Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 8 februari 1947 - Fiberplattor — framställning och egenskaper, av S Bertil Segring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1947
123
framför allt i Tyskland men även vid några
fabriker i de nordiska länderna. Vid detta
förfarande användes en modifierad form av
Biffar-malmaskinen i kombination med lämpligt
utformade förvärmare. Konstruktionen visas i princip
på fig. 3.
Förvärmaren består av en svagt konisk
behållare, som kontinuerligt fylles med flis. Vatten
tillsättes till önskad höjd och uppvärmes med
lågtrycksånga, som inledes i bottnen av behållaren.
Uppvärmningen kan också utföras med hetvatten
på indirekt väg. I behållarens botten sitter en eller
två horisontella transportskruvar, som för den
uppvärmda flisen till motsvarande antal
snedställda transportskruvar, vilka för flisen vidare
till malmaskinerna.
Malmaskinerna består i huvudsak av en rotor
med fyra vingar, ett fast stengarnityr av
konststen och en roterande malskiva. Den senare är
sammansatt av smärgelsegment, som är ingjutna
i en stålring, fastsatt vid ett nav på rotoraxeln4.
I malmaskinerna tillsättes vatten, och massans
finhet regleras under drift genom reglering av
spaltöppningen mellan stengarnityret och
malski-van. Vid temperaturer under 100°C erhålles vit
massa. Därest förvärmaren, såsom på bilden
visats, är försedd med tättslutande
inmatnings-och utmatningsanordningar i transportskruvarna,
kan trycket i behållaren höjas över
atmosfärstrycket och temperaturen stegras till motsvarande
temperatur, så att önskad brunfärgning av fibern
erhålles.
Den av Arne Asplund konstruerade defibratorn,
lig. 4, arbetar likaledes i kombination med
förvärmare5, c. Till skillnad från föregående står
förvärmare och defibrör i öppen kommunikation med
varandra, så att samma ångtryck råder i båda.
Anledningen härtill är, att Asplund vid sina
förberedande experiment fann, att det för defibreringen
erforderliga malarbetet avsevärt avtar vid
temperaturer över 160°—170°C. Detta har visats bero
på den ligninhaltiga mittlamellens tidigare
omnämnda termoplastiska egenskaper, dvs. att
mittlamellen vid denna temperatur är så uppmjukad,
att den kan betraktas som smält. Av denna anled-
Fig. 4. Asplund-defibrator.
Fig. 5.
Jonsson-de-fibrörer.
ning blir fibern relativt skonsamt behandlad.
T.o.m. så ömtåliga fibrer som kärlcellerna i
lövved kan isoleras i lielt oskadat tillstånd. Såsom
inmatningsanordning mot det i defibratorn
rådande ångtrycket användes en fram- och
återgående kolv eller en kontinuerligt roterande skruv
med omställbar hastighet, medan det färdiga
mal-godset utslussas genom en strypbricka eller en
intermittent öppnande, tvångsstyrd sätesventil.
Storlek och rymd hos förvärmaren anpassas efter
de egenskaper, som önskas hos fibern. I vissa fall
förekommer det, att veden kontinuerligt blandas
med noggrant avmätta mängder kemikalier vid
inträdet i förvärmaren. Man har således här fått
en metod för kontinuerlig kokning och defibrering
av halvkemiska massor. Själva den mekaniska
sönderdelningen sker mellan en roterande och en
stillastående malskiva. Båda malskivorna är av
speciallegerat gjutjärn och försedda med refflor
på sådant sätt, att i huvudsak endast frilagda
fibrer (eller mycket fina fiberknippen) kan
passera malzonen.
Även i Jonsson-defibrören, fig. 5, som ersatt den
förut omnämnda Jonsson-slipen och som arbetar
med liknande malskivor som
Asplund-defibra-torn, sker defibreringen vid förhöjd temperatur i
närvaro av ånga, ehuru temperaturen hålles lägre
och vattenhalten högre än i Asplund-defibratorn.
Såsom inmatningsorgan mot det höga trycket
användes två seriekopplade och synkront roterande
kikkranliknande ventiler, medan
utslussningsor-ganen utformats på liknande sätt som i
Asplund-defibratorn. Någon förvärmare i direkt
anslutning till defibrören finns däremot inte, utan flisen
förbehandlas separat genom basning med ånga
under tryck i roterande kokare vid 5—7 kp/cm2,
därest bruna plattor skola tillverkas.
Sortering och målning
Efter defibreringen uppslammas fibern i stora
kvantiteter vatten och sorteras. För denna
fibersortering har återigen pappersmasseindustrin fått
släppa till maskineriet. För grovsortering
användes vanligen skaksåll av typen Jönsson eller
Niet-hammer, medan finsortering utföres i helt slutna,
roterande genomflytningssorterare av sådan typ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
