Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Hur Nim 3 organiserades, av Nils Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 september 19 AG
851
Fig. 3. Inkomna anmälningskort och svarskort från svenska
deltagare.
Som förut nämnts gick anmälningstiden ut den
8 februari. Efteranmälningar togs emellertid
emot till den 1 maj. Fig. 3 visar hur
anmälningskorten och svarskorten kom in från svenska
deltagare. Vid anmälningstidens utgång hade endast
hälften av det slutliga antalet anmälningar
kommit in.
Särskilt viktigt var det, att mötesbyrån snabbt
fick in svarskorten. Då tiden för insändande av
dessa gick ut saknades svar från ca 300
deltagare, vilka då erhöll påminnelse med anmodan
att sända in svarskorten som expressbrev.
Någon motsvarande statistik för de utländska
deltagarna har icke kunnat göras. Den torde
emellertid vara av mindre intresse, eftersom
antalet anmälningar redan vid den ordinarie
anmälningstidens utgång avsevärt översteg det antal,
som kunde få tillfälle att delta.
Inkvartering
Redan från början ägnade mötesbyrån stor
uppmärksamhet åt inkvarteringsfrågan. Bristen på
hotellrum var välkänd. I slutet av 1945 riktade
Svenska Teknologföreningen en vädjan till sina
ledamöter i Stockholm att ta emot utländska
gäster i sina hem under mötesdagarna. Samtidigt
trädde mötesbyrån i kontakt med
Turisttrafik-föreningen för Stockholms Stad och Stockholms
Län, som sände en förfrågan om rum till
anslutna hotell och pensionat. Genom att förfrågan
gjordes i god tid lyckades mötesbyrån få
tillräckligt antal rum. varför mera provisoriska
förläggningar icke behövde tillgripas.
Inkvarteringsfrågan underlättades även av att en stor del av de
danska deltagarna bodde ombord på den båt,
med vilken resan till Sverige företogs.
För att vara säker på att få behålla de tingade
hotellrummen lämnade mötesbyrån definitiv
beställning ca en månad före mötet. Vid denna
tidpunkt var det ännu inte känt hur stort det verk-
liga behovet skulle bli. Det visade sig sedan, att
beräkningarna stämde så väl, att endast fyra
bäddplatser stod outnyttjade. Sammanlagt bodde
210 personer på hotell, under det att 158 bodde
i familj. Endast 19 svenskar utnyttjade
möjligheten att få sin inkvartering ordnad av
mötesbyrån.
Fördelningen av deltagarna på olika hotell och
familjer gjordes av mötesbyrån. Arbetet härmed
sattes i gång först en vecka före mötet, för att
man icke skulle behöva ändra allt för mycket
till följd av återbud. Uppgift om var
vederbörande var inkvarterad lämnades på särskild blankett,
vilken skrevs med två kopior, fig. 4. Originalet
fick gästen vid ankomsten till Stockholm. Första
kopian sändes till det hotell eller den familj, där
vederbörande skulle bo, och andra kopian behölls
av mötesbyrån. Samtidigt med
inkvarteringsbeskedet erhöll värdarna uppgift om när deras gäst
beräknades anlända och var de kunde möta
honom. För den skull hade sex olika
meddelanden tryckts, svarande mot de olika sätt på vilka
huvudparten av deltagarna anlände till mötet.
Lokaler för sammanträden
För de 20 olika sektionernas sammanträden
fordrades lika många sammanträdeslokaler, helst
i närheten av Brunkebergstorg, som ju fick anses
vara mötets centrum, eftersom
Teknologföreningen och mötesbyrån var belägna där. Som
sammanträdeslokaler utnyttjades huvudsakligen
föreningslokaler såsom KFUM, Läkarsällskapet
och Arbetarföreningen samt hotellens
festvåningar, framför allt Gillet, vars hela festvåning
hade hyrts för mötet.
Flera av sammanträdeslokalerna var redan
från början utrustade med skioptikonapparater
men i den mån sådana saknades måste de
anskaffas av mötesbyrån. Alla lokaler visiterades
Fig. 4. Uppgift
om logi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
