Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Beräkning av en vingprofils aerodynamiska egenskaper, av Carl Gustav Wachtmeister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 19A6
1159
O 0,05 0,10 d/t
Fig. 12. Maximal hastighet på undersidan som funktion av
relativa profiltjockleken hos NACA 24-serien vid Ca\=0 och
inkompressibel strömning.
ökning enligt ekv. (2). Beträffande felet i trycket
på grund av den antagna tillståndsförändringen
kunna vi stöda oss på Tsiens beräkningar för en
cirkulär cylinder. Med korrektion för konturens
förändring har han erhållit undertrycket på
cylinderns mitt enligt den approximativa
tillståndsförändringen. Eser13 har mycket noggrant kunnat
beräkna motsvarande undertryck vid adiabatisk
tillståndsförändring. Vid inkompressibel strömning
slutligen blir detta värde cPi= — 3. De av resp.
undertryck bestämda />-värdena ha i diagrammet
avsatts på motsvarande tillståndslinjer och
förenats genom den nedersta streckade kurvan. Man
ser härav, att ju mer "kompressibel" luften är,
desto större blir undertrycket i tryckminimum. Vi
kunna nu förutsätta att liknande tvärkurvor gälla
för vingprofiler. Felet i tjockleken erhålles enligt
ekv. (2) och felet i trycket utgöres av skillnaden
mellan de två högra punkterna i motsvarande
tvärkurva. Del gäller alltså att uppskatta den
skillnad i tryckfördelning, som uppkommer på
grund av tjockleksändringen, och vi kunna vid
dessa små förändringar anse att denna skillnad
blir densamma som vid inkompressibel
strömning. För denna gäller enligt fig. 10 och 12 att
den lokala maximihastigheten, dvs.
tryckminimum, ökas med tjockleken över profilens mitt
(fig. 10), men minskar om den utbildas över
nosen (fig. 12). Vi få således i förra fallet ett för
stort värde på undertrycket och ett för litet i det
andra. På grund av approximationen i
tillståndsförändringen blir undertrycket för litet. Över
profilens mitt ha alltså de bägge felen motsatt
tecken, och en kvantitativ undersökning visar att
de i allmänhet ta ut varandra, så att ekv. (3) här
ger riktiga värden. Om tryckminimum uppträder
över nosen komma felen att adderas, varvid vi
emellertid enligt fig. 12 kunna bortse från
tjockleksändringen och endast behöva ta hänsyn till
tryckskillnaden enligt tvärkurvan i fig. 9. En
jämförelse mellan experimentella och enligt (3)
beräknade förlopp återges i fig. 13 och 14.
Överensstämmelsen är god utom för de bägge långt
fram belägna tryckminima på undersidan. Om
vi för dessa anse de uppmätta värdena motsvara
de exakta adiabatiska, så kunna vi lägga in
samtliga tre punkter på resp. tvärkurvor (se fig. 9)
gällande för Mx i= 0,6. Man ser att de få ett
liknande förlopp som motsvarande kurva för
cylindern men äro något brantare, vilket måhända
sammanhänger med det högre värdet på Mx. 1
övrigt verka de ganska sannolika. Det
resulterande teoretiska felet blir sålunda skillnaden mellan
uppmätt och beräknat tryckminimum, om vi utgå
från nyssnämnda antagande.
Inverkan på lyftkraften
Vi ha här visat att man vid låga ca-värden kan
erhålla en noggrann uppskattning av
tryckfördel-ningen med kännedom om detta förlopp vid
inkompressibel strömning. Vid högre ca -värden blir
saken mera oviss, och vi gå ej in härpå. Metoden
blir därför ej heller lämplig för en undersökning
Fig. 13. Tryckfördelning över profil NACA 4412 vid oc i=
!= — 2°; — x — M11= 0,603, — o — Mxi= 0,100
(experimentellt förlopp enligt Stack), - ■ - M^== 0,603 (beräknat förlopp
enligt Kårmàn—Tsien).
Fig. 14. Tryckfördelning över profil NACA 4412 vid oc c=
<=1°52,5’. —x— M11= 0,59, — o — Mrr= 0,191
(experimentellt förlopp enligt Stack),–-M1 = 0,59 (beräknat
förlopp enligt Kårmän—Tsien).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
