Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - Mätteknisk informationstjänst, av T G Owe Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
962
TEKNISK TIDSKRIFT
på annat håll utprovat instrument, än att forskaren, vars
tid är dyrbar och vars rent apparatkonstruktiva kunskaper
och handlag kanske icke helt fullkomliga, själv skall lägga
ned ett stort arbete på denna sak i stället för att ägna sig
åt det väsentliga, nämligen själva problemet. Det är
ytterligt svårt för en specialist inom ett tekniskt fack att
samtidigt med studier av fenomenen även följa den
mättek-niska och instrumenttekniska utvecklingen inom ens det
egna och angränsande fack. Att dessutom hålla reda på,
vilka instrument som finnes att köpa och varifrån de kan
köpas, synes knappast kunna ske utan förfång för studium
av själva fenomenen. I många fall är det slutligen så, att
även framstående specialister inom ett fack på grund av
utbildning, intressen, verksamhet, tidsbrist och andra
orsaker saknar tillräcklig mätteknisk kunskap.
Mot ovanstående resonemang invändes nu måhända, att
den som känner fenomenet, som skall mätas, och vet vilka
resultat han vill uppnå med mätningen, ensam kan bedöma
hur mätningen skall utföras och vilka krav, som måste
ställas på mätapparaturen. Man kan även invända, att i
varje laboratorium finnes eller borde finnas mättekniker,
som har till uppgift att lämna sådan information inom
det egna företaget, och detta så mycket bättre som de
känner behovet och de allmänna förhållandena inom företaget.
Det lönar sig knappast att diskutera dessa synpunkter
aprioristiskt i avsikt att därmed komma fram till ett svar
med tillämpning på aktuella förhållanden. Dess bättre
föreligger nu någon erfarenhet, som torde vara ägnad att
belysa problemet.
I övertygelsen att något måste göras för spridning av
kännedom om nyheter inom mättekniken, som ju under
de senaste åren utvecklats ofantligt, kanske framför allt i
Amerika, utsände Ingeniörsvetenskapsakademien förra året
en "mätteknisk expert" till England och Amerika för att
till IVA och därmed till industrin och forskningsinstituten
införskaffa upplysningar från detta område. Denne
medförde hemifrån ett antal önskelistor från industrin och
från universitets- och andra forskningsinstitut på instru
ment och metoder för deras aktuella problem och lyckades
även i viss utsträckning skaffa begärda upplysningar.
Såsom resultat av detta IVA:s initiativ och under medverkan
av Tekniska Fysikers Förening har hittills framkommit
en mätteknisk föredragsserie, som sedermera publicerats
i en bok "Engelska och amerikanska mätinstrument",
utgiven av IVA;
ett katalogbibliotek om ca 2 000 nummer;
en utställning av svenska mätinstrument, anordnad i
Tekniska Museet 27 mars—7 april 1946;
en utställning av engelska mätinstrument, anordnad i
Tekniska Museet 24 maj—4 juni 1946.
Dessutom planeras nu
en utställning av amerikanska, schweiziska, holländska etc.
mätinstrument, anordnad i Tennishallen 7—15 juni 1947.
Det intresse, med vilket de nämnda initiativen mottagits,
kan i viss utsträckning tjäna som mätare på behovet av
en mätteknisk informationstjänst. Några siffror kan
därför vara av intresse i detta sammanhang: under maj 1946
(sedan katalogsamlingen blivit någorlunda känd) uppgick
utlåningen av instrumentkataloger till 1 400 utlåningar;
den svenska instrumentutställhingen besöktes av ca 10 000
personer; den engelska instrumentutställningen besöktes
av ca 8 000 personer.
Dessa siffror tyder otvivelaktigt på ett intresse för ocn
ett behov av mätteknisk information. En statistisk
sifferuppgift måste dock betraktas med viss reservation, då ju
uppgiften icke nödvändigtvis ger en föreställning om
allmäntillståndet. Det kan därför vara lämpligt att framhålla,
att katalogbiblioteket utnyttjats huvudsakligen av
industriföretag. Det förefaller även som om antalet lån skulle vara
proportionellt mot företagets storlek och dess aktivitet på
forsknings- och experimentområdena. De statliga och
andra forskningsinstituten har även visat sig vara stora
kunder hos katalogbiblioteket. Däremot har instrument-
tillverkare och -försäljare i anmärkningsvärt liten
utsträckning använt katalogsamlingen för att få upplysningar om
konkurrerande instrumenttyper resp. uppslag till
agen-turer. Kort sagt: instrumentkatalogerna har nått just dem
som avsetts och av dessa mottagits med allra största
intresse.
