- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
891

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Förekomstsätt och kemisk-metallurgiska utlösningsförsök för mangan i silikatmalm från Basttjärn, av Helge Löfquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 september 19 AG

891

Fig. 4. Bast
tjärnsmalmens
beräknade halt
av viktigare
mineral, dessas
Mn-halt samt
fördelning av
malmens
Mn-mängd pä dessa
mineral.

Fig. 5. Oxidationsgraden hos
malmslig frän Basttjärn efter
oxiderande röstning vid några
olika temperaturer, dels utan,
dels med tillsats av 25 % CaO.

20, granat 6, kvarts 1. Malmens Mn har beräknats
ingå till 70 % i knebelit (hållande 11,5 Mn), 10 %
i hornblände (2 % Mn), 10 % i
manganheden-bergit (2 % Mn), 10 % i granat (6 % Mn).
Knebe-litens Mn är löslig i stark klorvätesyra, medan de
övriga mineralens Mn ej är löslig.

Prövning av röstnings- och lakningsmetoder

Det synes à priori tänkbart att en oxiderande
röstning skulle kunna ändra mineralens struktur
så, att såväl FeO som MnO delvis frigjordes från
bindning med SiOi2 : FeO genom Fe203-bildning
och MnO genom bildning av någon högre oxid.
Detta skulle kunna medföra bättre möjligheter
för kemisk utlösning av Mn, medan Fe som Fe203
eller Fe304 skulle kunna bli mindre löslig.

Närvaro vid röstning av CaO borde väntas
underlätta dylikt silikatsönderfall, enär bildandet i
stället av Ca-silikat synes sannolikt på grund av
den stora kemiska frändskapen mellan Si02 och
CaO.

40 g av det i pulverisator finkrossade
generalprovet (siktanalys enligt tabell 4) upphettades i
elektriskt värmd, horisontell rörugn med
Pt-bandlindning under genomledande av luftström
(medelst vattensug, ca 300 ml/min luft). Rörets
inre diameter var 25 mm och provet låg utbrett
i röret till en tjocklek av högst 8 mm. Malmen
rostades utan CaO (1—5 i tabell 9) vid 800, 900,
950, 1 000° (termoelement instucket i
beskickningen) och med inblandning av 25 % CaO
(30 g malm+10 g CaO) vid 800 och 1 000°
(6, 7), under i varje försök 5 h. Röret vreds då
och då för omblandning i beskickningen.
Malmprovets och rostprodukternas halter av total Fe,
bestämd 2-värdig Fe, beräknad 3-värdig Fe,
förhållandet 3-värdig Fe/total Fe, oxidationsgraden
och halten av Mn äro sammanställda i tabell 9.
Den relativt stora ökningen i total Fe från 36,35 %
i det orostade provet till 37,20 % i det vid 1 000°
rostade provet torde bero på provets
viktsminskning genom avgång av en del C02 vid denna
höga temperatur. (CaC03 sönderdelas fullständigt
vid ca 900°. I tidigare analyser anges 1—2 %
C02 i malmen.) I rakt motsatt riktning på
Fe-procenthalten verkar emellertid den viktökning,
som följer av syrebindande vid oxidationen. Den

lilla skillnaden i Mn-halt mellan prov 1 och de
närmast följande 2—5 får närmast anses bero på
verkliga skillnader i provens sammansättning.

Det framgår av analyserna, att en med ökande
temperatur allt starkare oxidation av Fe ägt rum,
med minskning av 2-värdig Fe från 19,48 % till
4,02 % vid 1 000° rostningstemperatur.
Förhållandet 3-värdig Fe till total Fe, som kan vara ett
mått på oxidationen, växer från 0,47 i orostad
malm till 0,89 i vid 1 000° rostad malm.
Motsvarande oxidationsgrader (summa syre i
förhållande till syre möjligt att binda vid allt Fe som
3-värdigt) äro 82,1 resp. 96,4 %. Vid närvaro av
CaO blir oxidationen 0.75 och oxidationsgraden
91.8 % vid 800° gent emot 0,59 resp. 86,3 %
utan CaO, samt vid 1 000° en oxidation av 0,97
med oxidationsgraden 99,1 % gent emot 0,89
resp. 96,4 % utan CaO. Närvaro av CaO
underlättar alltså i hög grad oxidationen av Fe —
sannolikt genom att binda vid Fe-oxiderna
förenad Si02 och möjligen genom bildande av
CaO ’ Fe203. Rostningstemperaturens inverkan
på oxidationsgraden är grafiskt framställd i fig.
5. CaO:s inverkan till lättare oxidation av FeO
till Fe203 är påfallande.

Genom den oxiderande rostningen höjes alltså
malmens oxidationsgrad avsevärt. Vid närvaro av
CaO blir höjningen starkare, så att vid 1 000° har
praktiskt taget fnllständig oxidation till
Fe20-åstadkommits.

Den rostade malmens löslighet i klorvätesyra
undersöktes. 1 g prov (2 g vid prov 6 och 7)
lakades med 25 ml HCl (1,12). Tiden var 13 min

Tabell 9. Oxiderande röstning av Basttjärnsmalm

[-Rostningstemperatur-]

{+Rostnings- temperatur+} Mn 2-värd Fe 3-värd Fe Total Fe 3-värd Fe till total Fe oxida tions grad
nr °C % % % ’% %
1 orostad 3,20 19,48 16,87 36,35 0,47 82,1
2 800 3,12 14,81 21,27 36,08 0,59 86,3
3 900 3,13 10,00 26,48 36,48 0,73 90,1
4 950 3,11 7,83 29,39 37,22 0,79 93,0
5 1 000 3,12 4,02 33,18 37,20 0,89 96,4
6 CaO 800 2,50 6,88 21,00 27,88 0,75 91,8
7 CaO 1 000 2,23 0,80 26,80 27,60 0,97 99,1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0903.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free