Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s styrelse - Svenska Elektroingenjörsföreningen, av N Lgt - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s styrelse beslöt vid sitt
sammanträde den 10 oktober 1946 att samtliga
kallelser inom föreningen och avdelningarna
regelbundet skall utsändas även till
landsortsledamöterna.
Sedan överflyttningen till KTH:s bibliotek
av föreningens böcker slutförts, beslöts att
kostnaderna härför, 2 000 kronor, skall
ställas till förfogande av Sandellsfonden.
Årsmötet 1947 skall äga rum fredagen den
16 och lördagen den 17 maj med ämnet
"Ingenjören och samhället".
Till Kamrathjälpsfonden har med anledning
av professor Wolmar Fellenius 70-ärsdag
inbetalats 482 kr. och till Wolmar Fellenius
teknologfond 690 kr.
Svenska Elektroingenjörsföreningen
sammanträdde den 18 september 1946.
Härvid talade Mr. Elmer W Engström, vice
president i Radio Corporation of America och
chef för forskningslaboratorierna i
Princeton, New Jersey, över ämnet "Moderna
forskningslaboratorier: planering, utrustning,
organisation".
Vid planering av ett nytt laboratorium,
framhöll tal., måste man ta ställning till om
laboratoriet skall syssla enbart med
forskning eller även ha hand om driftkontrollen.
Vilken väg man än väljer måste man se till
att laboratoriet håller intim kontakt med
driften. Det kan därför vara lämpligt att
lägga laboratoriet i närheten av fabriken.
Man har också dc anställdas möjligheter att
komma i kontakt med kolleger att ta hänsyn
till. Efter noggranna överväganden valde
ledningen för RCA att förlägga det nya
laboratoriet till Princeton. Man hade där
möjlighet att fä kontakt med universitetets folk,
vilket ansågs vara av stort värde eftersom
laboratoriet var avsett att bedriva
grundläggande forskning. Konstruktionsarbeten
utföres på de olika fabrikerna, vilka har
personal för lösande av för dem aktuella
problem. Arbetet i forskningslaboratoriet är lagt
på lång sikt. Chefen för
forskningslaboratoriet har avgörandet i vilka frågor som skall
tas upp till behandling. En fabrik kan alltså
icke hänskjuta en fråga till utredning vid
laboratoriet för såvitt chefen för detta icke
anser frågan vara av grundläggande
hetv-delse.
RCA:s laboratorium i Princeton består av
en laboratoriebyggnad, en kontorsbyggnad
samt verkstads- och förrådslokaler. För att
få en god disponering av
laboratoriebyggnaden är denna utförd som ett långsmalt hus i
tre våningar med en genomgående korridor
i mitten. Rummen uppbyggs av enheter på
18 X 22 fot. I de minsta rummen som består
av en rumsenhet sitter en eller två personer.
I så stor utsträckning som möjligt har man
försökt ge varje forskare sitt eget rum i
vilket han både utför sitt forskningsarbete
och har sitt skrivbord placerat. På ömse
sidor om korridoren löper lodräta schakt
med 18 fots mellanrum i vilka rörledningar
och elektriska ledningar för laboratoriet är
dragna. Inga rör är synligt förlagda.
Den till laboratoriet hörande verkstaden är
utrustad för utförande av alla slags arbeten.
I laboratoriebyggnaden finns även sex
mindre verkstäder vilka är avsedda för enklare
arbeten och justeringar. Forskarna får om
de så vill själva utföra arbetet. Varje
verkstad har en arbetare som dessutom förestår
denna. För att få något gjort i dessa
verkstäder behövs inga av de formaliteter,
som däremot måste fordras för arbeten som
skall utföras i den stora verkstaden. I
byggnaden finns dessutom ett flertal
konferensrum. På taket finns en särskild plattform
för försök med mikrovågor.
Forskarna lämnas i stor utsträckning att
själva lösa sina problem. Chefens uppgift
är vid ett sä stort laboratorium mer av
administrativ art. Man kan inte räkna med att
han personligen skall ta del i
forskningsarbetet. Under chefen för laboratoriet finns
dessutom ett kansli med särskild chef.
Dettas uppgift är att syssla med budget,
inköpsverksamhet m.m. Chefen är därför en
affärsman med intresse för forskning.
Kostnaden för uppförandet av en
laboratoriebyggnad kan räknas till 1 à 1,20 8 per
kubikfot. Det visar sig att driftkostnaderna
för ett forskningslaboratorium per år räknat
blir ungefär lika stora som
byggnadskostnaderna. Det lönar sig därför att kosta på
byggnaden så att den blir rationellt inredd
och ger forskarna känslan av trivsel.
Det är viktigt att forskarna har
tillräckligt med medhjälpare vid sin sida. Vid
Princeton-laboratoriet är antalet forskare
140 och den totala personalstyrkan 400.
Av stor betydelse är att en forskare trivs
med sitt arbete. Mycket kostas därför på
laboratorieutrustningen så att den är
fullgod. Varje forskare har i största möjliga
utsträckning sina egna instrument även om
dessa därigenom blir mindre utnyttjade än
om de skulle varit gemensamma. Forskarna
har numera’också bättre betalt. Deras
möjligheter att avancera är större. Det är icke
ovanligt att företagets chefsbefattningar
be-sättes med vetenskapare. De anställdas löner
är en viktig angelägenhet. Man strävar icke
efter lika lön utan de som utför sitt arbete
väl har möjligheter att få bättre betalt. Det
finns personer som har dubbelt så mycket
betalt som sina kolleger.
