Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - Beregning av vannomlöpet i dampkjeler med naturlig sirkulasjon, av Dag Gotskalk Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Luftblcerers stigehastighet i vann resp. glycerin—
vann-blanding: a. vann, 18°C, v = 0,01 cnfls; b. glycerin i
vann (A2 vekts-%), 18°C, v =0,059 cm2/s.
men det samme kan ikke sies for
damp—vann-blandingers vedkommende. Usikkerheten på dette
punkt er dog ikke så stor som for bestemmelse av
relativhastigheten. Det vesentligste
forsknings-arbeide er derför nedlagt i försök til bestemmelse
av dampblærenes relative hastighet i
vannström-men. Vi skal se nærmere på dette problem. I et
åpent kar vil en damp- eller luftblære i vann
be-vege seg oppad med en bestemt hastighet,
av-hengig av blærevolumet. Fig. 1 viser försök med
luftblærers stigehastighet i vann, resp.
glycerin-vannblanding. Man ser at stigehastigheten ligger
i störrelsesorden 20—30 cm/s. Videre er det
over-raskende at veskens seighet tilsynelatende ikke
spiller nevneverdig rolle ved större kulediametre.
Fig. 2 viser tilsvarende motstandstallet c for
luftblærers bevegelse i vann (kurve I), for
luftblærers bevegelse i vann—glycerin-blanding
(kurve II) samt for en kule (kurve III) • Absissen
er her Reynolds tall
p wd
Re =-
v
hvor W p= stigehastighet,
D f= kulediameter (resp. ideell
kulediameter for luftblærene),
v = veskens dynamiske seighet.
I en damp—vann-blandings strömning i rör
opp-trer imidlertid hele tog av dampblærer som
be-veger seg efter hinannen. For at man skal få et
inntrykk av hvad som da föregår, er i fig. 3 vist
forlöpet av motstandstallet c for to sirkulære
skiver (diameter d) stilt loddrett veskeströmmen
og i en gjensidig avstand L. Kurve I viser da
c-variasjonen avhengig av forholdet Lid. Linjen II,
c i=l,ll, representerer motstandstallet for en
enkel skive. Man ser det i og for seg uventede
for-hold at de to skivers samlede motstandstall er
mindre enn for en enkelt skive så lenge L/d < 2.
Först ved meget store forhold L/d nærmer kurve I
seg verdien 2,22, som representerer motstånden
for to skiver som ikke påvirker hverandres
ström-ningsfelt.
Lignende forhold gjör seg også gjeldende for
kuler som ligger efter hverandre, men forholdene
er her mer komplisert. Imidlertid, hovedsaken er
den, at man for et tog av blærer i rör må vente å
finne större stigehastigheter enn for en enkelt
blære. Forsöksmessig bestemte verdier er da også
målt helt opp mot 10 mls, mens som föran nevnt
en enkelt blæres stigehastighet er bare 20—30
cm/s.
Försök til bestemmelse
av dampblærenes relative stigehastighet
Til höyre i fig. 4 er skjematisk vist Schmidt—
Behringer—Schurigsi forsöksinnretning for
bestemmelse av dampblærers stigehastighet i rör.
Apparatet var oppbygget av en utvendig
rörfor-met, trykkfast mantel. Konsentrisk med denne
mantel blev forsöksröret innbygget. I bunnen av
dette rör blev der anbragt et elektrisk
motstånds-element, og dampmengden blev bestemt ved
må-ling av den tilförte effekt. I rörcentrum var
anbragt en sonde for trykkmåling. Trykket blev
målt ved hjelp av trykkluft og små bobleflasker
Man kunne på denne måte bestemme
trykkforlö-pet oppover i röret og derav regne seg til
damp-vann-blandingens specifikke vekt y. Herav kunne
man så enkelt regne seg til dampens
stigehastighet i röret.
Man tenker seg dampströmmen og
vannström-men adskilt og har da
dampvekt Gd = 7d ■ Wd ■ †d • 3 600 kg/h
vannvekt Gw=yw Wwfw 3 600 kg/h
damp—vann-blandingens spesifikke vekt
7D- /d + yw • fw
i
kg/ma
rörtverrsnitt fw m2
Fig. 2. Motstandstall c for I luftblærer i vann, II
luftblæ-rer i vann—glycerin-blanding, III kule.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
