Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 september 1946 - Byggnadsproduktionens ekonomiska mål och medel, av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
929
Byggnadsproduktionens
ekonomiska mål och medel
Tekn. dr Ole Gripenberg, Helsingfors
Byggnadsproduktionens art, formgivning och
omfång ha under alla tider påverkats av en
mångfald olikartade faktorer. Samhällets
politiska uppbyggnad och kulturella nivå såväl som
sociala och ekonomiska förhållanden m.m. ha
städse lagt sin prägel på samtidens byggande.
Vilka av dessa faktorer, som varit de mest
dominerande, torde delvis hero på byggnadens art
men även på ett flertal andra omständigheter,
vilka här spela in.
För att enbart belysa problemets ekonomiska
bärvidd må nedan några siffror anges. År 1938
uppskattades nybyggnadsproduktionens värde i
Finland till 3,77 miljarder mark, utgörande ca
12 % av hela nationalinkomsten. Beträffande
underhållskostnaderna för hela landets
byggnadsbestånd, dvs. årskostnaderna exklusive
räntor och amortering, finnas tyvärr icke några
exakta siffror att tillgå, men de torde dock kunna
uppskattas till ca 4—5 miljarder mark. Den
årliga nybyggnadsproduktionen jämte underhållet
av det gamla byggnadsbeståndet kan sålunda
uppskattas förbruka ca 7,7—8,7 miljarder mark
årligen eller ca 25—28 % av nationalinkomsten.
Under sådana förhållanden blir ett studium av
byggnadsekonomiska frågor nästan ett nödtvång.
Att det allmänna ekonomiska läget även under
gångna tider påverkat byggandet, eller att man
åtminstone kan finna en viss parallellitet mellan
dessa, därom får man ett starkt intryck om man
å ena sidan granskar den arkitektoniska
utvecklingen, å andra sidan utvecklingen inom handel
och vandel. Denna sistnämnda fråga faller dock
utom ramen för denna uppsats.
Låt oss då först försöka besvara frågan vad
målet är med vårt byggande. Vilken är den
drivfjäder, som sätter hela maskineriet i gång? Man
torde kunna göra gällande, att motivet till allt
byggande bottnar i en önskan att med byggnaden
som medel försöka förverkliga något mänskligt
begär eller behov. Dessa behov kunna dock till
sin art vara synnerligen växlande. Bygga vi
exempelvis en kyrka, ett bostadshus, en
industribyggnad, en hölada eller en week-endstuga så
tillgodose alla dessa byggnader vart sitt behov,
om än på rätt olika sätt. Tillgodoseendet av be-
DK 338 : 69
hovet är dock det primära, byggandet och
byggnaden det sekundära.
Då man talar om ekonomi i samband med
byggnadsproduktionen avser man emellertid i
allmänhet främst sådana byggnader, vilka betjäna något
praktiskt ändamål. Låt oss därför här begränsa
frågan endast till sistnämnda grupp. För att
erhålla en uppfattning om huru de ekonomiska
faktorerna kunna påverka byggandet måste vi
först söka svar på frågan, vilka faktorer böra
främst beaktas då vi önska bedöma en byggnad
ur ekonomisk synpunkt.
Det torde ej vara alldeles ovanligt, att man
försöker erhålla klarhet häri genom att undersöka
fastighetens anskaffningskostnad. Med andra ord,
man tror sig på basen av denna kostnad kunna
skapa sig en bild av det ekonomiska resultatet.
Äro kostnaderna relativt sett låga talar man om
en billig byggnad, äro de åter höga säger man
att byggnaden är dyr. Häremot vore ju i och för
sig intet att invända, såvida man icke anser billigt
och dyrt såsom i det närmaste synonymer till
ekonomiskt och oekonomiskt. Göres detta, då är
man uppenbart på felaktigt spår.
Byggnaden såsom sådan uppföres ju med tanke
på ett visst behov, den är sålunda icke målet,
utan endast det medel, genom vilket målet skall
uppnås. Därtill kommer, att byggnaden är en
nyttighet, som i regel är avsedd att brukas under
en längre följd av år. Kännedomen 0111
anläggningskostnaderna är visserligen ett synnerligen
värdefullt faktum men endast ett sådant. På
grund av dessa kunna vi ännu ej bedöma övriga
ekonomiska faktorer, vilka äro behövliga för att
erhålla en klar bild av situationen såsom helhet.
Anläggningskostnaderna ge oss en fingervisning
om de årliga ränteutgifterna jämte i viss mån
även om behovet av amortering på det investerade
kapitalet. Utöver dessa påfordras även en
mångfald övriga faktorer.
Vi måste klarlägga frågan om samtliga de
kostnader, vilka betingas av fastighetens skötsel och
dess användning till sitt ändamål. Vi behöva
besked om utgifterna för exempelvis
reparationskostnader. skatter, försäkringar,
uppvärmnings-kostnader m.m. Samtliga dessa omkostnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
