Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - Människan och tekniken, av Manfred Björkquist - TNC: 22. Några viktiga kvotstorhetsgrupper, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1024
TEKNISK TIDSKRIFT
De tränga sig på oss med en oro, som skall
fylla ej blott vårt illa farna Europa, som en gång
låg i ledningen på vår planet och som nu själv
famlar efter en ledtråd och bävar inför sin framtid.
Teknikens väl och ve beror på människan bakom
maskinen. Vilka makter skola bestämma över
henne? Teknikens utveckling driver oss till en
ny besinning inför de yttersta frågorna,
moralens och religionens eviga gränsfrågor.
Mer än en av denna tidens profeter har i dessa
dagar påmint sig den gamla berättelsen om
Babels torn, som reste sig mot himlen, trotsigt
förkunnande människans stolta anspråk. Det
nådde aldrig himmelen. Förbistringen, söndringen
växte i kapp med byggnadsverket. Människan
är jordens herre, men hon behöver själv en Herre.
Skall hon åter vandra för att söka honom?
TNC
22. Några viktiga kvotstorhetsgrupper
1. En synnerligen viktig grupp av kvotstorheter är den
som kännetecknas av att storheterna har tid som
nämnare. Om storheten har till uppgift att uttrycka hur fort
ett fenomen försiggår benämnes den ofta hastighet, t.ex.
(linjär) hastighet, vinkelhastighet, ändringshastighet (med
varierande dimension), töjningshastighet. Innebär
storheten en genom ett visst tvärsnitt fortgående
mängdförflyttning kallas den ofta ström, t.ex. volymström,
massström, elektrisk ström, värmeström. Ibland användes i
samma betydelse ordet flöde, t.ex. ljusflöde, men den mest
karakteristiska användningen av flöde gäller storheter av
elastisk förskjutningskaraktär, särskilt de båda storheterna
elektriskt flöde och magnetiskt flöde, som man ju inte har
anledning att betrakta som kvotstorheter med tidnämnare.
— En tyvärr mycket vanlig företeelse är att tidnämnaren
glömmes bort vid benämning av storheter där sådan
verkligen ingår, såsom när man säger "luftmängd" i st.f.
luftström; se härom TNC 6 s. 17.
2. En annan mycket viktig grupp bildar de kvotstorheter
som till nämnare har en rumsstorhet, oftast volym eller
yta. Här spelar namnet täthet en viktig roll. Därmed
förstås antingen mängd/volym eller också ström/tväryta eller
flöde/tväryta. Utan förled eller attribut användes ordet för
vikt/volym; härom se vidare nedan. Försett med
bestämningar, syftande på det vars täthet skall uttryckas,
förekommer ordet i t.ex. (elektrisk) laddningstäthet, elektrisk
strömtäthet, ljustäthet (som är en strömtäthet), elektrisk
flödestäthet, magnetisk (flödes) täthet. Även för mängd/yta
användes ibland namnet täthet, inen en lämpligare term
synes här vara beläggning, som ävenledes kan bli
användbar för ström/bredd och flöde/bredd, när strömmen eller
flödet håller sig till tämligen tunna ytskikt och dess
storlek skall bedömas i förhållande till skiktutsträckningen
enbart i breddled. Som exempel kan nämnas
laddningsbeläggning, elektrisk strömbeläggning, magnetisk
flödesbeläggning. Förstnämnda kvotstorhet kallas i TNC 1 för
"yttäthet av laddning" (medan laddning/volym kallas
"volymtäthet av laddning"), den andra "linjär elektrisk
ström-täthet", den tredje är ej nämnd; namnändring bör
tydligen övervägas.
Kvotstorhet med längd som nämnare kallas i vissa fall
gradient, varmed generellt förstås kvoten av
potentialminskningen (ibland -ökningen) över ett vägelement och
elementets längd, om vägelementet förlägges i sådan
riktning att kvoten når sitt maximivärde. I ett par fall har
gradientstorheter fått namnet fältstyrka, nämligen
elektrisk fältstyrka och magnetisk fältstyrka; det senare
namnet betraktas dock av många som olämpligt ur fysikalisk
synpunkt och kommer kanske snart att ersättas med något
annat, liksom även den tidigare nämnda termen elektrisk
flödestäthet av fysikaliska skäl kritiseras.
