Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Skyddsarbetet vid Korsnäsverken, av Yngve Christiernsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
långt deras befogenheter sträcker sig, själva bör vidta
sådana åtgärder. Framställning av önskemål göres
munt-ligen eller skriftligen, varvid i senare fallet en särskild
blankett användes. Ett exemplar av denna går då till
driftledaren eller avdelningschefen, ett exemplar till
skyddsinspektören och ett behåller förslagsställaren själv.
Vid en industri, där skyddsanordningar i tillfredsställande
grad utförts och alltjämt utföres — man blir aldrig färdig
med detta — orsakas emellertid endast ett fåtal av de
inträffade olycksfallen på grund av bristande
skyddsanordningar, bristande belysning, fel på materiel, utrustning,
byggnad eller dylikt, utan de flesta olycksfallen orsakas
av rent mänskliga faktorer, varav ovana vid arbetet,
bristande ordning, omtanke eller försiktighet torde vara de
vanligaste. Det är därför helt naturligt att skyddsarbetets
huvuduppgift bör vara att försöka påverka människorna
i arbetet. Medlen härtill är mångahanda. Förut har här
nämnts att ett snabbt utförande av föreslagna
skyddsåtgärder inte bara tekniskt förebygger olycksfallen utan verkar
som en mycket god propaganda för arbetarskyddet. Det kan
tilläggas, att den arbetsledning, som verkligen bemödar sig
om att snabbt utföra föreslagna skyddsåtgärder skapar ål
sig en good-will från arbetarnas sida och en bättre
förståelse för skyddsarbetet. Därigenom blir detta inte endast
den ena partens skyldighet, som ivrigt bevakas av den
andra, utan båda parternas intresse.
Att få alla arbetsledare intresserade av skyddsarbetet är
många gånger ett verkligt problem och ett mycket viktigt
problem, därför att arbetsledarens insatser i skyddsarbetet
är av synnerligen stor betydelse. På honom vilar ju
ansvaret för att arbetet utföres inte endast på bästa sätt ur
teknisk och ekonomisk synpunkt utan också så att risken
för olycksfall blir den minsta möjliga.
Arbetsledarnas intresse söker man väcka och vidmakthålla
genom föreläsningar, filmförevisningar, cirkulär,
jämförande statistik samt genom premier (penningpriser) i
samband med arbetarnas skyddspristävling m.m. Som ett
glädjande tecken på intresse kan nämnas, att härvarande
avdelning av Arbetsledareförbundet ett par gånger tagit
initiativet till föreläsningar och diskussioner i
arbetarskyddsfrågor inom avdelningen.
Arbetarnas egen insats i skyddsarbetet är givetvis av den
allra största betydelse. Om vi här i landet en gång kunde
komma så långt, att egen omtanke i arbetet för varje man
bleve en lika självklar sak, som att han måste sova ett
visst antal timmar varje dygn för att vara i form, ja då
skulle olycksfallens frekvenskurva dala ned till verkliga
bottenlägen. Men för .att komma därhän, måste man nog
redan i folkskolan få lära sig vad arbetarskydd är och
varför det behövs. Pressen och allmänheten måste mera
allmänt komma till insikt om, att arbetarskyddsproblemen
är frågor av samhällelig betydelse, och radiotjänst måste
intresseras för att åtminstone några gånger om året
servera arbetarskyddsfrågor i trevliga programpunkter för
sina lyssnare.
Att få rätt man på rätt plats är alltid av största vikt, inte
minst ur arbetarskyddssynpunkt. Genom läkarundersökning
av nyanställda samt genom att ett särskilt
anställningskontor handhar anskaffandet av arbetskraften, söker man
så långt det på så sätt går, att förverkliga detta mål. Även
testning, utförd av sakkunnig person, har använts och
kommer att användas. Då ovana vid arbetet eller
arbetsplatsen är en rätt vanlig orsak till olycksfall, söker man
genom att instruera den nyanställde förebygga dessa
olycksfallsrisker. Varje nyanställd erhåller också ett
exemplar säkerhetsregler samt ett upprop undertecknat av
samtliga skyddskommittéer. Detta upprop, som gått ut till
samtliga arbetare, är för att göras lite mera intressant tryckt
på bra papper och illustrerat med fotografier från några
av bolagets anläggningar.
Arbetarnas intresse för skyddsarbetet söker man väcka
och vidmakthålla genom bildpropaganda, föreläsningar,
filmförevisningar, flygblad, personlig propaganda,
pristävlingar osv. samt genom att skyddskommittéerna har
utsett var sin förbindelseman med vederbörande
fackförening. Denne förbindelseman, som givetvis är ett
skyddsombud, skall vid lämplig tidpunkt vid fackföreningens
sammanträden redogöra för arbetet inom
skyddskommittén och verka för att få medlemmarna i fackföreningen
mera allmänt intresserade för arbetarskyddsproblemen.
Skyddsombuden skall givetvis även i arbetet söka få sina
arbetskamrater att intressera sig för och medverka i
skyddsarbetet.
1 skyddspristävlingen utdelas utom premier till
arbets-ledarna vid den eller de vinnande avdelningarna även
penningpriser till arbetarna. Dessa penningpriser, vilka
vanligen utgår med tre priser per år, är avpassade även
efter den vinnande gruppens storlek. Prissummorna
tillfaller de vinnande grupperna som helhet och får således
icke uppdelas på medlemmarna i gruppen, men får
disponeras av gruppen för att tilldelas en eller flera kamrater
inom gruppen, som på grund av långvarig sjukdom är i
behov av ekonomisk hjälp. Pristävlingen, som här använts
i skyddsarbetet sedan 1937, fyller på så sätt i dubbel
mening humanitära ändamål. Reglerna finnes återgivna i
Arbetsmarknadens Organisationers Skyddskommittés
betänkande.
När ett olycksfall inträffat, skriver den skadades förman
Fig. 1. Olycksfallsfrekvens, t.v.
vid Korsnäs
Cellulosafabriker, t.h. vid Korsnäs
Trävaruindustrier. Staplarna
anger olycksfallsfrekvensen
(antal olycksfall per 100
årsarbetare eller per 2 400 utförda
arbetstimmar). - antal
årsarbetare i 100-tal,––-
genom olycksfall förlorade
dagsverken per årsarbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
