Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning. Vetenskaplig forskning, av Arne Tiselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
TEKNISK TIDSKRIFT
tidskrift får internationell spridning endast om
den innehåller högklassiga arbeten, och den får
ta emot högklassiga arbeten endast om den har en
god internationell spridning. Man bör sålunda
från fall till fall bedöma hur stort intresset kan
bli för en rent svensk tidskrift och hellre slå ihop
flera tidskrifter till en skandinavisk 0111 tvekan
råder på den punkten. Man får betänka att ett
laboratorium eller ett bibliotek i USA kanske
skulle tveka innan det beslöt sig för att plötsligt
prenumerera på en svensk, en dansk, en norsk,
en finländsk och kanske en isländsk tidskrift. Jag
är övertygad om att en skandinavisk tidskrift
t.ex. för kemi genast skulle få mycket stor
spridning och redan efter några år skulle bära sig.
För att få i gång en sådan sak tarvas emellertid
de första åren effektivt stöd helst även från
statens sida. Här måste man ägna betydligt större
uppmärksamhet åt denna fråga än hittills skett.
Man kan anföra exempel på att nuvarande låga
statsbidrag till tidskrifter genom de förpliktelser
det medför i form av friexemplar ibland i själva
verket innebär ökade omkostnader för utgivaren!
Doktorsavhandlingarna anses ju spela en stor
roll som kulturell exportvara på sina håll. För
min personliga del är jag ytterligt skeptisk mot
doktorsavhandlingar i den form som fortfarande
är den vanligaste i vårt land. Jag bortser då från
de uppenbarligen orimliga fall då vederbörande
trycker ett arbete för kanske 4 000—5 000 kr. på
svenska, med en kort sammanfattning på tyska
eller engelska. Om det gäller internationella
vetenskaper som matematik, fysik, kemi, astronomi
osv. är detta oförsvarligt! Men även om
vederbörande som sig bör trycker på något av
världsspråken tror jag att både han och publiken skulle
vinna på att arbetet tryckts i en internationellt
spridd tidskrift, ej som en på privat förlag
utgiven monografi, som ej finner vägen till de rätta
läsarna i tillräcklig utsträckning. Det statliga stöd
som bör tillkomma doktorsavhandlingarna —
och det är synnerligen välbehövligt — bör enligt
min mening lämnas så att vederbörande
uppmuntras publicera sitt arbete i internationellt
spridda tidskrifter — helst i form av successiva
kortare meddelanden.
Man frågar sig också om inte våra stora förlag
kunde intressera sig för att ge ut svenska
vetenskapsmäns verk på utländska språk i större
utsträckning. Sådana standardverk som Siegbahns
"Spektroskopie der Röntgenstrahlen" och
Svedberg—Pedersens "The Ultracentrifuge" utgavs
på tyska och engelska förlag.
En gemensam skandinavisk tidskrift av samma
karaktär som Nature eller Science eller
Naturwis-senschaften skulle nog också vara behövlig.
Däremot ställer jag mig ytterligt skeptisk mot någon
mera påträngande form av reklam för vår
vetenskapliga och tekniska forskning. Ej minst i
reklamens eget hemland USA är man ytterligt käns-
lig och lyhörd för dylika försök, och de kan lätt
ha motsatt effekt. I all synnerhet gäller detta om
man vet eller anar att en statlig organisation står
bakom. Vår kulturella export på detta område
bör begränsas till vad som ur rent vetenskaplig
synpunkt är nyttigt och nödvändigt samt korrekta
och välskrivna meddelanden i dagspressen.
Efter krigsårens avspärrning har ju helt
naturligt intresset för studieresor ökats enormt.
Statmakterna har också visat förståelse och
på olika sätt — bl.a. genom ett särskilt
anslag på 200 000 kr. (nu förbrukat) —
lämna sitt stöd för sådana. Jag tror nu inte att
detta är ett abnormt stegrat tillfälligt behov utan
att man även i fortsättningen måste räkna med
ett betydligt större behov av studieresor än före
kriget. Naturvetenskapen och den tekniska
forskningen är internationella och måste i växande
omfattning räkna med internationellt samarbete.
Man kan behöva resa utrikes ej endast för att
lära sig en sak eller för att studera en viss metod,
utan även såsom ett nödvändigt led i ett
pågående arbete. Det bör t.ex. observeras att
naturvetenskapen allt mera arbetar med stora och
dyrbara apparater och experimentella anordningar,
som dessutom kräver mångårig specialträning
för sin skötsel. Om en forskare behöver begagna
sig av dylika resurser för en begränsad del av en
uppgift så skaffar han naturligtvis inte denna
apparat utan reser i stället till det
forskningscentrum där den är uppställd och där erfarenheten
är samlad. Så har astronomerna sedan länge måst
göra och så får även fysiker och kemister i
växande omfattning räkna med att behöva göra.
Här skall också nämnas de naturforskare,
särskilt biologer och geologer, som är beroende av
resor för sitt arbete helt enkelt därför att
materialet — vare sig det nu gäller material i
naturen eller museiföremål — måste uppsökas. Det
är ur denna synpunkt livligt att beklaga att
enligt det nya civila avlöningsreglementet, som
trädde i kraft den 1 juli 1939, en tjänsteman ej
som fallet var tidigare får behålla sin lön
oavkortad för den tid "vilken han med vederbörligt
tillstånd använt för att utom sin tjänstgöringsort
göra iakttagelser eller idka studier som kunna
tjäna verkets intressen". Numera heter det att
tjänsteman skall "vidkännas B-avdrag för den
tid varunder han idkar studier eller bedriver
arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller
för tjänstemannens kompetens för viss uppgift
eller befattning inom verket, dock sammanlagt
högst 120 dagar av den tid han innehar
befattning inom en och samma lönegrad". B-avdraget
är för närvarande någonting mitt emellan en
tredjedel och hälften av lönen! För ämbetsmän i
vanlig mening kan dessa bestämmelser möjligen
lia ett visst berättigande, för vetenskapsmän är
de uppenbart orimliga. Att de ännu ej väckt
större opposition beror säkert igen på att de träd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
