Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning. Teknisk forskning, av Edy Velander - Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning. Vetenskaplig forskning, av Arne Tiselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 juni 1946
723
forskare behöver ju icke innebära något tvång.
Huvudsaken är, att man känner till varandra och
har reda på vad som försiggår på olika håll. Det
finns få saker, som verkar mera löjeväckande
inför utlänningar, än då svenska forskare på
närliggande områden icke har reda på varandra eller
har felaktig uppfattning om arbeten, som pågår
på andra håll inom landet och avslöjar sin
okunnighet härutinnan inför den besökande kollegan.
Vetenskaplig forskning
Professor Arne Tiselius, Uppsala
Det är väl knappast så att forskare och
studerande vid våra universitet och högskolor ser så
mycket annorlunda på frågan om de utländska
förbindelserna än teknikens män; problemet är
nog i stort sett detsamma för de bägge
kategorierna. I de praktiska detaljerna råder
emellertid vissa skillnader, men i övrigt är det min
mening att lägga fram några rent personliga
synpunkter, grundade i någon mån på egna
erfarenheter som jag tror lika väl kan tillämpas
på teknikens män som på universitetens.
Varför skall man främja våra
utlandsförbindelser på det vetenskapliga området? Man tänker
väl främst på att man skall lära sig något
betydelsefullt eller nyttigt av utlandet, men det bör
med all energi framhållas att för en kulturnation
dessa förbindelser bör ha formen av ett utbyte,
av ett givande och tagande för att bli
fruktbärande och för att i längden kunna fortbestå. Det
är otänkbart att vi skulle parasitera på utlandets
forskning, otänkbart ej endast av internationella
anständighetsskäl ulan även därför att i längden
endast den som själv är aktivt verksam som
forskare har förutsättningar att tillgodogöra sig
och bedöma värdet av resultat vunna på annat
håll.
Alldeles bortsett från denna synpunkt, som väl
numera av alla förnuftiga människor anses vara
självklar, skall man naturligtvis ej underskatta
betydelsen av den vetenskapliga forskningens
standard som en nationell prestigefråga, särskilt
för ett litet land som vårt. Mången kanske anser
att den vetenskapliga forskningens resultat är
så pass svårtillgängliga att de ej uppskattas av
den stora allmänheten. Som kulturpropaganda
betraktade skulle forskningens resultat sålunda
nå en alltför snäv krets. Man måste emellertid
då komma ihåg att den krets de når består av
personer som utgör ett lands intellektuella elit
och som har hand oin utbildningen av de
generationer som i framtiden skall utgöra det
ledande skiktet. Vad dessa människor tänker och tror
om ett land som vårt sätter oundgängligen spår,
som jag för min del tror är djupare och varakti-
gare än effekten av allsköns propagandamaterial
upplagt för att tilltala den breda publiken.
Man skall inte heller underskatta den roll som
vi kan spela och den uppskattning som kan
visas oss. De skandinaviska ländernas höga
prestationsförmåga inom vetenskap och teknik är
allmänt erkänd ej minst i USA — därom kan väl
de flesta vittna som någon tid vistats där ute.
Det ligger nära till hands att låta sig bländas av
de oerhörda framsteg som gjordes i sistnämnda
land under kriget men det kan då nämnas att i
det år 1945 avgivna Bush’ska betänkandet
"Science the Endless Frontier" (Tekn. T. 1945 s.
1435) framhölls, att USA visserligen tagit
ledningen inom den tillämpade forskningen, men i
fråga om de grundläggande upptäckterna tär
USA fortfarande på Europas intellektuella
kapital. De bildade amerikanarna är också ofta
livligt medvetna härom.
För att sammanfatta: vad vårt land
åstadkommer inom vetenskaplig och teknisk forskning
spelar för vår internationella prestige en roll som
knappast kan överskattas och det är ett
samhällsintresse av första ordningen att dessa resultat
kommer till utlandets kännedom — det är allt
så ej endast ett intresse för forskningen och
forskarna själva. Det första villkoret är
emellertid att vår standard inom naturvetenskaplig och
teknisk forskning vidmakthålles och ytterligare
utvecklas så att vi kan följa med i den våldsamma
utveckling som nu har satt in. Här kan man bara
uttala en förhoppning om att de förslag som nu
har framlagts och som är att vänta röner
förståelse från myndigheternas sida, samt att de
enskilda företagarnas stora intresse för forskningen
även i fortsättningen kommer att bibehållas och
ej visar sig vara en krisföreteelse.
Vad som här för närvarande framför allt
behövs är svenska eller skandinaviska tidskrifter av
internationell standard och med internationell
spridning, med samtliga uppsatser o.d. på
världsspråken. Sedan de tyska tidskrifterna fallit bort
har det plötsligt blivit en våldsam trängsel i de
internationella tidskrifter som utges i USA och
England. Schweiz och Holland, som redan fore
kriget hade egna tidskrifter med mycket god
internationell spridning (t.ex. i kemi), skyndar sig
nu att ta upp tyskarnas fallna mantel och synes
också lyckas därmed. Alldeles bortsett från det
besvär och den tidsförlust som man förorsakas
om man vill ställa sig i kön i en utländsk tidskrift
— före kriget föredrog emellertid flertalet svenska
forskare att göra detta när det gällde de bättre
av små arbeten — förefaller det som vi inte
skulle behöva vara sämre än schweizare och
holländare. Vi har visserligen Vetenskapsakademiens
Arkiv, som särskilt under kriget svällt ut
avsevärt och som har en ganska god spridning
utomlands, men det torde med all säkerhet ej räcka
till. Det bör emellertid framhållas att en svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
