Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 september 1946 - Hjalmar Fogelmarck †, av Axel Granholm - Skattekurvor och moral, av Harry Wennberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 september 19 AG
933
Hjalmar Fogelmarck †
Vid Hjalmar Fogelmarcks nyligen timade
bortgång gick en trägen och trogen arbetare i
statsbanornas tjänst ur tiden. Fogelmarck har, såvitt
jag vet, ägnat hela sitt långa arbetsliv åt Statens
Järnvägar, enkannerligen Statens
Järnvägsbyggnader (SJB). Han tog sin plats i deras kadrer
redan 1890 som ingenjörselev och åren 1892—
1894 som biträdande ingenjör vid byggnaden av
stambanan genom övre Norrland, efter
samman-knytningen sistnämnda år med
Luleå—Gällivarebanan vid Boden avslutande en epok i statens
järnvägsbyggnadshistoria. Fogelmarck var sedan
några år baningenjör vid statens trafikerade
järnvägar men kallades redan 1898 tillbaka till
byggnaderna och gavs det viktiga arbetschefsskapet
för riksgränsbanebyggets norra distrikt, dvs. den
sträcka, där malmbanan Luleå—Narvik nu löper
fram längs med den stora högfjällssjön,
Torneträsk. Det var ett i Statens Järnvägsbyggnaders
historia säreget banbygge, helt isolerat som det
nästan hela byggnadstiden låg från Sverige uti
en avlägsen och öde fjällvärld på en hög
latitud, med stora arbeten och stora arbetsstyrkor,
beroende av långa och vanskliga etappvägar längs
Norges nordlandskust. Fogelmarck skiljde sig med
heder från detta ledaruppdrag, som var slutfört
omkring årsskiftet 1902—1903.
Det lades sedan Fogelmarck till att för
Järnvägsstyrelsens räkning utföra undersökningarna
och planläggningarna för inlandsbanan, så som
den då tänktes sträckt från hamn på
Bohusläns-kusten till Gällivare. Detta uppdrag fullgjordes
under åren 1903—1907; 1908 kallades Fogelmarck
till överingenjör vid Statens Järnvägsbyggnader
med centralt befälsställe i Järnvägsstyrelsen —
från 1917 även med ledamotskap i styrelsen —
en tjänst och en placering, som han behöll ända
till sin vid fyllda år reglementsenliga avgång ur
Statens Järnvägars tjänst med pension år 1931.
Under Fogelmarcks långa chefstid vid SJB har
mycket vuxit fram och lagts till Statens
Järnvägars system, nya banlinjer, ombyggnader av
banlinjer, dubbelspår, bangårdar, stora broar
m.m. Det skulle här föra för långt att inlåta sig
ens på en axplockning. Inlandsbanesystemet,
sådant det sedan blev utbildat genom
nyanläggningar av linjer — den längsgående linjen
Sveg—Östersund—Gällivare och de norrländska tvärbanorna
— låg Fogelmarcks hjärta nära, men han fick ej
se det helt färdigbyggt under sin tjänstetid. Den
byggnadsepoken avslutades först 1937 med den
solenna järnvägsinvigningen vid bautastenen i
Kåbdalis, där hela begreppet SJB gick in i
historien. Fogelmarck blev dock den siste
överingenjören och chefen för Statens Järnvägsbyggnader.
I statsbanepersonalens leder var Fogelmarck en
aktad och uppskattad man; han var exempelvis
i många år ända till sin avgång ur tjänst en av
de ledande i änke- och pupillkassans förvaltning.
I Svenska Teknologföreningen har han varit bl. a.
avdelningsordförande och åren 1920—1922
föreningens ordförande.
Fogelmarck var ej endast en arbetets man och
den duglige administratorn och
byggnadsteknikern. Han var även en ärans och hederns man, en
god människa och en god kamrat. Han är värd
vårt tack för det minne han lämnat efter sig!
Axel Granholm
Skattekurvor och moral
DK 336.2.026
Inkomst- och förmögenhetsskatten är beroende av
beskattningsbara inkomsten. Beskattningsbara inkomsten
uträknas av taxeringsmyndigheten och grundar sig på
deklarationsblankettens, på heder och samvete, avgivna
taxeringsbara inkomst. Om
T = taxeringsbara inkomsten,
0 ,= orts- och familjeavdraget,
B — beskattningsbara inkomsten
är enligt bankningsreglerna, uttryckta på ett för
ingenjörer begripligt språk
för T > 2 O Bi=T— 1,5 O
T — O
för T < 2 O B = —-—
1 Svensk Författningssamling 1940 nr 537, 538 och 1942
nr 547 återfinnes nu tabeller, som änger de båda slagen
skatter i kronor för olika ß-värden. Av dessa tabellvärden
har kurvan, fig. 1, uppgjorts varvid som ordinata avsatts
skatten i % av beskattningsbart belopp. Vid studium av
skattetabellerna finner man, att skatteökningen inom
varje av myndigheterna bestämt inkomstintervall är
konstant, varför således skattekurvan, sådan jag här definierat
den, kan skrivas
Sammandrag av kåseri i Tekniska Samfundet i Göteborg den 7 februari
och i Tekniska Förbundet i Borås den 9 april 1946.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