3. Om man dividerar med varandra två storheter av
samma dimension — eller man kan säga två tillämpningar
av samma storhet — erhålles en dimensionslös kvot, en
talstorhet. Den så definierade kvotstorhetsgruppen är
omfattande och till innehållet rikt skiftande. Ordet tal ger
sig självt som lämplig efterled, t.ex. kontraktionstal t=
i= relativ linjär tvärkontraktion/längstöjning,
slankhets-tal := stånglängd/tvärsnittets tröghetsradie, känslighetstal
(relativmått på ögats känslighet för ljus av viss våglängd).
Andra efterleder med samma innebörd är faktor, kvot
och förhållande, t.ex. formfaktor c=
effektivvärde/medelvärde, vattenkvot = vattenvikt/vikt av torrt material,
kompressionsförhållande i= maximivolym/minimivolym i
motorcylinder. Särskilt när det gäller förhållandetal med det
teoretiska maximivärdet 1 är efterleden faktor att
rekommendera, eller i vissa fall grad eller halt, t.ex. fyllfaktor,
verkningsgrad, vattenhalt — vattenvikt/totalvikt av
fuktigt material; för faktor och halt, ävensom kvot, se TNC 4
s. 32.
4. För den grupp som nu skall nämnas, liksom även för
den följande, är indelningsgrunden en annan än den som
lett till de tre föregående grupperna. Den omfattar sådana
storheter som innebär något kännetecknande för en kropp
i dess helhet, t.ex. för ett don. Även andra storheter än
kvotstorheter hör hit, och hela gruppen skulle kunna
kallas (karakteristiska) kroppsstorheter. Hit hör de
elektriska kvotstorheterna kapacitans c= elmängd/spänning,
konduktans = ström/spänning, resistans = spänning/ström
m.fl., alla karakteriserade genom sin ändelse -ans, samt
vidare t.ex. värmekapacitet i=
värmemängd/temperaturändring, och bland icke-kvotstorheter skall särskilt nämnas
volym och vikt = massa.
5. De för ett material kännetecknande storheterna, som
alltså är oberoende av form och utsträckning, kan kallas
(karakteristiska) materialstorheter. Denna grupp
sammanfaller delvis med grupperna 2 och 3. Ibland bildas
storheterna genom en kroppsstorhets division med volym,
t.ex. ovannämnda täthet = vikt/volym, eller genom division
med vikt, t.ex. specifik volym >= volym/vikt, specifikt
värme i= värmekapacitet/vikt. Ibland är det fråga om
kvoter av kvotstorheter, t.ex. de elektriska storheterna
dielektricitetskonstant^ elektrisk flödestäthet/elektrisk
fältstyrka, konduktivitet (även kallad elektrisk
ledningsförmåga) ;= elektrisk strömtäthet/elektrisk fältstyrka,
resisti-vitet (även kallad specifik resistans) e= elektrisk fältstyrka/
/elektrisk strömtäthet m.fl., många karakteriserade genom
sitt slut på -itet, samt elasticitetsmodul i=
spänning/töj-ning (där spänning i= kraft/tväryta, töjning i= förlängning/
/längd), värmeledningsförmåga =
värmeströmtäthet/tempe-raturgradient osv. Slutligen kan man också bilda
materialstorheter som talstorheter, grupp 3, genom division
av ett storhetsvärde med värdet av samma storhet hos. ett
jämförelseämne, t.ex. då vikten av en viss volym av ett
material divideras med vikten av samma volym vatten,
vilken kvot också ibland kallas specifik vikt, någon gång
relativ vikt.
Det för många av materialstorheterna typiska attributet
"specifik" medför vissa olägenheter och kommer att
dryftas i en kommande spalt, tillsammans med de
storhetsnamn i vilka det ingår. Detsamma gäller attributet
"relativ" för storheter tillhörande grupp 3. Även ordet "täthet"
i betydelsen vikt/volym kommer att ytterligare diskuteras;
bl.a. kolliderar det med egenskapsnamnet täthet i
betydelsen att vara tät, ogenomtränglig. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