Utöver vad som ovan nämnts om mätteknisk
information inom IVA och Tekniska Fysikers Förening förtjänar
kanske även nämnas en verksamhet av mera blygsam art,
som dessutom varit helt inofficiell, men som ändå givit
någon ytterligare inblick i behovet av en
informationstjänst.
Efter den förut nämnde "mättekniska expertens"
återkomst från sin resa har han inom IVA stått till förfogande
för rådfrågning beträffande instrument och mätmetoder,
kanske huvudsakligen såsom ett komplement till
katalogsamlingen. Denna verksamhet har utnyttjats av,
huvudsakligen, de större industrilaboratorierna och
forskningsinstituten. De frågor, som i allmänhet framförts, har varit,
huruvida på ett givet mättekniskt problem tillämpliga
instrument finnes att köpa samt beträffande inköpskällor
för instrument med givna specifikationer. Sådana
upplysningar har ofta visat sig betydelsefulla i en utsträckning,
som t.o.m. kan anges i penningsummor. I ett fall gällde
det inköp av en apparat till ett värde av storleksordningen
30 000 kr. Efter diskussion av problemet visade det sig, att
en lämplig apparat för halva detta pris vore fullt
tillfredsställande. I ett annat fall hade klienten låtit övertala sig
att beställa en påtagligt olämplig apparat för 10 000 kr.,
som i bästa fall kunde utnyttjas endast med användning
av komplicerad hjälpapparatur för ytterligare några tusen
kronor. Det visade sig emellertid, att en för hans problem
särdeles lämplig apparat kunde fås från annat håll för
mindre än 10 000 kr. och med ett års kortare leveranstid.
I andra fall har ett meddelande utan att någon förfrågan
förelegat visat sig vara av viss betydelse. Sålunda skulle
man i ett laboratorium bygga en apparat av för all del
tämligen enkelt slag men som dock hade krävt en ingenjöi
under åtminstone en månad. En apparat av just det
avsedda slaget, ehuru något bättre, fanns att köpa för 600 kr.,
dvs. ungefär en tredjedel av vad det skulle ha kostat att
göra den själv.
I de nämnda exemplen har klienterna varit företag och
forskningsinstitut, som varit väl försedda med mätteknisk
sakkunskap. Det förefaller därför, som om den tidigare
framförda synpunkten, att det är svårt för den enskilde
forskaren att följa läget och utvecklingen inom
instrument-och mättekniken, skulle bestyrkas av erfarenheten. Det
måste nog vara så att ju större företag, ju större
laboratorium och ju större antal forskare och mättekniker desto
större är instrumentbehovet och desto betydelsefullare är
informationstjänsten rent ekonomiskt.
Å andra sidan är det ofta omöjligt för små företag att
bekosta en egen mätteknisk avdelning även om det vore
möjligt att finna mättekniker. För dessa företag borde en
sådan informationstjänst vara särdeles värdefull.
Inledningsvis omnämndes IVA:s och Tekniska Fysikers
Förenings och i synnerhet professor Velanders personliga
initiativ och insatser på detta område. Det har emellertid
visat sig att, trots att behovet uppenbarligen är kännbart,
det icke är tillräckligt medvetet för att en
informationstjänst i större skala och ett Mättekniskt Institut nu skulle
kunna åstadkommas. Förutsättningar föreligger dock för
en verksamhet i blygsam skala inom ifrågavarande område.
IVA har visserligen tills vidare skrinlagt planerna på ett
Mättekniskt Institut men informationstjänsten kommer att
tas upp på annat håll i form av en konsulterande
verksamhet på detta område. Däremot kommer sannolikt
katalogbiblioteket att bibehållas inom IVA, som ju är det
naturliga stället för ett sådant bibliotek. Intet tvivel torde
råda om nyttan av ett sådant bibliotek. Det vore dessutom
att hoppas, att det får den uppskattning och det stöd, det
förtjänar. T G Owe Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
