Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - 20 kV som enda fördelningsspänning för en stadsanläggning, av Salve Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
964
TEKNISK TIDSKRIFT
även vid störningstillfällen samt slutligen kort
slutningssäkert utförande, vilket även innebär
ter-miskt kortslutningssäkra kablar. Tillämpningen
av de båda sistnämnda principerna innebär, att
det onormala belastningstillståndet i allmänhet blir
bestämmande för överförings- och
fördelningssystemets dimensionering. Endast i undantagsfall
kräver uppvärmningen och spänningsfallet vid
normal belastning särskild uppmärksamhet.
Utgående från den minsta ledararean för 20 kV
kablar har de med hänsyn till den termiska
kortslutningssäkerheten i det närmaste likvärdiga
ledarareorna sammanställts enligt följande tabell:
[-Kortslutnings-effekt-]
{+Kortslutnings-
effekt+}
MVA
6 kV
Ledararea
mm2
10 kV 20 kV
20/6 kV
155—175 70 50 25 25/35
175—250 120 70 35 35/50
250—325 150 95 50 50/70
Ur tabellen kan man utläsa en åtminstone
teoretisk förutsättning för 20 kV, nämligen den att
anläggningens kortslutningseffekt skall uppgå till
minst 125 MVA, motsvarande en toppeffekt av
ungefär 5 MW eller mera. I varje fall kommer
anläggningens storlek att bli en avgörande faktor
vid valet av spänning och system. Visserligen
finns det fall, då 20 kV är den givna spänningen
för en t.o.m. högst obetydlig stadsanläggning med
ett fåtal fördelningsstationer och just för detta
fåtals skull. Det är t.ex. fallet med en mindre
stad, ansluten till ett större bygdenät eller en
närliggande industrianläggning med 20 kV,
särskilt då friledningsutförande kommer i fråga.
Om en jordkabels belastnings- och
överförings-förmåga utnyttjas vid ett givet spänningsfall,
kommer årskostnaden t.ex. per kWkm att bli
lägre för en högre spänning och i detta fall lägst
för 20 kV. Detta framgår av fig. 1, som visar
årskostnaden för 6, 10 och 20 kV jordkablar vid
varierande ledararea och energipris. Saken blir
delvis en annan, om blott en del av den högre
spänningens överföringsförmåga utnyttjas.
Överföres t.ex. en för 6 kV kabeln normalt tillåten
belastning under vissa givna förutsättningar
enligt de olika sammanhörande alternativen för
tvåspänningssystemet, har 6 kV i varje fall den
högsta årskostnaden, medan den för 10 och 20
kV i stort sett är lika. Det procentuella
spänningsfallet är härvid, då överföringssträckan är
densamma, för 10 kV ca 50 % och för 20 kV ca
25 % av värdet för 6 kV.
I en anläggnings totalkostnad utgör emellertid
kostnaden för fördelningsstationerna, särskilt vid
högre värden på belastningstätheten och vid
högre spänningar, en avgjort större del än
hög-spänningsnätets kostnad.
Kombinationen 300 kVA transformator och 70
mm2 ledararea för lågspänningsnätet har visat
sig vara en ekonomiskt gynnsam lösning inom
ett stort område för belastningstätheten och i stort
sett oberoende av den valda högspänningen. Den
behärskar sålunda i genomsnitt området 2 000—
11 000 kW/km2, ett utslag av fåtalets
gynnsamhet. Fig. 2, som uppritats för några tänkbara
Fig. 1. Årskostnad per kW km för jordkablar vid fullt
utnyttjad belastnings- och överföringsförmåga vid ett givet
spänningsfall och belastningen koncentrerad till mitten av
överföringssträckan.
Fig. 2. Årskostnad per kW toppeffekt som funktion av
belastningstätheten för en stadsanläggning med
tvåspännings-system och vid olika kombinationer av
fördelningstransformator och lågspänningskabel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
