- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
876

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Leibniz — ett trehundraårsminne inom matematiken, av Eric von Born - Fotografi för ingenjörer, av Sten Rennerfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

876

TEKNISK TIDSKRIFT

vid tanken på en korsning av yttre kausalkedjor
och inre eller högre orsaksbanor, så att den
mänskliga viljan på sin höjd kan tänkas såsom
inskränkt fri. Den man, som med utgångspunkt
från symbolerna i matematiken företog sina
första strövtåg in i filosofins värld, förfäktade en
teleologisk livsåskådning och har fram till våra
dagar fått gälla såsom den störste optimisten
bland våra filosofer.

Litteratur

1. Cantor, M: Vorlesung über Geschichte der Mathematik, Leipzig
1901—1913, bd 1—1.

2. Tropke, I: Geschichte der Elemenlar-Mathematik, Leipzig 1901
—1902, bd 1—2.

3. Günther, S & Wieleitner, H: Geschichte der Mathematik,
Leipzig 1905—1908, bd 1—3.

4. Sturm, A: Geschichte der Mathematik bis zum Ausgange des
18. Jahrhunderts. Leipzig 1904.

5. Mahnke, D: Zur Keimesgeschichte der Leibnizschen
Differential-rechnung.

6. Colerus, E: Leibniz, der Lebensroman eines weltumspannenden
Geistes. Wien 1934.

7. Colerus, E: Von Pytagoras bis Hilbert. Berlin 1937.

8. Russell, B: A critical exposition of the philosophy of Leibniz.
1900.

9. Cassierer, E: Leibniz’ System in seinen philosophischen
Grundlagen. 1902.

10. Wundt, W: Leibniz zu seinem 200-Jährigen Todestag. 1917.

11. Schmalenbach, H: Leibniz. 1921.

Biografiska avhandlingar av J E Erdmann och K Fischer.

Fotografi för ingenjörer

Inom ingenjörstekniken har fotografin hunnit mycket
långt räknat från den tid, då den nästan uteslutande kom
till användning för att avbilda ett företags slutprodukt
med en självmedveten förman stående bredvid för att
ånge skalan och en vit duk i bakgrunden för att avskärma
resten av fabrikationslokalerna. I dag är kameran i sina
många olika former ett av de mest exakta och pålitligaste
instrumenten för kontroll av produktionen från och med
den dag då ritningen kommer till på papperet och ända
till dess den färdiga artikeln utbjudes för försäljning.

Numera kan en kamera göra ett arbete snabbare och
inera exakt än en ritare fordomdags kunde åstadkomma.
I ett annat utförande ger kameran snabbt och säkert
besked om kvaliteten hos använda råmaterial eller
fastställer viktiga data, på vilka kontrollen av olika processer
baseras. I ultrarapidutförande förminskar den de största
hastigheter och möjliggör att fel kan upptäckas hos hastigt
gående maskindelar. I samband med röntgen- och
gamma-strålar upptäcker kameran dolda men betydelsefulla
felaktigheter. Röntgenspektrografisk analys spar tid både åt
kemisten och metallurgen vid bestämning av
sammansättningen hos material och ytundersökningar av metaller.
Infraröd fotografering visar strukturer, osynliga för vanliga
fotografiska emulsioner. Slutligen har vi filmkameran, som
användes för instruktion, registrering och demonstration.

Tupholme har i föreliggande arbete både instruktivt och
detaljerat, på ett lättfattligt sätt redogjort för fotografins
användning inom den moderna ingenjörstekniken. Många
under kriget använda och för oss ännu okända moderna
metoder och hjälpmedel avslöjas och ger oss en försmak
av vad vi har att vänta, så snart mera ordnade
förhållanden inträtt i världen.