Föredraget åtföljdes av livlig diskussion, i
vilken bl.a. deltog hrr Aurell, Rlomberg,
Lamm, Iloltzberg, Fchrm, Åberg, Lenning,
Schleimann-Jensen, Svala, Romanus,
Ljungberg och Rönnblom. N Lgt
Skånska Ingenjörsklubben
sammanträdde den 17 maj under ordförandeskap av
överingenjör T Wintzell. Mellan 250 och 300
personer hade infunnit sig till den
rundvandring i Kockums Mekaniska Verkstads
AR som stod på programmet.
Före rundvandringen lämnade direktör
Söderlund en orientering över Kockums
Mekaniska Verkstads verksamhet. Kockums
Verkstäder grundades år 1840 av Frans
Henrik Kockum. Man tillverkade då
handels-gjutgods, spisar, plogar, lokomobiler m.m.
Tillverkningen av järnvägsvagnar upptogs
troligen 1856—1857. Det första varvet anlades
1870. Under årens lopp liar all tillgänglig
mark inköpts omkring detta första varv och
införlivats med varvsområdet.
Utökningsmöjligheterna var i slutet av 1930-talet
uttömda, såvida inte nytt land kunde anskaffas
genom utfyllning i Öresund.
Efter långa förhandlingar med Malmö
Hamnförvaltning träffades uppgörelse med
Malmö stad den 29 december 1914. Följande
utvidgningar har man projekterat: en
vågbrytare, utfyllning av ca 220 000 m2 mark,
utrustningskaj, två stapelbäddar och
torrdocka, plåtslageriverkstad och personalhus,
tillbyggnad av svetsarverkstaden, ny
svetsar-verkstad vid bädd nr 6, maskinverkstad,
2 700 m2 och vagnsverkstad, 16 000 m2.
Kockums Mekaniska Verkstad bereder i dag
anställning åt 4 000 tjänstemän och arbetare
och utbetalar i lön ca 16 miljoner kr. per år.
Tillverkningsvärdet uppgår f.n. till mellan
60 och 70 Mkr.
I den efterföljande vårmiddagen på Hotell
Savoy deltog 143 medlemmar. Överingenjör
Wintzell meddelade bl.a., att rekryteringen
till Skånska Ingenjörsklubben f.n. är
mycket god och vidare att resestipendiet frän
Gottfried Reijers fond tilldelats civilingenjör
Ro Ek, Kockums Mekaniska Verkstads AR.
Efter en del föreningsangelägenheter
riktade ordföranden ett tack till Kockums
Mekaniska Verkstads AR och direktör
Söderlund för att Skånska Ingenjörsklubben
beretts tillfälle att se de märkliga arbeten, som
försiggår på varvet. Därefter framförde
klubbens sekreterare, överingenjör T
Nordenskjöld, en välkomsthälsning till de under
arbetsåret nyinvalda medlemmarna under
förhoppning att dessa skulle finna sig väl
till rätta i Skånska Ingenjörsklubben.
Vid kaffet visades en utomordentlig film
från Kockums Mekaniska Verkstads AR och
Sångarcirkeln under civilingenjör
Gunnarssons ledning sjöng välkända och uppskattade
värmelodier. T Nd
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Ordinarie stämma hålles onsdagen den
20 november 1946 kl. 19.30. 1. Fastställande
av inkomst- och utgiftsstat för 1917 (Ilandl.
346). — 2. Val av ordförande, två vice
ordförande, sex ordinarie ledamöter samt sex
suppleanter i föreningens styrelse för 1947
(Ilandl. 346). — 3. Val av tre revisorer och
två revisorssuppleanter för granskning av
styrelsens förvaltning under 1947 (Ilandl.
346). — 4. "Befålsuttagning vid
värnpliktstjänstgöringen", diskussion med inledning av
överstelöjtnant R E L Rrusewitz,
Arméinspektionen; inlägg har anmälts av
rektorerna professor R Woxén och professor G
Ilössjer samt kårordförandena teknolog L
Sundblad och teknolog L östman vid KTH
resp. CTII. — Supé och samkväm.
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 11 november 1946
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden; val av
styrelse och funktionärer för är 1947. — 2.
"Erfarenheter från årets Amerika": föredrag
av civilingenjör Evert Strokirk
(husbyggnadsväsendet) och civilingenjör Pedro
Hellström (vägväsendet). — "Teknologernas
studieresa", anförande av professor G
Wästlund; filmvisning. — Supé och samkväm med
underhållning av teknologerna.
V4 vid KTH och CTII inbjudes.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 15 november
1946 kl. 14.00 (tiden!). 1. "Storkraftöverföring
med högspänd växelström och likström",
föredrag och diskussion med ett flertal
inledare. — Kl. 17.30. Middag. — 2. Kl. 19.00.
Föreningsärenden; val av styrelse och
funktionärer för år 1947. — 3. Fortsättning på
föredrag och diskussion. — Samkväm.
Specialkurs i stålbehandling
anordnas av Statens Ilantverksinstitut i samarbete
med Mekaniska Verkmästareförbundet den 25
november—7 december 1946 i Stockholm.
Kursen omfattar sammanlagt 80 timmar med
omväxlande föreläsningar, demonstrationer och
praktiska övningar under medverkan av
experter från svenska stålverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
