Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 september 1946 - Byggnadsproduktionens ekonomiska mål och medel, av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J930
TEKNISK TIDSKRIFT
jämte utgifter för räntor och amortering
benämnas med ett gemensamt namn för årskostnader.
Först sedan vi erhållit kännedom om huru stora
alla dessa årskostnader äro, kunna vi skapa oss
åtminstone en ungefärlig uppfattning av den
ekonomiska situationen.
I vissa fall, såsom exempelvis i fråga om en
week-endstuga, kan detta måhända även vara
tillfyllest. Det säger ju oss vilka våra årliga
utgifter äro för en viss rekreation. På basen av
dessa kunna vi bedöma om resultatet, dvs.
rekreationen, motsvarar de ekonomiska
uppoffringarna, som måste göras för att erhålla den.
Men oftast ger vetskapen om årskostnaderna
dock icke ett uttömmande svar på frågan. Det
kan stundom förekomma fall då exempelvis ett
hyreshus, en lantmannabyggnad eller en
fabriksbyggnad har en förmånlig anläggningskostnad
och en låg årskostnad men det oaktat äro ur
ekonomisk synpunkt oförmånliga. De kunna
nämligen vara oförmånliga ur synpunkt av den tjänst,
den prestation de skola tillgodose, bostadshuset
med tanke på familjernas bostadsbehov,
lantmannabyggnaden med tanke på det arbete, som
i den skall utföras, och industribyggnaden för
produktion av någon viss nyttighet.
Låt oss anta, att en lada blivit placerad på
felaktig plats i förhållande till åkrarna och att den
yctermera är så konstruerad och planlagd, att
såväl intagning av foder som tömning av ladan
kräver oproportionerligt mycket tid och arbete.
Då blir den prestation, för vilken ladan uppförts,
dyr. Denna omständighet kan vara så pass
betydande, att ladan oaktat sina billiga
anläggningskostnader och sina låga årskostnader är
oekonomisk.
Samma förhållande kan självfallet även vara
fallet beträffande ett bostadshus eller en fabriks-
byggnad. Vid dylika fall kunde man uttrycka
situationen så, att byggnaderna förorsaka för
höga prestationskostnader. Härvid tillgodose de
sålunda icke det avsedda ändamålet på ett ur
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Av det ovan anförda torde framgå, att vid en
bedömning av ett byggnadsföretag ur ekonomisk
synpunkt bör åtminstone följande beaktas:
anläggningskostnadens relativa storlek,
summan av årskostnaderna,
prestationskostnadens storlek.
Nu framkommer frågan, huru kan en låg
prestationskostnad uppnås och av vilka faktorer beror
prestationen. All produktion förutsätter såsom
känt vissa produktionsfaktorer. Sådana faktorer
äro material, arbete och kapital.
Produktionskostnaden utgör sålunda summan av kostnaderna
för alla de vid produktionen använda faktorerna.
Yttermera bör observeras, att de relativa
kostnaderna, kostnadsrelationen mellan dessa olika
faktorer, i hög grad kunna variera i avseende på
såväl tid som rum, se fig. 1. Stundom kunna
arbetslönerna vara låga, stundom höga i förhållande till
övriga produktionsfaktorer. I avseende på
relativa materialpriser kunna även betydande
förskjutningar observeras, se fig. 2. Ävenså är
priset på kapital, dvs. räntan, icke konstant, utan
även den kan vara föremål för betydande
svängningar. Då man yttermera observerar, att dessa
produktionsfaktorer åtminstone i viss
utsträckning kunna ersätta varandra, kommer man till
slutsatsen, att den lägsta produktionskostnaden
ävensom den lägsta byggnadskostnaden erhålles
om man begagnar sig av den billigaste
produktionsfaktorkombinationen. Detta åter synes
innebära, att den ur ekonomisk synpunkt bästa
lösningen endast är av temporär och lokal natur.
Fig. 1. Produktionsfaktorernas prisfluktuation––
byggnadsmaterial, - arbetslöner,.....ränta.
Fig. 2. Byggnadsmaterialens prisfluktuation-timmer,
- • - - - röda tegel,––-cementtegel,......bräder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
