Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 september 1946 - Byggnadsproduktionens ekonomiska mål och medel, av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J932
TEKNISK TIDSKRIFT
ningen kommer alltid att åtminstone delvis bli
beroende av prövning. Byggnaden, den må nu
vara av vilket slag som helst, är icke avsedd för
själlösa maskiner, utan alltid åtminstone indirekt
avsedd för människors bruk.
Vid en värdesättning av den tjänst byggnaden
erbjuder kunna vi sålunda icke förbigå de
psykologiska momenten, dvs. rena känslomotiv. Nyare
rön rörande arbetets fysiologi påvisa, att själsliga
moment äro av avgörande betydelse. Inte ens vid
muskelarbete kan man nöja sig med en rent
mekanisk uppfattning. Musklerna arbeta med
starkt varierande verkningsgrad, faktorer såsom
trötthet, vila, känslomässig inställning m.m.
påverka i hög grad resultatet.
Då, såsom i det föregående redan framhållits,
syftemålet med allt byggande är att med
byggnaden som medel åstadkomma en viss prestation,
där mänskligt arbete ingår såsom en betydande
faktor, ställer sig självfallet frågan, i vilken mån
kan byggnaden såsom sådan påverka
verkningsgraden i det arbete, vilket skall utföras inoin
densamma. Härvid komma byggnadens så att säga
psykologiska faktorer att bli desto
betydelsefullare ju större andel det manuella arbetet har i
hela prestationsprocessen.
Om vi nu med detta för ögonen granska
exempelvis förhållandena vid lantmannabyggnaderna,
vid bostadshus eller fabriksbyggnader observeras
för det första, att de tjänster dessa byggnader
erbjuda under årens lopp väsentligen förändrats.
En modern bostad t.ex. erbjuder avsevärt större
tjänster än vad fallet var vid en bostad för låt
oss säga 50 år sedan. Tidigare måste varje familj
själv ombestyra anskaffning av bränsle, eldning,
bära upp vatten, föra bort avfall m.m. Nu ingå
dessa tjänster i hyran. Att bedöma bostadsfrågan
genom att räkna ut hyran som procent av
familjens inkomst är haltande, såvida man ej
samtidigt anger vilka tjänster, som ingå i denna hyra.
På ett analogt sätt ha förhållandena förändrats
för t.ex. lantmanna- eller fabriksbyggnader.
För att emellertid erhålla en uppfattning om
vilken betydelse, som i byggnaden bör ägnas åt
känslomotiv böra vi åtminstone skaffa oss en
uppfattning om med vilken andel å ena sidan
hyreskostnaden, å andra sidan det manuella
arbetet ingår i den totala prestationskostnaden.
De undersökningar, som verkställts beträffande
kostnadsfaktorerna för jordbruk, synas ge vid
handen, att förhållandet mellan hyra och arbete
här förhåller sig ungefär såsom 1 : 1 eller 1 : 1,2.
För bostadshus är problemet rätt mångskiftande
och komplicerat, men förenklas frågan därhän,
att mot hyreskostnaden endast ställas
arbetskostnaderna för hemmets skötel, då synas
experterna komma ungefär till relationen 1 : 1,6.
Om ock skillnaden i dessa tvenne anförda
relationer är märkbar, är den dock ej större än att man
torde kunna hänföra dem till samma storleksklass.
Ett helt annat blir förhållandet vid en
industrianläggning. Visserligen ha de undersökningar, som
i detta fall utförts, kunnat påvisa betydande
differenser vid olika industrigrenar, men i de
fall, där skillnaden mellan hyreskostnad och
arbete är minst, avvika talen dock belt från här
tidigare nämnda. Såsom medeltal för de
betydelsefullaste industrigrenarna i Finland kan
anges förhållandet 1 : 16.
Utgår man nu från att det sätt, på vilket
fabriksbyggnaden är utformad, ävensom huruvida den
som arbetsplats är trivsam eller icke, kan ha
inflytande på arbetets effektivitet, kan det vara
skäl att här försöka belysa frågan genom ett
räkneexempel. Låt oss anta, att man för att göra
en fabriksbyggnad mera trivsam skulle öka
byggnadskostnaderna med exempelvis 20 %. Vad
verkar då detta i genomsnitt på den framställda
produktens kostnad? I hyreskostnaden ingå
räntorna jämte amortering på det i byggnaden
investerade kapitalet med i runt tal 50 %. En
ökning av anläggningskostnaden med 20 % ökar
sålunda hyreskostnaden med ca 10 %. Då
hyreskostnaden åter ingår i nyttighetens
produktionskostnad med i genomsnitt 2 %, skulle ovan
antagna fördyring av byggnaden öka
produktionskostnaden av varan med 0,2 %. Denna
merkostnad åter kan elimineras om arbetsprestationen
genom åtgärden skulle ökas med ca 0,60 %. Det
kan sålunda, särskilt vid uppförandet av
industrianläggningar, vara god ekonomi att fästa
avseende vid trevnadsmoment.
Redan detta exempel torde påvisa, att de
psykologiska momenten icke kunna förbises ens vid
de mest krassa byggnadsekonomiska kalkyler.
Av det som ovan anförts synes framgå, att
byggnadsproduktionen såväl till sin inriktning i stort
såväl som till sin formgivning i detalj är
beroende av produktionsfaktorernas relativa priser.
Av särskild betydelse är kostnadsförhållandet
material och manuellt arbete. Går utvecklingen
yttermera mot en högre levnadsstandard, dvs.
högre arbetslöner, då kommer detta i sin tur att
påverka våra byggnaders ekonomiska
föråldrings-process. Ju snabbare tempot blir, desto viktigare
blir det att ta ställning till frågan: Skall
byggnaden göras så, att det i den investerade kapitalet
möjligast snabbt kan amorteras eller skall den
uppföras så, att den lättast möjligt kan saneras?
Räntesatsens roll bör här icke förbises.
Såsom av det ovan anförda torde framgå, kunde
man måhända definiera byggnadsproduktionens
ekonomiska mål såsom en strävan att med
byggnaden som medel söka ernå den lägsta möjliga
kostnad för den prestation, med tanke på vilken
byggnaden blivit uppförd. Såsom medel för
uppnåendet av det föregående kunde man åter
måhända ånge en ur ekonomisk synpunkt så
förmånlig kombination som möjligt av
produktionsfaktorerna: material, arbete, kapital.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
