Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Det planerade storkraftverket vid Assuandammen, av B R - Trådlös kraftöverföring som tävlingsuppgift, av B R - Lämplig våglängd för fartygsekoradio, av E L - Mekanförbundets forskningsstipendier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 september 1946
867
huvudturbinerna har på en sammanställningsritning visats
uppdelad dels i horisontalled i tre grenar, dels med en
skiljevägg i sugrörskröken. För varje sugrörsgren finns
falsar för avstängningsanordningar. Sugrören utföres av
svetsad eller nitad stålplåt och kringgjutes med betong.
Samtliga turbiner skall bli av kaplantyp med vertikal
axel. De skall kunna drivas vid fallhöjder varierande
mellan 8 och 33 m och skall dessutom tåla den fallhöjd om
44 m, som erhålles efter den planerade dämningshöjningen.
De skall med bästa verkningsgrad ge 57 000 hk vid 33 m
och 10 000 hk vid 8 m fallhöjd. Maximala vattenmängden
blir ca 170 m3/s per aggregat. Lokalturbinerna skall ge
11000 hk vid 33 m och 4 000 hk vid 8 m samt
dimensioneras för maximalt 70 m3/s. Varvtalet föreslås för
huvud-turbinerna till 83 r/m och för småturbinerna till 167 r/m.
De sju huvudgeneratorerna för vardera 60 000 kVA vid
eos <p i=0,8 skall utföras för 11 kV och förses med slutet
kylsystem. Fem av dessa skall liksom lokalgeneratorerna
förses med påbyggda matare medan de övriga två skall ha
separata matarmaskiner. Huvudgeneratorerna anslutes
direkt till var sin upptransformator för 137,5 alternativt
275 kV med extra uttag för 2,5 och 5 %. Från
transformatorerna, som uppställes utomhus på uppströmssidan om
maskinstationerna, ledes kraften via luftledningar tillbaka
över maskinstationernas tak till det ca 1 000 m nedströms
belägna utomhusställverket. Detta skall utföras med
dubbla samlingsskenor och två utgående ledningar. Det
isoleras för 275 kV driftspänning, men avstånd,
frånskiljare etc. skall tas till så, att spänningen framdeles utan
några större ombyggnader skall kunna höjas till 400 kV.
För lokaldriften insättes, utom de båda turbinaggregaten,
två lokaltransformatorer, som kan anslutas till två av
huvudaggregaten. Lokalställverket bygges för 3,3 kV med
tryckluftbrytare. Lågspänningssystemet utföres för 400 V.
Maskindelar och material transporteras till arbetsplatsen
sjövägen, varvid urlastningen göres vid en av slussarna
nedströms om dammen, där en 160 t portalkran med 33 m
spännvidd uppsättes. I var och en av de två
maskinsalarna uppsättes två 180 t traverser med en spännvidd av
25 m. Vid stora lyft hopkopplas de två traverserna med
ett ok, varvid lyftförmågan blir 340 t. För
sugrörsavstäng-ningarna förutses i vardera maskinstationsbyggnaden en
20 t portalkran. För upptagning och nedsättning av
vrak-grindarna placeras en rörlig krän på dammkrönet.
Byggnadsplatsen, som ligger 50 km norr om norra
vändkretsen, har ett ökenartat klimat. Högsta dagtemperaturen
under den varmaste månaden (juni) är i medeltal 42°C,
medan medelvärdet för minimitemperaturen under den
kallaste månaden (januari) är 9°C. Den högsta
observerade lufttemperaturen är 51°C och den lägsta 2°C.
Trakten är mycket nederbördsfattig. Under de sista fjorton
åren har det regnat endast 40 gånger. Äska har under
samma period rapporterats vid nio tillfällen.
Luftfuktigheten är i medeltal för hela året 34 % men sjunker ofta
under 4 % och då och då praktiskt taget till noll. B R
Trådlös kraftöverföring som tävlingsuppgift. Styrelsen
för den schweiziska Denzler-stiftelsen har utlyst som
tävlingsuppgift att mot bakgrunden av den nuvarande
tekniska och fysikaliska vetenskapen behandla problemet
trådlös energiöverföring. I kommentaren till
tävlingsuppgiften erinras om att det då och då även bland
starkströms-teknici diskuteras, huruvida en trådlös kraftöverföring en
gång skall kunna förverkligas och även huruvida man på
vetenskapernas nuvarande ståndpunkt över huvud taget kan
ta ställning till frågan. Styrelsen har en positiv inställning
till möjligheterna härvidlag och anser bl.a. att vissa nya
typer av elektronrör, som under kriget framkommit i
USA och som kan avge förvånansvärt stor effekt vid
mycket kort våglängd, öppnar nya perspektiv. Ävenså kan
metoderna för högfrekvent energiöverföring på ledningar,
närmast på skärmad högfrekvenskabel, vara av intresse
för det ifrågavarande problemet. Ett belopp på 4 000 schw.
frcs står till förfogande för belöning av avhandlingar om
denna och en annan prisuppgift, som gäller konstruktion
av en telefonväxel lämplig att användas i bullerfyllda
lokaler. Endast schweiziska medborgare får delta i
tävlingen, som står öppen till den 31 december 1946 (Bull.
