Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Bestämning av vattentemperaturen i älvar, av Gunnar Nybrant - USA-industrins kapacitet - Skyddsarbetet vid Korsnäsverken, av Yngve Christiernsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1946
1077
ligt erfarenheten från utländska och svenska
kraftverk föreligger risk för igenisning av ett
kraftverk före isläggningen. då vattentemperaturen
eller snarare vattenmedeltemperaturen
understiger + 0,06°. Det är självklart, att åtminstone en
del av vattnet måste vara nollgradigt eller
underkylt, för att isbildning skall kunna äga rum.
Emellertid kan ej, såsom jag närmare påvisade
i mitt ovannämnda arbete3, en kontinuerlig
fastsättning av iskristaller på isgrindar komma till
stånd, om vattenmedeltemperaturen är över 0°
och iskristaller från början saknas i vattnet. Om
man med vattnets virtuella temperatur menar
den temperatur, som vattnet antar, sedan de i
vattnet befintliga iskristallerna smält, kan
följande regel formuleras: risk för snabb isigensättning
av isgrindar före isläggningen föreligger, då
vattnets virtuella temperatur understiger 0°.
Litteratur
1. Eriksson (Nybrant), G L: Prüfung einer neuen Konstruktion des
Köhlerschen Apparates zur Bestimmung des Wassergehalles der
Wolken. Medd. meteorolog. Inst. Uppsala 1939.
2. Nybrant, G: Bildning av bottenis och sörpa i ett rinnande
vattendrag. Tekn. T. 73 (1943) h. V 4.
3. Nybrant, G: Vattentemperaturmätning i älvar. Sammansatt
temperaturanpassning. Tekn. Skr. nr 132 (1946).
USA-industrins kapacitet har under åren 1940—1944
ökats med 40 % genom investering av mer än 25 miljarder
dollar, samtidigt som produktionen av industriella råvaroi
ökades med mera än 60 %. Stålproduktionen var 1944
mer än 70 % högre än året förut, och produktionen av
lättmetaller och vissa kemikalier många gånger högre än
före kriget. Arbetskraften i Förenta Staterna ökades med
20 % samtidigt som antalet anställda inom
rustningsindustrin steg med 150 %. Ökningen i antalet anställda
inom industrin pius en förlängning av arbetsveckan med
omkring 20 % gjorde, att det sammanlagda antalet
arbetstimmar i industrin år 1944 var omkring 75 % högre än
år 1939. Är 1944 svarade den industriella sektorn av
näringslivet för 38 % av hela nationalinkomsten mot
29 % år 1939. I slutet av 1944 bestod ungefär en tredjedel
av industrins hela produktion av vapen och ammunition
samt övrig militär utrustning mot endast en procent år
1939. Samtidigt med denna kolossala utveckling av
krigsindustrin har den amerikanska trämasseindustrin ökat sin
årsproduktion från 6 000 Mt 1938 till närmare 10 Mt 1944.
Under tioårsperioden 1935 till 1944 har den amerikanska
pappersproduktionen stigit från 10,5 Mt till 14,8 Mt. Inte
ett enda pappersbruk har behövt stängas under kriget på
grund av brist på pappersmassa.
Nu ett år efter krigets slut kännetecknas näringslivet av
sjudande aktivitet. Industrins omställningsarbete har trots
priskontrollen och oron på arbetsmarknaden kommit
förvånansvärt långt. Produktionen i dess helhet har nått en
högre nivå än någonsin tidigare under åren före kriget.
Sysselsättningen inom viktigare företagsgrenar utom
jordbruket, bergsbruket och byggnadsindustrin ligger över
1941 års nivå. Arbetslösheten var i februari ca 2,7 miljoner
mot i medeltal 5 miljoner 1941 och 9 miljoner 1939. Den
totala lönesumman ligger nära lönesumman för juli 1945,
som var en toppmånad under krigsproduktionen. Trots
knappheten på byggnadsmaterial utbetalades under januari
och februari 182 M$ för handels- och industribyggnader
mot endast 41 miljoner under samma tid förra året.
