Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 18 januari 1947 - Tendenser inom amerikansk ångteknik, av Torsten Wykman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK TIDSKRIFT
Pannor av tvångscirkulationstyp har ännu ej
fått någon större utbredning i USA, egendomligt
nog. Visserligen har man använt La Mont-system
i form av tillsatseldytor i panneldstäder i många
år, La Mont-systemet uppfanns ju för övrigt i
Amerika, men den första större, direkteldade La
Mont-pannan togs i drift först år 1942. Den är
installerad i ett ångkraftverk i Massachussets och
har en kapacitet av ca 300 t/h med ett tryck av
130 atö och en ångtemperatur av 515°G. Fig. 2
visar schematiskt pannans konstruktion. Det är
alltså den anläggning, som arbetar med det för
närvarande näst högsta trycket i USA. La
Mont-pannan är ju speciellt lämpad för dylika höga
tryck på grund av att klena tuber med relativt
liten godstjocklek kan användas. Pannan har
under de tre år den varit i drift arbetat mycket
tillfredsställande, om man bortser från några
obetydliga barnsjukdomar i början av driften, och
kraftverksledningen var också utomordentligt
nöjd med aggregatet. Utom denna stora panna
finns det ytterligare ett antal av mindre
kapaciteter installerade hittills. Intresset för tvångscirku-
Fig. 2. La Mont-ångpanna vid Somerset Station, Montaup
Electric Co., Mass. (kapacitet 300 t/h, ångtryck 130 at ö,
ångtemperatur 515°C, mellanöverhettning till 410°C).
lationspannor synes för närvarande vara rätt stort
i USA och ett större antal aggregat av denna typ
torde säkerligen komma att installeras inom de
närmaste åren.
Ett område inom ångtekniken, där hittills
mycket litet gjorts i USA, är utvinningen av värme
ur rökgaser av olika slag. Bränslepriserna har
ju hittills i regel varit så låga, att man inte brytt
sig så mycket om, att en massa kalorier gått bort
i skorstenarna. Men situationen håller på att
ändras; högre arbetslöner kommer säkerligen att
medföra högre bränslepriser, åtminstone i vissa
delar av USA, och det verkar som om
amerikanarna börjar få upp ögonen för de väldiga
värmemängder, som kan utvinnas i avgaserna från
ugnar av olika slag inom Amerikas otaliga
industrier. På detta område kommer säkerligen La
Mont-pannan genom sin anpassningsförmåga att
få mycket stor betydelse inom den närmaste
framtiden, som ett medel att på ett billigt och
personalbesparande sätt tillvarata avgasvärmet,
liksom ju fallet varit i Sverige.
Kvicksilverpannan har inte fått den succé, som
nog uppfinnaren Emmet och tillverkaren tänkt
sig från början. Det första större aggregatet
installerades 1922 och följdes av några andra 1928
resp. 1932. Det senare av dessa, installerat i
Kearny Station, NJ, hade jag tillfälle att bese
under min resa. Det visade sig, att den
ursprungliga pannan inte hade gått bra, man hade haft
massor av svårigheter av olika slag. Denna panna
var utförd med nedåtriktade, bottenförsedda
dubbeltuber, vilka stack ned i eldstaden från de
ovanför liggande domarna ungefär som piggarna på
en igelkott. Dessa tuber satte emellertid ofta igen
sig i botten, med påföljd att
kvicksilvercirkulationen stoppades och tuberna kröktes. Vidare
hade man haft läckor av olika slag på
kvicksilversystemet, vilket inte är så underligt med den
bristfälliga erfarenhet man på den tiden hade av
svetsning av höglegerade material. Allt detta
gjorde, att kraftverket till slut förlorade
tålamodet och tog pannan helt ur drift. Men
tillverkaren gav inte tappt. Åren 1939—1940 byggde de
om pannan nästan helt och hållet, vilket måste
ha kostat dem åtskilliga miljoner. Den nva är
av helt annan konstruktion än den ursprungliga
och uppbyggd ungefär som en vanlig
vattenrörpanna med kvicksilverstrålningstuber på
eldstadsväggarna och en tubsats av svagt lutande
tuber, som framgår av fig. 3. Tuberna hade
emellertid en godstjocklek, Varierande mellan 1/2" och
ca 3/4"!
Den nya konstruktionen har arbetat i stort sett
bra. Sedan igångsättningen för 5 år sedan hade
man haft fem tubläckor men räknade nu med,
att det ej skulle bli några flera. Man har en
sådan uppgörelse med tillverkaren, att denne gratis
ersätter det kvicksilver, som går förlorat vid
eventuella läckor. Pannan var försedd med flera olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
