten skall kunna
lämna omedelbar hjälp, för den händelse en olycka trots
allt skulle inträffa.

Innebörden av bestämmelsen är alltså den, att en vid
arbetet närvarande person skall övervaka arbetet utan att
själv delta i detta. Han skall därvid uppmärksamt följa
arbetet, vid behov varna den arbetande och i övrigt söka
förhindra olycksfall samt omedelbart lämna hjälp, om
ett olycksfall ändå skulle inträffa. Vidare måste
övervakaren vara förtrogen med de arbeten det är fråga om
och om de åtgärder, som bör vidtas vid olycksfall.

13. Konjpound

Ordet kompound, uttalat kåmpau’nd, har vi fått från
engelskan, där det stavas compound och betyder:
sammansätta, sammansatt eller sammansättning (i— någonting
sammansatt). Denna grundbetydelse kan det vara skäl att
erinra sig när man bedömer ordets användning i
svenskan.

Som självständigt ord har kompound hos oss kommit att
betyda en blandning av asfalter eller hartser; på sina håll
söker man dock komma ifrån denna användning av ordet.
Som förled i sammansatta ord förekommer kompound i
ett flertal uttryck, t.ex. kompoundolja, kompoundplåt
kompoundångmaskin, kompoundmagnetisering, och
dessutom har vi den ibland missbrukade verbformen
kompoun-dera. Någon utvidgad användning av ordet är ej önskvärd.

Kompoundolja är en blandning av mineralolja och mindre
mängd fet olja. Kompoundplåt är en genom hopvalsning
åstadkommen kombination av plåt av olika material, oftast
enklare stål tillsammans med något slags legerat stål.
Kompoundångmaskin har två cylindrar, en högtrycks- och
en lågtryckscylinder, på vilka ångans expansion är
uppdelad.

En elektrisk likströmsmaskin magnetiseras oftast med en
shuntlindning, som direkt eller över reglermotstånd är
ansluten till maskinens pius- och minusuttag. I vissa fall
användes i stället en serielindning, som genomgås av
maskinens huvudström. Om maskinen är utrustad med
mag-netlindningar av båda slagen säges den vara
kompound-lindad eller kompoundmagnetiserad; den har
kompoundmagnetisering (—sammansatt magnetisering). Däremot
finns ingen lindning som bör kallas "kompoundlindning",
utan maskinen har en shuntlindning och en serielindning.
Liksom man talar om shuntmaskin, shuntgenerator,
shunt-motor, och seriemaskin, seriegenerator, seriemotor, kan
man också säga kompoundmaskin, kompoundgenerator.
kompoundmotor, som får betyda kompoundlindad
maskin osv.

Verbet kompoundera kan tänkas betyda antingen
sammansätta eller också förse med "kompound", alltså med
något sammansatt. TNC får rekommendera sistnämnda
betydelse. Visserligen hör man, enligt det första
alternativet, uttrycket "kompounderad olja", men termen
kompoundolja är bättre. En kompounderad spole är en spole
behandlad med kompound. En kompounderad
likströmsmaskin är försedd med såväl shunt- som
seriemagnetlind-ning. Den åsyftade verkan av kompoundmagnetiseringen
är oftast en kompensering, av spänningsfall i en generator
eller av varvtalsminskning i fråga om en motor. Ibland ser
man därför ordet kompoundera använt i betydelsen:
kompensera (t.ex. spänningsfall) genom användning av
kompoundmagnetisering, eller mera generellt genom att
låta något påverkas av belastningsströmmen. Detta bör
kallas kompensering. Visserligen har uttrycket
"överkom-poundering" vunnit hävd i betydelsen överkompensering
av spänningsfall medelst överstark serielindning e.d., och
får väl tolereras för sin bekvämhets skull, men ur logisk
synpunkt är kompensering ett bättre uttryck.

Vid minst två tillfällen har TNC tillfrågats, huruvida
kompound- i samband mel likströmsmaskiners
magnetisering även täcker det fallet att strömmen i serielindningen
motverkar strömmen i shuntlindningen. Svaret är ja. Man
kan ha medverkande serielindning eller motverkande
serielindning, och i båda fallen är maskinen kompoundlindad,
dvs. försedd med såväl shunt- som serielindning. Eftersom
medverkande serielindning är det vanligaste fallet brukar
man dock i regel inte särskilt upplysa härom, men har
man motverkande serielindning blir ett påpekande
nödvändigt. J W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free