Första kapitlet behandlar fotografering av ritningar och

Photography in Engineering, av C H S Tupholme, Faber & Faber,
London 1945. 276" s., 261 fig. 42 sh.

dokument, en teknik i vilken engelsmän och amerikaner
kommit mycket långt och haft stor användning för under
kriget, då det gällt att spara på material och arbetskraft.
De olika metoder, som här kommer till användning, är
direkt kopiering, reflexkopiering med solariserat papper
av original med skrift på båda sidor samt fotografering
med fotostatkamera på ljuskänsligt papper, som
framkallas negativt eller omvändningsframkallas i speciella
maskiner. Hela proceduren går automatiskt och tar endast
några minuter i anspråk och kan utföras i dagsljus utan
hjälp av mörkrum.

Flera olika utföranden av dessa kopieringsapparater
finns, t.ex. en som producerar negativ på formatet 16 X
X 12 cm. Förvarade i skyddsomslag tar 100 sådana
negativ endast upp ett utrymme av 5 cm längd i en låda.
Vikten av 100 negativ är 650 g och användes "stripping paper"
reduceras vikten till ungefär hälften. Ett annat system är
Barcro-maskinen, som består av kamera och projektor
monterade på en ställning, som rullar på skenor på
golvet. I båda ändarna finns vertikala pappershållare, varav
den ena användes för originalet, som skall avfotograferas,
och den andra för det ljuskänsliga papperet. Kameran kan
med några enkla handgrepp vändas mot
förstoringsskärmen och utgör kombinerad med projektorenheten en
mycket användbar förstoringsapparat. Maskinen tillverkas i
olika storlekar efter beställarens önskan; en
motorfabrikant t.ex. har en maskin, som tar ritningar och kopior
upp till 3 m längd.

Numera har det blivit vanligt att fartyg har med sig
fotografiska negativ av de ritningar, som varvet använt vid
bygget. I händelse av reparation under en resa göres
reproduktioner av erforderliga ritningar. Om arbetsritningar
till någon komplicerad maskin hastigt skulle behövas på
någon avlägsen plats kan små negativ sändas per
flygpost med liten tidsspillan och kostnad.

Flygplantillverkare i USA använder fotografiska
reproduktioner vid dragning av elektriska kablar och
rörledningar i flygmaskiner. Dessa installationer måste först
provas ut på bästa sätt i fabriken och det stora antalet kablar
och rör samt den invecklade dragningen gör det mycket
svårt för ritarna att göra upp lättfattliga ritningar. Av
negativen göres kopior på ljuskänslig kopieringsväv, på
vilka sedan anvisningar textas med tusch.

En mycket använd metod är mikrofotografering av
dokument på 35 och 16 mm film. Vissa amerikanska
apparater är kapabla att registrera dokument med en hastighet
av upp till 5 000 per timme. Gäller det endast ett mindre
antal kan en småbildskamera för 35 mm film användas,
speciellt om den är av spegelreflextyp. En 16 mm
filmkamera med enbildsexponering kan även användas med
fördel, förutsatt att film av tillräckligt hög kvalitet
begagnas. Maximum reduktionsfaktor är då 18, vilket
betyder, att de största original, som kan reproduceras på
16 mm film, är 12,5 X 17,5 cm. På 35 mm film är
reduktionsfaktorn för tidningstryck 17,5 och för boktryck 30,
om Ilfords Micro negativfilm användes, vilket möjliggör
fotografering av original av respektive 60 X 45 cm och
100 X 75 cm storlek.

Med en engelsk reproduktionskamera fotograferas
dokument, som ej får överstiga 45 X 22,5 cm, på 16 mm film.
På 30 m av denna filin rymmes bilder av t.ex. 5 000 till
6 000 checkar eller 1 000 till 3 000 brev.

Ritningar återges även numera på annat underlag av
papper, t.ex. metall, som göres ljuskänslig med
emulsioner, som sprides över ytan med valsar eller sprutas.
Genom att använda fluorescerande ritningar, som belyses
med röntgenstrålar, erhålles en efterstrålning av ljus,
som utnyttjas för kopiering med ljuskänsligt material.

Plåtmallar tillverkas numera med framgång på
fotografisk väg, speciellt inom flygindustrin. Kopplingar av
instrumentpaneler underlättas genom att kopplingsschemat
reproduceras på fotografisk väg direkt på panelens baksida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0888.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free