Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Rationalieringen inom den finska industrin, av Eino M Niini - AB Svenska Kullagerfabriken - Svenska AB Le Carbone - Wedevågs Bruks AB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
TEKNISK TIDSKRIFT
tet i Finland. Sålunda har på finska utkommit:
"Industrins kostnadsberäkning" (1943),
"Arbetsstudier inom industrin" (1944),
"Förslagsverksamhet" (1944) ocli "Tjänstemännens ställning i
fabrikens personalorganisation" (1945). På
uppdrag av fabrikerna utför
Effektiviseringsförbun-dets Produktionstekniska Avdelning, som
arbetar under Rationaliseringskommissionens tillsyn,
ytterligare rationaliseringsplaner, undersökningar
beträffande organisation av produktionen m.m.,
bistår privata inrättningar med rådgivning och
anordnar föreläsningar i ämnen som beröra
arbetsstudier och rationalisering på
arbetsledare-och andra kurser, som anordnas av fabriker och
sammanslutningar. Även på kurser anordnade av
Centralförbundet för Fackföreningarna i Finland
har förbundet medverkat.
För utbildning av arbetsstudiemän har
kommissionen i olika delar av landet tills dato anordnat
nio grundläggande kurser och två
fortsättningskurser. För preparering av sökande till
grundkurserna har kommissionen denna höst anordnat
en förberedande korrespondenskurs.
Den Företagsekonomiska Kommissionen, som i
Effektiviseringsförbundets byrå motsvaras av en
företagsekonomisk avdelning, har till en början
i uppdrag att utarbeta kontoplaner och metoder
för självkostnadsberäkning. Dessa studier äro
ännu ej avslutade, men delvis har den praktiska
verksamheten redan kunnat börja. Till den delen
har bl.a. broschyren "Självkostnadsberäkningen
och inflationen" publicerats. Även
undervisnings-och rådgivningsverksamheten har redan börjat.
Till organen för samarbete i rationaliseringen
inom industrin kan också räknas
Rationaliseringsdelegationen, som på framställning av
Industrins Effektiviseringsförbund och Föreningen för
Lånt- och Hemhushållning (Työtehoseura) år
1942 tillsattes av statsrådet. I detta är även
Fackföreningarnas i Finland Centralförbund
representerat.
Under kriget hade man kommit underfund med,
att industrin kunde ha nytta av att för planering
och utveckling av rationaliseringsarbetet anlita
utom företaget stående experter. Då man kunde
befara att också mindre vederhäftiga personer
skulle i förvärvssyfte åta sig
rationaliseringsuppdrag, förberedde Handels- ocli
Industriministeriet, understött av Rationaliseringsdelegationen, en
lag om yrkesmässigt idkande av
rationaliseringsverksamhet. Denna lag trädde i kraft i mars 1945.
Enligt denna bör tillstånd till utövande av betald
rationaliseringsverksamhet erhållas av
Handels-och Industriministeriet. Innan dylikt kan beviljas,
bör sökanden erhålla intyg på sin kompetens av
en undersökningsnämnd, tillsatt av
Rationaliseringsdelegationen.
Enligt tidigare arbetsfördelning tillhörde
effek-tiviseringen av skogsarbetet Föreningen för
Lant-och Hemhushållning. Nyligen har emellertid inom
Centralförbundet för Träförädlingsindustrin
inrättats en särskild skogseffektiviseringskommitté,
som grep sig verket an att rationalisera
skogsarbetet.
Under kriget fattade även statsmakten intresse
för industrins rationaliseringssträvanden. Utom
de nödvändiga anordningar, som vidtogos av
ledningen för krigshushållningen, utfördes på
initiativ av generalstaben flera rena
rationaliseringsutredningar. Sedan år 1943 ha också på uppdrag
av Folkförsörjningsministeriet utförts för våra
förhållanden rätt omfattande
rationaliseringsstudier. De siffermässiga resultaten härav äro
kanske icke speciellt imponerande. Bl.a. har på
grund av hänsyn till sociala faktorer en hel del
åtgärder förkastats, som i verkliga industriländer
varit möjliga. Som vägvisare ha dessa
undersökningar i varje fall liaft stor betydelse. Inom
bryggeriindustrin t.ex. har man tack vare dessa
studier lyckats nedbringa transportkostnaderna med
ca en tredjedel.
Som en statlig rationaliseringsåtgärd, av
betydelse även för industrin, kan man anse
handledningen vid yrkesval, vilken verksamhet dock
tillsvidare befinner sig i begynnelsestadiet.
Systematiska arbetsstudier utföras nu i ca 40
industriföretag. I motsats till vad förhållandet är
i Sverige, lia i Finland arbetsstudier inom
verkstadsindustrin tillsvidare företagits endast i ringa
utsträckning. Trähus- och fanerindustrin samt en
del mindre industrigrenar, bland vilka dock finns
ett antal stora, privata industriföretag, ha gått
i spetsen för utvecklingen. Den i Finland
till-lämpade arbetsstudietekniken skiljer sig i många
hänseenden från den i Sverige brukliga.
Speciellt bör man omnämna
förslagsverksamheten, som man tagit initiativ till i Finland, och
för vars bekantgörande
Rationaliseringskommis-sionen sedan år 1943 varit verksam. Förebilden
till denna verksamhet står att finna i principer,
som redan länge tillämpats i Amerika. Vid deras
tillämpning på finska förhållanden liar man
främst inriktat sig på att göra reklam för
arbetarens möjligheter att göra förslag till
förbättringar och framhållit att förslagen behandlas
»►snabbt och konfidentiellt. Av stor vikt är, att
arbetarna själva äro representerade i den
kommitté, som leder förslagsverksamheten, och att
premieringen av förslagen är tillräckligt frikostig.
AB Svenska Kullagerfabriken, Göteborg. Broschyren
"Hur kullagren i lantbruksmaskiner skola skötas" riktar
sig i första hand till lantbrukarna och ger klara,
lättfattliga anvisningar om hur ofta lagren skall smörjas, hur
detta går till och hur lagren tas ut och rengörs.
Svenska AB Le Carbone, Sundbyberg. Katalog nr 4
"En fransk idé — en svenska produkt" i högklassigt
typografiskt utförande över firmans tillverkningar av
torrelement av olika slag.
Wedevågs Bruks AB, Vedevåg. Reklambladet "I ny
dräkt", presenterar bolagets nya färg- och fernissetiketter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
