Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Experiments with bulbous bows, av C F - Motormännens Riksförbunds körjournal, av r - Svenskt Inköpsregister, av r - K A Ekström & Son, av r - AB Svenska Järnvägsverkstäderna, av Wll - Syndicat des Constructeurs de Machines-Outils pour le Travail de Métaux, av Wll - TNC: 24. Tals noggrannhet, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
modell av ett snabbt tvåpropellerfartyg om ca 13 200 t
deplacement och 145,4 m vattenlinjelängd. Fartyget
undersöktes först noga utan att någon bulbstäv var applicerad.
Inverkan av en måttlig förlängning och en variation av
de-placementsfördelningen (åstadkommen genom
trimändring) iakttogs. Omkring 2 % förlängning av fartyget
medförde att vågmotståndet ökade upp till 19,5 knops fart
för att därefter sjunka i förhållande till det ursprungliga
fartyget. En styrlastighet motsvarande 1 m gav ingen
märkbar ändring i motstånd, medan för 1,5 m erhölls en
motståndsförbättring på 1,3—3,5 % mellan 18 och 20
knop. En total nedtrimning av stäven motsvarande 1 m gav
ej någon skillnad i motstånd.
Försöken med bulbstäv på modellen utfördes först så att
en bulb med 6,5 % area direkt utformades på den
ursprungliga modellen utan att några ändringar för övrigt
av dess linjer företogs. Vid alla hastigheter lägre än 19
knop erhölls försämring av motståndet och sedan
förbättring för högre farter. Förhållandena är starkt beroende
av fartygets djupgående (vilket ju innebär en förändring
av areaförhållandet bulbtvärsnitt : midskeppssektion).
Ett helt nytt förskepp konstruerat med hänsyn till bulben
applicerades sedan på modellen. Två bulber med resp.
7,5 % och 5 % area prövades. Samtliga bulber var
päron-formade. Även här konstaterades en motståndsökning upp
till 19 knop. I förhållande till den ursprungliga modellen
visar sig ökningen av motståndet vid 18 knop vara 7,3
resp. 6,3 % och minskningen vid 20 knop 6,9 resp. 4,8 %.
Resultaten visar att bulbstäven här ej lönar sig för [-v]sIl-värden-] {+v]sIl-
värden+} under 0,88. C F
Motorntännens Riksförbunds körjoiirnal. För att hjälpa
sina medlemmar att köra så ekonomiskt som möjligt har
Motormännens Riksförbund lagt upp en ny form av
kör-journal, som utsändes gratis till alla föreningens
medlemmar. I journalen kan alla utgifter för bränsle, olja och
reparationer införas. Meningen är att man efter 1 000 mils
körning skall sända in journalen till förbundets tekniska
tjänst, som kostnadsfritt går igenom den och meddelar
ägaren, hur han skall knnna nedbringa sina eventuellt för
höga körkostnader och öka bilens livslängd. r
Svenskt Inköpsregister firar i år sitt tioårsjubileum.
Denna tredje del av Sveriges Handelskalender har sitt
speciella intresse för vår industri och särskilt för dess
inköpsorganisationer såsom den fullständigaste och mest
tillförlitliga upplysningskällan, när det gäller olika varor och
deras tillverkare och leverantörer. Denna publikation fyller
dessutom "vid sidan av" en viktig men föga beaktad
uppgift; i samband med rubriksättningen i varuregistret bidrar
den automatiskt till att skapa enhetlighet vid
namngiv-ningen av nya varuslag, vilket sker i intimt samarbete med
TNC. r
K A Ekström & Son, Kristianstad, har med anledning
av sin 50-åriga verksamhet givit ut en elegant broschyr på
konsttryckpapper och med mycket vackra illustrationer.
Broschyren ger en åskådlig överblick av
tillverkningsprogrammet, vilket omfattar bl.a. hela bryggeriutrustningar
och apparater för den kemisk-tekniska industrin samt
kopparrör av speciell konstruktion för pappersindustrin.
r
AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping,
Meddelande nr 62, april 1946, "Typprov med Parca-panna -45,
utfört vid Järnvägsverkstädernas värmetekniska
laboratorium". Proven är utförda enligt Svenska Värme- och
Sanitetstekniska Föreningens förslag till normer och
anvisningar för verkningsgradsprov med värmepannor.
