Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1946, av N Lll - Framställning av skyddande överdrag, av Bengt Oom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J914
TEKNISK TIDSKRIFT
antal fartyg brt
Storbritannien och Irland 412 (189) 1 764 943 (791 455)
Förenta Staterna ............70 ( 67) 386 583 (391 824)
Sverige ................................64 ( 27) 190 170 (160 620)
Brittiska besittningar .. 60 ( 20) 169 673 ( 30 279)
Italien ..................................97 ( 42) 140 887 (224 616)
Danmark ............................31 ( 19) 139 650 (122 440)
Holland ..............................56 ( 85) 132 183 (223 381)
Spanien ..............................58 ( 3) 97 376 ( 13 270)
Belgien ................................38 ( 4) 91 104 ( 18 095)
Frankrike ..........................23 ( 11) 78 066 ( 95 130)
Norge ..................................50 ( 33) 74 260 ( 52 026)
Portugal ..............................2 (—) 11 700 ( — )
Argentina ............................1 (—) 730 ( — )
Tyskland ............................— (125) — (347 832)
Japan ..................................— ( 63) — (308 846)
Danzig ................................— ( 12) — ( 53 040)
Ungern ................................— (12) — ( 13 250)
Mest anmärkningsvärt är att Storbritannien i hög grad
återvunnit sin dominerande ställning, som före kriget
väsentligt rubbats mot tidigare, då detta land ofta producerat
hälften och mer av världsbyggnadstonnaget. Nu är
Storbritanniens andel icke mindre än 54,4 % av detta. Även
byggnadstonnaget i de brittiska besittningarna är nu
mycket större än före kriget. Spanien har fått ett betydande
skeppsbyggeri, likaså Belgien, varemot varken Tyskland
eller Japan längre upptas bland de tonnageproducerande
länderna.
I fråga om drivkraften utgjordes världsbyggnadstonnaget
av:
brt procent av
[-totaltonnaget-]
{+total-
tonnaget+}
558 (410) motorfartyg .. 1 654 403 (1 624 707) 51,0 (56,8)
377 (290) ångare ...... 1 611 648 (1 221 612) 49,7 (42,7)
27 (19) segelfartyg och
pråmar ____ 11 274 (12 973) 0,3 (0,5)
Fördelningen på ång- och motortonnage är rätt olika i de
skilda länderna, som framgår av följande exempel:
ångare motorfartyg
antal brt antal brt
Storbritannien och Irland.. 195 911 225 190 842 444
Förenta Staterna....................47 372 905 23 13 678
Sverige ......................................10 18 100 54 172 070
Brittiska besittningar ...........29 113 023 31 56 650
Italien ......................................7 18 800 90 122 087
Danmark ..................................7 19 704 24 119 946
Holland ....................................7 19 025 49 113 158
Spanien ....................................23 27 160 35 70 216
Belgien ....................................20 17 024 18 74 080
Frankrike ................................16 57 001 7 21 065
Norge ........................................16 37 681 32 36 579
Medan det väger ungefär jämnt mellan ång- och
motormaskineri i Storbritannien och Irland liksom i Norge,
dominerar ångan i Förenta Staterna, brittiska besittningarna
och Frankrike, dieselmotorerna däremot i Sverige, Italien,
Danmark, Holland, Spanien och Belgien.
Av totaltonnaget utgjorde tankfartygen 72 med 561 997
brt, varav 74,5 % motordrivna.
Under andra kvartalet sjösattes 193 fartyg om 595 brt,
inkluderande 55,0 % ångtonnage och 44,6 % motortonnage,
varav i:
antal brt
Storbritannien och Irland ................ 97 374 405
Förenta Staterna ........................ 23 93 914
Brittiska besittningar .................... 22 36 374
Sverige ................................. 16 32 790
Italien .................................. 17 21 509
Spanien ................................. 4 17 226
Under samma kvartal påbörjades 197 fartyg om 519 306
brt, inkluderande 63,0 % motortonnage och 36,0 %
ångtonnage, varav i:
antal brt
Storbritannien och Irland ............... 120 329 084
Brittiska besittningar ................... 17 60 329
Sverige ................................ 12 48 080
Danmark .............................. 6 38 645
Förenta Staterna ....................... 10 18 797
Norge ................................. 6 11 530
Även Det Norske Veritas har återupptagit publiceringen av
sin skeppsbyggnadsstatistik, omfattande de tre
skandinaviska länderna. Häri lämnas bl.a. också uppgifter över
beställt, icke kölsträckt tonnage, som i respektive länder
uppgår till:
angare
antal brt
motorfartyg
antal brt
summa fartyg
antal brt
Sverige ...... 3 5 940 134 777 640 137 783 580
Danmark ____ 2 4 800 36 149 670 38 154 470
Norge ....... 40 65 780 56 70 950 96 136 730
Motortonnaget dominerar i Sverige och Danmark som
synes härav även beträffande det kontrakterade tonnaget,
medan i Norge förhållandevis mycket ångtonnage beställts.
N Lll
Framställning av skyddande överdrag. Ett nytt
konst-hartsmaterial för användning i målarlacker och
korro-sionsskyddsfärger har framställts i England under namnet
"Plastoglasyr"; om dess sammansättning meddelas endast,
att den består av en blandning av syntetiska hartser,
försatta med mjuknings- och lösningsmedel. Omedelbart före
användandet tillsättes en härdningskatalysator. Lacken
kan påläggas genom doppning, strykning eller sprutning,
och filmen härdar vid vanlig temperatur. Den härdade
filmen är olöslig i vatten, alkoholer, oljor, kolväten,
ketoner m.fl. lösningsmedel samt resistent mot bl.a. havsvatten
och utspädda lösningar av syror och baser. Vad som är
mera intressant är emellertid uppgiften, att filmen är
värmebeständig och t.o.m. verkar hindrande på eldens
spridning. Plastoglasyr kan användas på såväl trä som
metall och glas.
Det nämndes, att lackfilmen härdar redan vid vanlig
temperatur. Emellertid förkortas härdningstiden avsevärt,
om temperaturen ökas. För den skull har en särskild
apparat konstruerats att användas i samband med det nya
materialet. Apparaten skulle kunna benämnas
"varmgasgenerator" och består av en förbränningskammare samt
en fläkt driven av en elmotor. Genom böjliga metallslangar
blåses de varma gaserna mot det lackerade föremålet.
Dessa gaser alstras i förbränningskammaren genom
förbränning av lysgas försatt med vissa kemikalier, vilka
förvaras i en behållare på apparaten och tillföres lysgasen
i tilledningsröret till förbränningskammaren genom
ejek-torverkan. Lysgasmängden regleras med en termostat i
utblåsningsröret. Förbränningskammaren innehåller en
"roterande generator", vilket är en alltför dunkel
beskrivning för att man skall få något större begrepp om
konstruktionen.
"Varmgas-generatorn" användes på följande sätt: efter
det att plastoglasyr-lacken påförts föremålet, får detta
torka i 10 min så att flyktiga lösningsmedel avlägsnas.
Därefter blåses under fem minuter de varma, obrännbara
och icke giftiga gaserna från "varmgas-generatorn" mot
föremålet, varvid lackfilmen härdar. Om ytterligare en
påläggning av lack är nödvändig, utsträckes härdningstiden
andra gången till 15—20 min.
"Varmgas-generatorn" kan givetvis även användas för
andra ändamål såsom torkningar osv. (Engineering 28 dec.
1945). Bengt Oom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
