Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 augusti 1946 - Stockholms kommunala verk under kriget. Renhållningsverket, av Åke Björkman - Näringstillförsel, livslängd och pensionering, av E Liedstrand — r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Sopviktens växling med årstiden.
kraften lönade sig inte. Kristiden ändrade
emellertid dessa förhållanden. För att minska på
koleldningen vid Värtaverket önskade elverket att
sopvärmet skulle tillvaratas och 14 månader
efter beslut därom kunde vi köra i gång ett
kon-denseringskraftverk på 4 500 kW, fig. 7. Det
har en La Mont-avgaspanna på 1 400 nr och
genererar omkring 15 000 MWh årligen,
motsvarande omkring 3 % av hela Stockholms
kraftförbrukning. Dessutom lämnar det kraft och
värme för drift av Renhållningsverkets anlägg-
Fig. 7. Sopförbränningsanläggning och ångkraftverk vil
Lövsta.
ningar vid Lövsta och kommer inom kort at!
även lämna omkring 8 000 t/år ånga till en
tvättinrättning, som Försvarets Fabriksstyrelse håller
på att bygga där. Kraftverkets drift har inte varit
helt bekyminersfri, ty det visade sig att flygaskan
i gaserna från sopugnarna är mycket besvärlig,
särskilt mot överhettarrören, som utsättes både för
kemisk och mekanisk påverkan med påföljd att
överhettaren till en början hade en livslängd på
knappt ett år. Även rökgasfläktarna har kort
livslängd. Kraftverket har emellertid fyllt sin uppgift
under kristiden och är nu i huvudsak amorterat.
Näringstillförsel, livslängd och pensionering. De flesta
människor torde ha klart för sig att det finns ett visst
samband mellan näringstillförsel och livslängd. Uppenbart
är att undernäring förkortar livet. Att övernäring har
samma effekt har statistiskt fastslagits. Som en följd
härav tillämpar livförsäkringsbolagen högre premier för
onormalt feta personer, och det kan t.o.m. hända att
fetman kan utgöra ett hinder för att få en livförsäkring. Det
har visat sig att för de bättre situerade dödligheten är
lägre än normalt i de lägre åldrarna och i medelåldrarna
men högre än normalt i de högre åldrarna. Detta beror
inte enbart på den rikligare tillgången på föda, utan man
måste också ta hänsyn till å ena sidan de bättre
bostadsförhållandena och å den andra till ett mera stillasittande
liv och mindre vistelse i det fria. De högre socialklasserna
är mindre utsatta för tuberkulos men mera utsatta för
hjärtsjukdomar.
Näringstillförselns betydelse för livslängden är för
närvarande föremål för systematiska undersökningar. Dessa
utföres inte på människor utan på djur, men de är i alla
fall ägnade att öka kunskapen om sambandet mellan
näringstillförsel och livslängd. Undersökningarna, som
bedrivs vid Institutet för Husdjursförädling i Wiad i
Grö-dinge socken utförs på enäggiga tvillingar. De har
nämligen exakt samma arvsanlag och deras liv bör därför
gestalta sig lika under förutsättning att
levnadsförhållandena för dem är desamma.
Två av institutets tvillingkalvar har satts på speciell
utfodring, den ena kalven får ungefär hälften så mycket
foder som den andra, och ingen av dem skall få föda
kalvar. Visar det sig att tidigare uppställda hypoteser är
riktiga, kommer den ko som får mindre fodér att leva
längst. Det skulle med andra ord betyda att föda i
måttliga proportioner ger ett långt liv, överflöd på föda ett
kortare. Det är sannolikt att samma förhållanden gäller
för människan.
Skulle dessa undersökningar komma att bekräfta de
uppställda hypoteserna, får man en god fingervisning om en
sida av vår livsföring, nämligen om vår sannolika
livslängd kommer att ökas ifall vi äter mindre. Skulle denna
fingervisning verkligen komma att följas, kunde man
räkna med att dödligheten, speciellt i högre åldrar, komme
att sjunka. Detta kommer bl.a. att ha stegrade
pensionskostnader till följd; pensionerna skulle komma att
utbetalas under längre tid.
Frågan blir då hur de ökade kostnaderna skall kunna
motvägas. Svaret ligger nära till hands. Oin, vilket
förefaller ganska troligt, den ökade livslängden åtföljs av
stegrad vitalitet i 60—70-årsåldern, bör pensionsåldern
kunna höjas, utan att prestationsförmågan i stort sett
minskas. Även om en sådan höjning begränsas till ett
eller annat år, skulle den bli . ett effektivt medel att
begränsa pensionskostnaderna. Med de nu vanliga
pensionssystemen skulle nämligen en höjning med endast ett enda
år sänka pensionsavgifterna med 5—6 % för man och
7—8 % för kvinna. E Liedstrand—r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
