Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Gassvetslödning av plåt och delar av aluminium, av R Gunnert - STF:s böcker på KTH:s bibliotek, av C B - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 november 1946
1139
Några exempel på lödda smådetaljer visas i fig. 17 och
18. Fig. 19 visar, hur en skiva är inlödd i ett rör. I skivan
är även lödd en tapp. Dessa lödningar sker automatiskt
enligt fig. 20. En flicka har endast att strö på flussmedel
och mata ned tråden. Då tunnare gods lödes till tjockare,
låter man lågan verka mera på den tjockare delen enligt
fig. 20.
En vinkel sådan som visas i fig. 21 måste lödas väl på
alla sammanstötande kanter, ty eventuellt befintligt fluss
mellan delarna kan på grund av de olödda kanterna
förorsaka korrosion.
Fig. 22 är en jämförelse mellan en lödd (överst) och en
svetsad (nederst) del. Man ser den jämna lödskarven i
förhållande till den ojämna svetsen, där plåtkanten även
här och där varit berörd av lågan eller deformerats.
En lödning kan utföras på fjärdedelen av tiden för en
svetsning.
Svetslödning av aluminium torde få en allt större
utbredning som sammanfogningsmetod inom olika områden.
Ytterligare forskningar torde kunna möjliggöra metodens
användning för aluminiumlegeringar, där nu använda
flussmedel inte är dugliga. R Gunnert
STF:s böcker på KTH:s bibliotek. Svenska
Teknologföreningens marsstämma 1946 beslöt som bekant att
föreningens bibliotek skulle bli enbart ett tidskrifts- och
handboksbibliotek och att föreningen hos de tekniska
högskolornas bibliotek skulle deponera den övriga delen av
sitt bokbestånd jämte tidskriftsårgångar, äldre än löpande
och nästföregående års upplagor. De volymer, som var
avsedda för K. Tekniska Högskolans bibliotek, har nu
överförts dit, där de tills vidare har fått en provisorisk
uppställning. De tidskrifter, som tidigare inte har funnits
på KTH:s bibliotek, är redan i stort sett alla tillgängliga
för utlåning, och de fem senaste årgångarna är utställda
i läsesalen.
KTH:s bibliotek är öppet kl. 9.30—15.30 samt tisdag och
fredag dessutom kl. 18.30—20.30. En utökning av
öppningstiderna, åtminstone för läsesalen, är enligt uppgift att
förvänta senast vid nästa års början. C B
Problemhörnan
Problem 9/46 var följande: "Undersök jämviktsvillkoren
för en rak, homogen, klen stång med längden Z och sp.
vikten k (< 1), i ena änden ledbart uppsatt strax över eller
under en vattenyta! — Om stången har form av en
stympad kon med diameterförhållandet »?"
För den jämntjocka stången kan man särskilja två fall:
1) Ledpunkten befinner sig på djupet h under vattenytan.
Enligt beteckningarna i fig. 1 gäller jämviktsekvationen
c?»
X’—- = kl•
-2 2
xR
— l\J k och eos v =
l \/k
Om A > / s/k är tydligen v <= 0 enda
jämviktsläget.
2) Ledpunkten är belägen på höjden
h ovanför vattenytan (fig. 2).
På motsvarande sätt erhålles
\I + X 71
x = l \/1 — k och eos v —
X,R
R
Fig. 3.
1 \J 1 — k
För h > is/l—k blir v i= 0 enda
jämviktsläget.
Om stången har form av en smal,
stympad kon (fig. 3), uppkommer
tydligen 4 olika upphängningsmöjligheter.
Vi utväljer härav en, motsvarande fall
1 här ovan, varvid stångens grovända användes som
upp-hängningspunkt under vattenytan.
Med den visade anordningen, vid vilken den klena ändens
radie är k B, blir enligt kända formler tyngdpunktens höjd
1 + 2 k + 3 k2
och volymen
1 + k + k2
h
V = JlR1 ■ -(1 + K + k2)
Momentekvationen blir om xt= längden av stångens våta
del: •
z2 (1 + 2 + 3 */) .= k l2 (1 + 2 * + 3 *2)
varjämte gäller
1 — Kj _ x
1 — K /
X
Vi inför
och erhåller
3(1 — *)2 8 (1 — x) i3 + k (1 + 2 * + 3
En undersökning visar att för k < 1 finnes en och endast
en rot mellan 0 och 1. För att lösa ekv. kan man i första
approximationen stryka och £3-termerna, förutsatt « ej
skiljer sig avsevärt från 1. Härigenom erhålles ett första
värde, som insättes i £4- och ^-termerna, varefter ett
nytt värde, £2, erhålles osv. — För «i=0 (könen) övergår
ekv. till
3 — 8 + 6 £*—k,= 0
eller (3 £ + 1) (£— l)3 + 1 — A-,= 0
(med lösningen £ = 1 för Å"i= 1). Vi inför r],— 1—£
varav
(4 — 3??) >/3 1 — Ä
Om 1 — k är ett litet tal gäller
4 rf æ 1 — k
Denna lösning har insänts av sign. Ög. Problemet har på
liknande sätt behandlats
av B Kihlgren och N F
Enningér.
Fig. 1.
Fig. 2.
Problem 11/46: Hur
lång skall en urfjäder
vara för att man i ett
givet fjäderhus skall kunna
vrida axeln ett maximalt
antal varv? Fjäderns
tjocklek ,= t.
(Insändaren av
problemet anmodas meddela sin
adress till Red.) A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