Förfarandet vid provningen är noggrant beskrivet och
provningsutlåtandet fullständigt återgivet. Pannan, som är en
nykonstruktion, har visat sig ge mycket god verkningsgrad
såväl vid eldning med kol som med ved. WU
Syndicat des Constructeurs de Machines-Outils pour le
Travail de Metaux, Bryssel, har utgivit en liten skrift, The
Belgian Mcichine Tool Industry 1946, som innehåller en
kort historik över den belgiska verktygsmaskinindustrin
samt en översikt över de viktigaste tillverkningsobjekten.
Det framhålles särskilt, att de olika firmorna i branschen
specialiserat sig på olika maskiner, så att varje firma i
allmänhet endast tillverkar ett fåtal maskintyper. Wll
TNC
24. Tals noggrannhet
När man i vardagsspråket säger: bordet är två meter långt
på en centimeter när, så menar man att det fattas en
centimeter i fulla två meter, och att längden alltså är 199 cm.
Säger man: längden är på centimetern två meter, så menar
man att bredden ligger närmare 200 än 199 eller 201 cm. I
det först nämnda fallet skulle man också kunna säga: så
när som på en centimeter; ordet "när" i dessa uttryck
anger tydligen en brist.
Om det gäller att avläsa t.ex. en voltmeter kan man tala
om avläsning på tiondels voit, på hela voit, på tiotal voit,
och menar då i de tre fallen att man tar med en decimal,
ingen decimal, endast nolla som entalssiffra. Man hör
emellertid också "avläsning på 0,1 voit när", varmed inte
menas: så när som på 0,1 voit, utan: på tiondels voit. I
allmänhet framgår det av sammanhanget vad man vid
olika tillfällen avser med uttrycket "på — när", men fall
av missförstånd är inte helt uteslutna; hur skall man t.ex.
tolka: spänningen inregleras på 0,1 voit när till sitt
fullast-värde? Eftersom språket redan har uttrycket: på
millimetern, på tiondelen av en sekund osv., vore det säkrast
att i tekniska sammanhang hålla sig till prepositionen på,
utan tillägg av adverbet "när", om man avser möjlighet
till avvikelse i båda riktningarna. Alltså: spänningen
avläses på 0,1 voit, på 0,2 voit (endast jämna tiondelar), på
1 voit, på 10 voit osv.
På liknande sätt kan man säga: mätningen är rätt på
0,1 mm, på 1 mm, på 10 mm osv. Det råder dock skilda
meningar om hur stora avvikelserna skall få vara när man
använder sådana uttryck. Hithörande frågor har redan
förut i år behandlats i en TNC-spalt, i Tekn. T. häfte 5.
Det borde, liksom när man talar om avläsning på 0,1 mm
osv., vara så att avvikelsen i vardera riktningen inte
överstiger hälften av den angivna siffran, men man får nog
vara beredd på en tolkning som innebär variation till den
angivna siffran fullt ut åt ömse håll.
Uttrycket: avrunda på 0,1 kg, på 0,5 kg, på 1 kg, på 10 kg
osv., torde alltid tolkas så, att t.ex. viktuppgiften 28 kg
vid avrundning på 1 kg får representera alla värden mellan
27,5 och 28,5 kg.
Ett tämligen grovt men ofta förekommande sätt att ånge
relativ noggrannhet är att tala om antalet säkra siffror
från talets början räknat, bortsett från inledande nollor.
Man kan då exempelvis säga: talet är rätt på tre siffror,
eller har tresiffrig noggrannhet. Det spelar därvid ingen
roll om ett mätvärde är uttryckt som t.ex. 2 040 mm eller
2,04 m eller 0,00204 km; är siffran 4 säker har man i alla
fall en tresiffrig noggrannhet.
Man kan på motsvarande sätt säga: avläsa på tre siffror,
ävensom: tresiffrig avläsning t.ex. på räknesticka. Vid
avrundning torde det bästa uttrycket vara: avrunda till tre
siffror.
En exceptionellt låg grad av noggrannhet är den där man
endast använder hela tiopotenser, alltså något av talen . . .
0,01 0,1 1 10 100.. . Detta kan kallas att ånge
storleksordning, vilket uttryck mera generellt innebär att ett
angivet tal n får representera alla värden mellan ungefär
nV^lO och n/\f 10. Två fall är av samma storleksordning om
det större är högst ca 10 gånger det mindre, i motsatt fall
säges de vara av olika storleksordning. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
