Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning. Teknisk forskning, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
718
TEKNISK TIDSKRIFT
Det ligger stor vikt vid att det genom
specialattachéerna hemskaffade kunskapsmaterialet
ställes till allas förfogande för omedelbart
utnyttjande. När enskilda företar studieresor, finns
det en viss tendens att efteråt lägga undan det
anskaffade materialet för eventuell användning i
någon framtida egen publikation. Sådant bör ej
få ske vid officiella studieresor, utan den utsände
måste känna sitt ansvar mot de hemmavarande,
även om hans personliga ambitioner därigenom
blir ställda i andra hand. Vid de studieresor, som
Ingeniörsvetenskapsakademien ordnat i England
och Amerika under de senaste åren, har det
insamlade materialet omedelbart matats ut till
intresserade, och vi har därvid haft god hjälp av
Forskningens Beredskapsorganisation (FBO) och
dess system av kontaktmän.
Efter kriget har i nästan alla kulturländer
uppstått en livlig diskussion om hur de vetenskapliga
utlandskontakterna bör ordnas för framtiden.
Särskilt i Nature har det varit flera inlägg i denna
fråga, och inför Kongressen i Washington ligger
för närvarande icke mindre än fem lagförslag,
som syftar till forskningens ordnande och såsom
en viktig punkt därvid behandlar frågan om
internationellt samarbete. Vi måste väl här i landet
tills vidare ställa oss avvaktande och på basis av
våra tekniska attachéer och andra befintliga
kontakter försöka göra utlandsförbindelserna så
effektiva som möjligt i avvaktan på mera
multilaterala former.
Besök och studieresor; kongresser
Ingeniörsvetenskapsakademien har tidigare
under många år förmedlat besök och studieresor
samt officiell representation vid internationella
kongresser. Likaså har Svenska
Teknologföreningen och andra sammanslutningar
representerat Sverige, och det har här bildats
nationalkommittéer för de viktigaste kongressorganen. Jag
tänker då på World Power Conference (WPC)
med sekretariat i London, Conférence
Internationale des Grands Réseaux Electriques (CIGRE)
med sekretariat i Paris samt Commission
Internationale des Grands Barrages (CIGB) som är en
sektion av WPG men har sekretariat i Paris.
För att sammanfatta allt detta bildades för
några år sedan Centralkommittén för
Internationella Ingenjörskongresser, i vilken alla större av
utlandsförbindelserna intresserade svenska
sammanslutningar på området ingår.
Centralkommittén eller CP, som vi ibland kallar den,
har för närvarande subkommittéer för WPC,
CIGRE och CIGB och har kontakt med en
del andra internationella organ. Häromdagen
konstaterades emellertid en ofullkomlighet. Vi
fick på omvägar veta, att det i Paris i höst skall
hållas en Congrès International de Mécanique
Appliquée. Inbjudan hade endast kommit till
några enskilda personer, och dessa hade ej under-
rättat Cl2. Jag vill gärna vid detta tillfälle
framhålla vikten av att alla, som får reda på dylika
initiativ till internationella kongresser,
omedelbart meddelar sig med sekreteraren i Cl2,
professor Fredrik Dahlgren, eller med någon annan
ledamot av kommittén. Det bör övervägas, om
icke Cl2 också borde skaffa sig kontakter med
de rent vetenskapliga kretsarna, så hopflätade
som naturvetenskapen och dess tillämpningar
numera blivit.
Det är ju en gammal fråga i vad mån dessa stora
kongresser verkligen är ekonomiskt motiverade.
De kostar stora belopp, icke bara för det
inbjudande landet utan också för besökarna, som
måste satsa åtskilligt av både tid och pengar. En
man med mycken erfarenhet från internationellt
umgänge har en gång litet skämtsamt liknat en
kongress vid en gräddtårta. Sockerkaksbottnarna
representerar uppsatserna och föredragen, alltså
det mera "matnyttiga" innehållet.
Syltmellanläg-get motsvarar banketter och sällskaplig samvaro
och gräddskummet slutligen är diskussionen, som
visserligen sällan innehåller inlägg av stort
tekniskt värde men som gör det hela mera smakligt
och intresseväckande. Det ligger mycket i denna
något respektlösa bild. För min del skulle jag
vilja stryka under tre omständigheter, som utgör
en stark motivering för internationellt
kongressväsen, nämligen för det första att en kongress
med dess anspråk på värdig representation från
olika länder har en märklig förmåga att krama
fram värdefulla sammanfattande och aktuella
publikationer av framstående författare, vilka
annars aldrig skulle ta sig tid att skriva, för det
andra den personliga samvaron inom en utvald
krets av intresserade, som skapar
förutsättningar för senare personliga överläggningar och
korrespondens, och för det tredje (och kanske det
allra viktigaste) de studieresor, som i regel
anordnas i anslutning till mötena.
Dessa studieresor har dubbel betydelse. Dels
öppnas vid sådana tillfällen många dörrar inom
industriella anläggningar och laboratorier, som
eljest är obönhörligt stängda för besökare,
dels är det faktiskt för ledningen vid de
anläggningar som besökes både bekvämare och
roligare att på en gång ta emot en större, utvald
grupp än att bli utsatt för en ständig ström av
enstaka besökare, som var för sig tar nästan lika
mycket tid som en grupp. Framför allt är det
emellertid, långt mer än under själva kongressen,
goda tillfällen att under resorna i tåg, bil och båt
i lugn och ro göra bekantskap med kollegerna
och diskutera aktuella frågor i samband med
studiebesöken.
En särskild typ av studieresor representeras av
de exkursioner, som grupper av mera mogna
studerande vid högskolorna stundom gör i in- och
utlandet. I regel har svenskarna varit gäster
utomlands, men vi bör lägga an på att även få hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
