Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 november 1946 - Erfarenheter från jorddammsbyggnader, av Gösta Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1198
TEKNISK TIDSKRIFT
vare stor tillgång på sprängsten utfördes,
huvudsakligen såsom vinterarbeten, stentår på såväl
uppströms- som nedströmssidorna.
Stenbekläd-nad utfördes på uppströmsslänten till skydd mot
vågor och is ända ned till stentån, enär
däm-tiingen var avsedd att höjas efter hand som
dammen färdigställdes.
Tätkärnan packades i ca 10 cm tjocka skikt,
den övriga fyllningen i 20 cm skikt.
Packningskapaciteten var med fårfotsvältar ungefär 60
m3/h för tätkärna och 150—200 m3/h för övrig
fyllning. Då väderleksförhållandena voro
gynnsamma, blev dagskapaciteten 2 000 m3 packad
fyllning vid treskiftsdrift. Under någorlunda
gynnsamma förhållanden presterades 34 000
m3/månad, motsvarande ett medeltal av ca 1 500
m3/dag. Då traktorerna varit i effektivt arbete
2 000 à 3 000 h, fick man räkna bort 10 % av
utnyttningstiden för reparationer, förutom
normalt underhåll ca 1,5 h per dygn.
Sättningsmätningar utfördes på dammen, dels
med avseende på krönets vertikalsättning, dels
för att studera träspåntens rörelse åt
nedströms-hållet.
Vertikalsättningen visade sig bli mycket
obetydlig. Den hade efter fyra månader nått ett
värde av ca 4 cm. Horisontalförskjutningen av
spånten var vid samma tid ca 3 cm. Den mättes
på två nivåer, nämligen vid dämningsgränsen
och 4 m under denna nivå. På grund av kriget
kunde mätningarna tyvärr icke fortsätta, men då
sättningsdiagrammen visa tydlig tendens till
avtagande sättningar, kan man med fog sluta sig
till att slutvärdena skulle bli små. Dammen var
ju också utförd av huvudsakligen
friktionsjordarter, i vilka sättningsförloppet går snabbt, om
fyllningen packats väl.
På måttligt stora dammar i Sverige ha bl.a.
vi-bratorer kommit till användning i en del fall. När
det gäller friktionsmaterial av icke för stor
omfattning synas de ha framtiden för sig. Vibratorerna
böra dock ha stor vikt. Vid mycket stora ytor äro
nog fårfotsvältar lämpligast, men fyllningen bör
ha en viss höjd, så att flera skikt komma till
utförande. Vid mycket tunna fyllningar, som
kunna förekomma t.ex. vid flygfält, äro
fårfotsvältar olämpliga. De packa nämligen inte i det
översta skiktet utan röra i stället om och knåda
detta. Huvudsakliga packningen utföres i
underliggande lager, i detta fall bestående av naturlig
mark, som kanske inte behöver packas eller som
kan vara av olämplig beskaffenhet för packning
med fårfotsvältar.
Våra erfarenheter från här berörda
jorddamms-byggen kunna i vad avser jordens packning och
vattentäthet sammanfattas i följande
huvudpunkter:
jorddammar kunna packas så att
deformationerna bli små. Kostnaden för utbredning och
packning av jorden är oväsentlig i förhållande till
kostnaden för utgrävning och transport, såvida
jorden icke är alltför storstenig. Man kan dock
sortera bort större stenar relativt billigt med hjälp
av traktorplogar med krattliknande blad;
friktionsjordarter och jordarter med liten lerhalt
och stenhalt kunna packas billigt. Kostnaden
Fig. 5. Geotekniska data för
tät-ningsjord till Kegumsdammen;
kurvorna i packningsdiagrammet avse
laboratorieprovningar i
stålcylindrar (15 resp. 30 antal stötar av en
1" packningsstav av 2 kg vikt och
15 cm fallhöjd, som varje skikt om
3 cm tjocklek utsatts för; maximum:
mycket hård packning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
