Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 augusti 1946 - Sågtak med bärande skivor av järnfackverk och hopfogade siporexskivor, av Henrik Nylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
817
Tabell 1. Huvudsakliga resultat vid försöken
Alt. Fogar [-Skjuvarmering-] {+Skjuv- armering+} Last vid första
synliga spricka Mp vid första spricka* kp/cm2 vid första spricka" kp,/cm2 Max. last Mp Brottorsak
I fyllda ingen 2,23 5,1 3,4 2,52 skjuvbrott
II ofyllda ingen 0,45 — — 2,94 skjuvbrott
III fyllda vertikaler 3,0 6,6 4,6 6,0 krossbrott vid upplag
IV fyllda vertikaler
-f-diagonaler 3,5 7,7 5,1 7,7 krossbrott vid upplag
* ti — 1,5 k 77,’ k = fogens bredd = 3,7 cm; h = siporexskivornas höjd = 1,0 m.
** ra beräknat under antagande av full samverkan mellan ramvinkeljärn och siporex (g siporex) = 120
randet nödvändigt med laboratorieprovning av
modellbalkar av samma uppbyggnad som den i
verkligheten planerade siporexskivbalken. Denna
provning och resultatens bearbetning ha utförts
med välvilligt ekonomiskt stöd av AB Stockholms
Siporexfabrik vid K. Tekniska Högskolans
laboratorium för byggstadsstatik.
Vid den första planeringen av
Hushållsporslinsfabriken i Gustavsberg var den största fria
spännvidden 14,0 m och siporexbalkarnas höjd 4,5 m,
vilket motsvarar ett förhållanden mellan
spännvidd och höjd av 3,1. Vid provningarna valdes
delta förhållande till 3,8 (spännvidd 3,8 m och
höjd 1,0 m). Vid senare planering bestämdes på
en del av byggnaden den fria spännvidden till
21,0 m, vilket ger ett förhållanden spännvidd :
: höjd av 21,0:4,5, dvs. 4,7, som även
någorlunda motsvaras av den utförda provningen. För
att undvika alltför grov skjuvarmering och
kraftiga vinkeljärn användes till försöken de tunnaste
siporexskivor, som tillverkas, med tjockleken 6,9
cm, under det att skivtjockleken i den i
verkligheten utförda konstruktionen var 14,5 cm.
Utseendet av de fyra provade balkaina framgår av
fig. 2.
Med alternativ 1 utan skjuvarmering men med
cementbruk i fogarna avsågs ett studium av
vidhäftningshållfastheten mellan cementbruk och
siporex och mellan cementbruk och vinkeljärn. I
varje fog var enligt fig. 2 för förbättrande av
samverkan mellan vinkeljärn och siporexskivor
inlagt ett 5 mm rundjärn, som var fastsvetsat vid
vinkeljärnen.
Alternativ 2 utfördes utan cementbruk i fogarna,
däremot med bruk mellan vinkeljärnen och
sipo-rexskivorna. Bärverkan karakteriserades av orden
båge med dragband. Provningsresultatet ger
bärförmågan under den extremt ogynnsamma
förutsättningen, att bruksfogarna i verkligheten
utförts så dåligt, att avskärningskraften upptas
enbart genom friktion mellan skivorna.
I alternativen 3 och a var anbringad särskild
skjuvarmering. I båda fallen var i varje fog
inlagt ett 8 mm rundjärn, som var draget genom
vinkeljärnens flänsar och genom svetsar fäst vid
dessa (sektion A—A, fig. 2). Dessutom var på
motsatt sida av siporexplattorna anbringad extra
utvändig skjuvarmering som var fäst vid
vinkeljärnen genom svetsning och som i alternativ 3
bestod av ett vertikalt 8 mm rundjärn för varje
fog och i alternativ 4 av i 45° lutning lagda
diagonaler.
Balkarna belastades med punktlast i
balköver-kant på mitten. De huvudsakliga resultaten äro
sammanställda i tabell 1.
Siporexskivbalken utformades med ledning av
provningsresultaten. Det befanns, att
vidhäftningshållfastheten mellan siporex och
cementbruk blev otillräcklig. Då siporexplattorna
emellertid på grund av förenklingar i fabrikation
tillverkas med samma fogdjup (3,7 cm) vid de
olika skivtjocklekarna, funnos här möjligheter att
på ett billigt sätt åstadkomma förbättring. Vid
14,5 cm plattor, som kommo till användning i
ifrågavarande fall, kan fogdjupet utan nämnvärd
försämring av värmeisoleringen eller försvagning
av plattan göras större. AB Stockholms
Siporexfabrik utformade därför de levererade plattorna
med 8 cm djupa fogar. Genom de djupa fogarna
erhölls förutom önskvärd säkerhet mot
sprickbildning i bruksfogarna också möjlighet att föra
den vertikala skjuvarmeringen på ett
konstruktivt tilltalande sätt (fig. 3). Denna vertikala
skjuvarmering, vilken såsom framgår av fig. 3
utgjordes av rundjärn, inbäddad i de 8 cm djupa
fogarna, förankrades vid de övre och undre
vinkel-järnsramarna med muttrar, fastskruvade på de
gängade rundjärnen. Såsom framgår av fig. 3
anordnades vid upplagen även 45°-riktade
utvändiga vinkeljärn, vilka hade till uppgift dels att
förstärka skjuvarmeringen vid upplagen, dels att
avlasta siporexskivbalken vid upplagen. Denna
avlastning illustreras av fig 4. Sedan
skjuvspric-korna slagit upp ha spänningslinjerna vid enbart
vertikal skjuvarmering det principiella förloppet
enligt fig. 4 t.v. och vid enbart 45°-riktad
skjuvarmering enligt fig. 4 t.h. Vid vertikal
skjuvarmering upptas vid vidhäftningsbrott mellan
siporex-balk och gavelstöd hela upplagsreaktionen genom
upplagstryck, under det att vid 45°-riktad skjuv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
