- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
934

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 september 1946 - Skattekurvor och moral, av Harry Wennberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<J934

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Nuvarande skattekurvan jämte marginalinkomstens
beskattning (trappstegskiirvan) 1946 samt motsvarande
kurvor 1939.

Fig. 2. Den relativa skattestegringen sedan 1939 som
funktion av beskattningsbart belopp.

där p i= skatteprocenten (skattefaktorn),

k och K = konstanter,

På grund av kurvans progressiva natur följer, att en
extrainkomst — marginalinkomsten — blir hårdare
beskattad än grundinkomsten. Kurvan över denna
beskattning, Ur-kurvan, återfinnes också på fig. 1. Skattekurvan
består av 15 kurvelement, och inom varje sådant intervall
är k konstant. Vilka dessa intervall är, framgår av tabell 1.
Tydligen kan stor själavånda bli följden för alla dem,
som anar, att deras ß-värde ligger i närheten av en tröskel
i A-kurvan. Kurvan kan bidra till inflation i deklarations
moralen.

Tabell 1. Skattefaktorn p och marginalinkomstens
skattefaktor k som funktion av beskattningsbara inkomsten B,
dels sådan beskattningen nu år (1946), dels sådan
beskattningen var 1939

19 4 6 19 3 9
B p=k- K B p=k- K B B
0—3 000 0,1275 0—3 000
3 000—6 000 0,1525 — 75 B 0,054 0,066 — 36 B 3 000—6 000
fi 000—8 000 0,1775 — 225 B 0,078 — 108 B 6 000—8 000
8 000—9 000 0,1975 — 385 B
9 000—10 000 0,2175 — 565 B 0,098 — 268 B 8 000—10 00C
10 000—12 000 0,2375 — 765 B
12 000—15 000 0,2625 — 1 065 B 0,118 — 468 B 10 000—15 000
15 000—25 000 0,3275 — 2 040 B 0,158 — 1 068 B 15 000—25 0410
25 000—35 000 0,3975 — 3 790 B
35 000—40 000 0,4275 — 4 840 0,198 — 2 068 25 000—40 000
B B
10 000—50 00(1 0,4675 — 6 440 B
50 000—60 000 0,4975 — 7 940 0,238 — 3 668 10 000—60 000
B B
60 000—100 000 0,5375 — 10 340 0,278 — 6 068 60 000—100 000
B B
100 000—200 000 0,6125 — 17 840 0,318 — 10 068 100 000—200 000
B B
200 000— 0,6875 — 32 840 0,358 — 18 068 200 000—
B B

Fig. 1 anger också skattekurvan sådan den var före 1939.
Tänk att man även på den tiden talade om höga skatter!

Hur verkar nu skatten? Vi betraktar en fattig man med
200 000 kr. årsinkomst. Han arbetar ocli sliter för familjens
utkomst. Hans hustru går omkring i en luggsliten
vinterkappa och önskar ingenting högre än en päls. Så får
mannen en oförmodad extrainkomst på 1 000 kr. Han erbjuder
genast den huttrande hustrun skärven, med uppmaningen
att köpa en päls. Vi antar vidare, att denna händelse
utspelades på den tiden, då lyxskatt utgick på pälsvaror. Deu
ursprungliga 1 000-lappen reducerades då till 113,50 kr. —
lagom till en priskontrollerad konfektionskappa — och
hustrun går fortfarande, frysande, utan päls!

Fig. 2 anger förhållandet mellan skatten 1939 och
nuvarande skatt. Som framgår härav är det de lägsta
inkomstlägena som fått den största procentuella
skattestegringen (136 %). För 200 000 kr. är skattestegringen
95,5 %. Förtjänar man denna summa genom arbete får
man en skatt av 104 660 kr. Om beloppet däremot åtnjutits
såsom avkastning på kapital som ger 4 % blir skatten
167 445 kr., enär då bl.a. den särskilda
förmögenhetsskatten tillkommer. År 1939 hade motsvarande belopp varit
99 842 kr.

Tydligen är diskontinuiteten en belastning för den
nuvarande kurvan, ja, varför icke en moralisk belastning. Ur
denna synpunkt hade det naturligtvis varit fördelaktigare
med en kontinuerlig kurva. Det torde emellertid förhålla
sig så, att önskvärdheten av en dylik kurva knappast kan
förenas med kravet på så enkla debiteringsgrunder, som
är nödvändiga för våra av jurister överflödande
skattemyndigheter. Detta skäl bör emellertid icke hindra
spekulationer över hur en sådan kurva kan se ut.

Antag att p i fig. 3 anger en progressiv kontinuerlig

Fig. 3.
Progressiv kontinuerlig
skattekurva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0946.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free