SEV 1945 h. 26). BR
Lämplig våglängd för fartygsekoradio. Ett av de
första områden, där ekoradion kommer att användas för
civilt bruk är handelssjöfarten. Med hjälp av
fartygseko-radion erhålles på en "bildskiva" (vilket skulle kunna bli
svensk beteckning för plan position indicator, PPI) en karta
över omgivningen med fartyget i centrum. Apparater av
detta slag finns redan eller kommer i marknaden inom
den allra närmaste tiden. Vid en internationell konferens
i London våren 1946 diskuterades även våglängdsfrågan.
Man har två alternativa våglängder att välja på, 3 och
10 cm. Under kriget har nämligen apparater tillverkats för
dessa bägge våglängdsområden och man är tvungen att
tillsvidare utnyttja det utvecklingsarbete som redan
nedlagts, om man inom rimlig tid skall få fram apparater.
Våglängden 3 cm har den stora fördelen att man får
fram en bildkvalitet, som är så god att man kan navigera
i trånga passager. Av praktiska skäl måste den roterande
antennens storlek och höjd begränsas, och man uppnår
därigenom inte den erforderliga bildnoggranheten vid 10
cm våglängd men väl vid 3 cm. Antennstorleken är
proportionell mot våglängden.
Våglängden 10 cm är fördelaktigare i ett annat
hänseende. Det eko som erhålles från starka regn- eller snöbyar
kan i vissa fall dölja ekot från andra längre bort belägna
föremål. Detta fenomen finns vid alla
centimetervåglängder och tilltar starkt med frekvensen; vid samtidiga
observationer med 3 och 10 cm kan det därför förekomma
att ett föremål, som synes på bildskivan vid 10 cm, kan
döljas av ett regneko vid 3 cm. Så starka regnbyar
förekommer emellertid sällan, är kortvariga och har ringa
utbredning, varför den praktiska betydelsen av denna
fråga kan diskuteras. Vidare ger den starka regnbyn ett
karakteristiskt eko; skulle detta vara tillräckligt utbrett
för att dölja ett föremål, framgår det fullt tydligt för
navigatören, som antingen kan gå fram försiktigt eller
undvika området.
Det anföres vidare att vågreflexerna är mycket starkare
vid 3 cm än vid 10 cm, vilket gör att bilden blir otydligare
vid sjöhävning. Genom lämplig inställning kan man i
huvudsak få bort dessa ekon, men det är givetvis bättre
när de från början är mindre.
Båda våglängderna användes nu; engelsmännen föredrar
3 cm, amerikanarna 10 cm. Engelsmännen lägger stor vikt
vid att kunna lotsa in fartyget genom trånga passager i
dimma, en synpunkt som vi med våra
skärgårdsförhållanden väl bör beakta, amerikanarna vill ha en så pålitlig
och lätt avläsbar bild som möjligt. De undersökningar
som är i gång kommer att ge underlag för frågans
bedömning; kanske blir det en helt annan våglängd som blir
lämpligast, t.ex. ca 5 cm, men sådana apparater kommer
säkert att dröja flera år — och så länge kan sjömännen
inte vänta, därtill är apparaterna för viktiga. Man får
alltså räkna med att flera olika våglängder kommer att
finnas. I och för sig torde detta inte vara så farligt, om
varje apparat är en enhet för sig, vilket nu är fallet.
Man kan emellertid förutse att ekoradiofyrar snart
kommer att inrättas, och i så fall skulle en enhetlig våglängd
vara värdefull. E L
Mekanförbundets forskningsstipendier. Sveriges
Mekaniska Verkstäders Förbund har anslagit medel till
stipendier för verkstadsforskning inom produktionstekniken,
såsom spånavskiljande bearbetning, smidning, ytbehandling,
plåtbearbetning etc. Ansökan skall vara inlämnad senast
den 15 oktober 1946 till Mekanförbundet, varifrån även
bestämmelserna kan erhållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
