Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 september 1946 - Byggnadsproduktionens ekonomiska mål och medel, av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
931
Dessa omständigheter synas även klarlägga,
varför man som byggnadsmaterial stundom
använder trä, stundom eldfast material, varför man på
vissa orter går in för bärande
väggkonstruktioner, på andra åter använder skelettbyggnader
osv. Vid planläggandet av en byggnad bör man
sålunda icke förbise frågor, vilka beröra
produktionsfaktorernas relativa kostnader. Låt oss
ta några exempel. I USA motsvarade år 1938 en
murares timlön priset på ca 15 kg järn; samtidigt
var motsvarande tal i Finland 3,7 kg. Den dvra
arbetskostnaden kompenserades i USA med det
relativt sett billigare järnet. Detta torde
åtminstone delvis förklara varför konstruktioner med
järnskelett där kommo till större användning än
hos oss i Finland. Att järnskelettets relativa
billighet åter har medverkat till uppkomsten av
skyskrapor torde ej heller kunna förnekas.
Liknande iakttagelser kunna vi även göra
beträffande betongbjälklag. Äro arbetslöner och
trävaror billiga i förhållande till järn- och
betongpriser, medverkar denna omständighet till
uppkomsten av balkbjälklag. Är förhållandet åter det
motsatta, ställer sig massivbjälklagen
förmånligare, se fig. 3, där den relativa
kvantitetåtgången för betong, järn resp. trä vid föreliggande
bjälklagstyper anges. Detta exempel belyser
sålunda ett fall, där arbete jämte trävaror kunna
kompenseras med järn och betong.
Låt oss slutligen ta ett exempel, där kapitalet på
sätt och vis kan kompensera det manuella
arbetet. Gäller det val mellan manuellt eller maskinellt
arbete spelar kapitalets kostnad, dvs. räntan, en
betydande roll. Kostnaden för maskinarbetet är
självfallet i hög grad beroende av den
förhandenvarande räntesatsen. Maskinen kan vara
ekonomiskt förmånlig om räntan rör sig om 3—4 %,
men förhållandet blir ett helt annat om räntan
vid samma relativa arbetslöner är 6—7 %.
Varierande byggnadsmetoder på olika orter och
vid olika tidpunkter synas därför icke enbart
vara ett resultat av tycke och smak, tradition
eller dylikt, utan även åtminstone i viss mån
påverkas dessa av de lokala och temporära
kostnadsrelationerna för de olika
produktionsfaktorerna.
Man kan t.o.m. iaktta en viss parallellitet mellan
byggnadsstilar och prisrelationer. Jämföra vi
exempelvis å ena sidan barockens ornamentik
med sin rika utsmyckning, stundom i billigt
material såsom puts eller trä, och å andra sidan vår
tids utsmyckning i dyrbart material, vilket
maskinellt behandlas, kan man ej frigöra sig från
reflexionen, att detta delvis kan ha berott på att
den allmänna levnadsstandarden under
barock-tiden var avsevärt lägre än vad nu är fallet.
Lönerna voro då låga i förhållande till
materialet, man sparade på material men kunde slösa
med arbete. Nu åter är läget det motsatta.
Härmed vare icke sagt, att prisrelationerna vore
orsaken till förändringen i ornamentiken. Ur
ekonomisk synpunkt är utvecklingen emellertid dock
fullt logisk.
Här må ännu nämnas ett annat, arkitekturhiste
rien berörande fall. Rokokon såsom byggnadsstil
övergavs ungefär samtidigt som man i den
nationalekonomiska litteraturen begynte att ta upp
till behandling frågan om de höga arbetslönerna
såsom ett aktuellt ekonomiskt problem.
Materialens successiva relativa förbilligande
beror ej endast på den fortgående utvecklingen av
maskinindustrin med dess massproduktion. En
betydande andel i denna process intar även den
förenklade distributionen, de förbättrade
kommunikationerna, vilka möjliggjort användandet
av material, tillverkade på från byggnadsplatsen
långt belägna orter.
Det är självklart, att en hög levnadsstandard,
dvs. höga löner, ävensom låga räntesatser äro
ägnade att befordra en ökad användning av
bättre material och ökat maskinellt arbete. Eller
måhända vore det rättare att uttrycka det så, att
låga räntesatser och ökad teknisk utveckling
möjliggöra en högre levnadsstandard. Denna
sistnämnda omständighet har sin speciella betydelse
med tanke på den framtida planläggningen av
byggnadsproduktionen.
I detta sammanhang kan det måhända vara på
sin plats att i förbigående framhålla, att man rent
matematiskt kan påvisa, att stigande
lönekostnader påverka utvecklingen därhän, att större
spännvidder och större byggnadsenheter bli
ekonomiskt sett allt förmånligare. En närmare
motivering måste dock här lämnas å sido.
Låt oss ännu granska den i det
föregående berörda prestationskostnaden såsom
funktion av byggnaden. Såsom ovan torde framgått
kan ett byggnadsföretag ur ekonomisk synpunkt
svårligen bedömas enbart genom ett entydigt
uttryck per någon bestämd måttenhet. Uppskatt-
Fig. 3. Jämförelse av två typer, av bjälklag; överst
balkbjälklag, därunder massivbjälklag. B betong, J järn, T trä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
