Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - 20 kV som enda fördelningsspänning för en stadsanläggning, av Salve Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 oktober 1946
965
Fig. 3. Årskostnad per knv som funktion au
belastningstätheten för en stadsanläggning vid olika
tvåspännings-system och för en kortslutningseffekt av resp. 125—175
och 250—325 MVA.
Fig. a. Årskostnad per km2 som funktion av
belastningstätheten för en stadsanläggning vid olika
tvåspännings-system och ungefär lika belastningsförmåga för
högspän-ningskablarna.
kombinationer av fördelningstransformator av
standardstorlek och lågspänningskabel ocli för
ett lågspänningssystem med 20 kV och 25 mm2
ledararea, visar anläggningens årskostnad per
överförd och fördelad kW toppeffekt som
funktion av motsvarande belastningstäthet. Enligt
figuren omspänner sålunda kombinationen 300
kVA, 70 mm2 de övriga kombinationerna inom
det angivna belastningsområdet. I våra
förhållanden borde vi sålunda kunna reda oss med en
enda kombination av fördelningstransformator
och lågspänningskabel för stadsanläggningarna,
förutsatt att spänningen är 380/220 V och att
me-delbelastningstätheten överstiger 1 500 kW/km2.
Lämpligt antal stationer är i detta fall ca 6 per
km2 för 1 500 kW/knr, och antalet växer
rätlinjigt med belastningstätheten.
I princip förutsättes att varje
fördelningstransformator matar det maskade lågspänningsnätet i
en knutpunkt eller sålunda över fyra utgående
kablar. Ledararean har fastställts så i
förhållande till transformatorstorleken, att
belastningsökningen vid en inträffad störning, partiellt
utebliven högspänningsmatning, fördelas över en
så stor del av fördelningssystemet som möjligt.
Detta innebär låg impedans för
lågspänningskab-larna i förhållande till
fördelningstransformatorerna.
Till en stadsanläggning har i detta sammanhang
räknats lågspänningsnätet utan serviser,
fördelningsstationerna, högspänningsnätet och
motsvarande andel i huvudstationens eller -stationernas
ställverk för utgående kablar samt för
trespän-ningssystemet dessutom mellantransformatorerna
med utrustning. Utgående från vissa givna
förutsättningar, bl.a. den att fördelningen belt sker
över lågspänningsnätet med 300 kVA
fördelningstransformatorer ocli 70 mm2 ledararea och att
stationskostnaderna vid 6, 10 och 20 kV förhåller
sig som 100 till 103 till 123, har anläggningens
årskostnad per km" beräknats som funktion av
belastningstätheten för de olika alternativen. Om
årskostnaden då betecknas med 100 för 10 kV
alternativet, blir jämförelsetalet i genomsnitt 103
för 6 kV och 106 för 20 kV. Ett
trespännings-system med 20/6 kV har åtminstone 5—10 %
högre årskostnad än motsvarande
tvåspän-ningssystem med 20 kV. Fig. 3, som uppritats för
två ledarkombinationer och för ett energipris av
resp. 0,5 och 1 mk/kWh, ger även en uppfattning
om de olika tvåspänningsalternativens relativa
årskostnad per km2 vid varierande
belastnings-täthet. Energiprisets och ledarareans eller
sålunda kortslutningseffektens inflytande
framträder även.
Då kortslutningssäkerheten bestämmer
ledararean för de olika spänningsalternativen, innebär
detta inte att belastningsförmågan och ännu
mindre överföringsförmågan vore densamma. Vid i
det närmaste lika belastningsförmåga, som
erhålles t.ex. med 150 mm2 för 6 kV, 95 mm2 för 10 kV
och 25 mm2 för 20 kV, blir jämförelsetalen för
anläggningarnas årskostnader under för övrigt
lika förutsättningar 104 för 6 kV, 100 för 10 kV
och 103 för 20 kV. Överföringsförmågan är
därvid ungefär densamma för 10 och 20 kV, medan
6 kV uppvisar ett tvåfaldigt procentuellt
spänningsfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