Bostadsbyggandet drog under de två första månaderna i år
sju gånger så mycket kapital som för ett år sedan
(St-T 6/9 1945, 20/3 1946).
Skyddsarbetet
vid Korsnäsverken
DK 331.823
Vid Korsnäs Sågverks AB:s industrier i Gävle började
man för ca 15 år sedan att mera målmedvetet arbeta på
att söka minska olycksfallsriskerna i arbetet. Hösten 1933
fick detta arbete en fastare organisation, i det att
ledningen av skyddsarbetet vid bolagets industrier och
omfattande skogsarbeten förlades till en särskild avdelning,
som nu så gott som uteslutande sysslar med detta arbete.
Till att börja med bearbetades statistiskt de olycksfall,
som inträffat vid bolagets olika avdelningar under några
år tillbaka, för att man därigenom på ett bättre sätt skulle
kunna bedöma hur skyddsarbetet borde organiseras.
Genom de erfarenheter, som vunnits här och vid andra
företag, har skyddsarbetet sedan vid bolagets industrier i
huvudsak fått följande organisation. I spetsen för
skyddsarbetet står en skyddsinspektör som till sin hjälp har tre
skyddskommittéer, en för cellulosafabrikerna, en för
sågverk, byggnadsavdelning och vedgård samt en för
brädgård, hyvleri och trähusfabrik. De två senare
kommittéerna kommer om några år, då bolagets trävaruindustrier
koncentrerats till ett område, att sammanslås till en.
Kommittéernas medlemmar utses dels av arbetsgivaren samt
dels av skyddsombuden, vilka bland de till något över 30
uppgående valda skyddsombuden väljer sina representanter
i kommittéerna. Arbetsgivarens representanter utgöres av
driftchefer, ingenjörer, verkmästare och förmän samt av
skyddsinspektören, vilken sitter som sekreterare i
samtliga kommittéer.
Kommittéerna sammanträder fyra gånger om året och
följer vid dessa sammanträden i stort sett de normer, som
angivits av Arbetsmarknadens Organisationers
Skyddskommitté. Utom sammanträdena anordnas några gånger om
året så kallade inspektionsronder genom verkens olika
avdelningar, vari utom skyddsinspektören, vederbörande
driftingenjör, någon förman samt avdelningens
skyddsombud deltar. De senare skall dessförinnan ha gjort
sig underrättade om eventuella förslag till åtgärder för
trygghet och trivsel inom avdelningen. De förslag, som
framlägges vid dessa inspektioner genomdiskuteras på
platsen och protokollföres. Protokoll upprättas givetvis också
vid skyddskommittéernas sammanträden. Vid
kommittésammanträdena, inspektionsronderna eller för övrigt direkt
till driftledningen, arbetsledarna eller skyddsinspektören
framförda och av driftledningen godkända åtgärder till
främjande av säkerhet och sundhet införes i en särskild
säkerhetsjournal för varje avdelning. I denna journal
antecknas vem som föreslagit åtgärden, när den föreslagits,
vari åtgärden består, om den är godkänd för utförande,
när detta beordrats, när det utförts och när den utförda
åtgärden godkänts. Säkerhetsjournalerna har införts sedan
det visat sig att föreslagna åtgärder, vilka av någon
anledning ej vidtagits inom den närmaste tiden sedan
förslaget framförts, ofta ej kominer till utförande inom rimlig
tid. Man hoppas nu att därigenom komma till rätta med
denna inom skyddsarbetet så förkastliga tendens.
Det är god propaganda att låta utföra föreslagna
skyddsåtgärder fortast möjligt efter det de blivit godkända.
Dröjsmål med verkställandet av åtgärderna uppfattas mycket
lätt av arbetarna som bristande intresse för
arbetarskyddet från driftledningens sida, och detta kan få mycket
tråkiga följder för skyddsarbetet.
Gäller det mindre förbättringar eller åtgärder, som
arbetarna eller skyddsombuden önskar få genomförda, skall
de i första hand vända sig till arbetsledarna, vilka då, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
