Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1947 - Byggstandardiseringens modulutredning, av N Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(396
TEKNISK TIDSKRIFT
hållanden. En för stor modul kan givetvis lägga hinder i
vägen för en ändamålsenlig planlösning under det att en
för liten modul minskar möjligheterna till begränsning av
antalet varianter av olika byggnadsdelar. Hänsyn måste
också tas till att en övergång till modulsatta produkter
icke åsamkar industrin för stora omställningskostnader.
I Frankrike har man fastställt samma modul, som nu
föreslås till svensk standard. Amerikanarna däremot har
en modul på 4", dvs. 101,6 mm. Även om skillnaden mellan
den svenska och amerikanska modulen är ganska liten och
i flera fall inte torde ha någon betydelse är det dock
beklagligt, att full överensstämmelse icke finns. Det kan
ifrågasättas, om det inte varit lämpligare att välja den
amerikanska modulen även för Sverige.
Vid murning med tegel åtgår en stor del av arbetstiden
till inpassning av fönster- och dörröppningar. I
utredningen föreslås därför en ändring av
tegeldimensionerna till 85 X 257 X 123 mm. Med detta tegel kan
muröppningar i modulmått erhållas med så litet spill och
passningsarbete som möjligt, fig. 2. Utredningen har även
för lättbetong och betonghålsten kommit fram till
ändamålsenliga dimensioner. I viss utsträckning har 1/a- och
3/4-block införts som komplettering för att undvika
huggning på arbetsplatsen. Arbetsstudier har visat, alt
murnings-tiden med modulmåttsatt lättbetong minskas med ca 30 \%.
En viktig del av byggnadskroppen är trapporna, vilka
också blivit föremål för ett omfattande studium. Det
största föremål, som måste kunna transporteras i en trappa,
har visat sig vara en sjukbår. Man har härvid gått ut ifrån
den av CSB standardiserade båren. I samband med
trapp-studierna har man även utprovat lämpligaste proportion
mellan steghöjd och stegbredd. Det nu rikligt
förekommande antalet varianter kan, visar det sig, nedbringas till
några få. Modulutredningen har även sysslat med hissar
och hisschakt och även här lagt fram förslag till standard.
Såsom utrymmeskrav för den minsta storleken har den
fordran uppställts, att hisskorgen skall kunna ta minst
tre personer eller en person med barnvagn. Man har även
konstaterat vikten av att få enhetliga regler för
maskinrummet, eftersom arkitekterna sällan är fackmän beträf-
Fig. 3. Förslag till mått sättnings regler för avloppskrökar;
krökarnas bygglängd är anpassad till modulnätet.
Fig. i. Förslag till standardtyp för familjebadrum; alla rör,
rördelar, golv- och väggplattor etc. är modulmåttsatta.
fande utrymmet för hissmaskineri. För fönster och dörrar,
som även undersökts, finns redan svensk standard, som
kan inpassas i modulsystemet.
Golv- och väggplattor av keramiskt material föreslås
ändrade så, att plattans storlek inklusive fog erhålles i
modulmått. Man kan härigenom belt undvika huggning av
piattorna, givetvis under förutsättning att rummets
dimensioner har modulmått.
En stor del av utredningen omfattar inredningsdetaljer
för kök. Man föreslår skåp, spisar, diskbänkar och
kylskåp i modulmått. Utredningen har här samarbetat med
Svenska Arkitekters Riksförbunds och Svenska
Slöjdföreningens bostadsutredning, vilken i detalj studerat
bostadens olika funktioner och i samband därmed även
köksarbete och förvaringsproblem.
Den intressantaste delen av utredningen gäller rör- och
installationsarbeten för värme och sanitet. De
arbetsmetoder, som för närvarande användes på detta område, är
ytterst hantverksmässiga och kostsamma. Praktiskt taget
allt arbete utföres på byggnadsplatsen med enkla och
arbetskrävande redskap. Genom brist på system orsakas
också stort materialspill. Utredningen har nu visat, att
man genom en konsekvent modulmåttsättning kan
begränsa arbetet på platsen till hopsättning av färdiga delar,
fig. 3. Det är alldeles uppenbart, att man härigenom kan
göra stora vinster såväl i fråga om material som
arbetskraft. Genom att rören kapas och gängas på arbetsplatsen
måste godstjockleken vara minst så stor, att kvarstående
gods efter gängning är tillräckligt ur korrosionssynpunkt.
Om rören i stället levereras i färdiga längder och
gängade, kan godstjockleken minskas till bortåt hälften,
varigenom en avsevärd materialbesparing uppstår.
Om "’Mekano-principen" skall kunna genomföras
kommer det givetvis att fordras ett mera omfattande
planeringsarbete då huset ritas. Specifikationer över vilka
rördelar, som skall ingå i huset, måste göras upp. Det råder
dock knappast någon tvekan om, att detta merarbete helt
uppväges av minskade kostnader på arbetsplatsen.
Utredningen har särskilt noggrant studerat
badrumsinredningen och därvid kommit fram med förslag, som torde
fylla alla krav, såväl på ändamålsenlighet som på
enkelhet vid installation, fig. 4.
En viktig fråga i detta sammanhang är
toleranssättningen. Man har här ställt upp den grundläggande regeln,
att alla toleranser på inredningar och motsvarande skall
ligga på minussidan, under det att rumsutrymmen skall
toleranssättas med plustoleranser. Det är givet, att man
inom byggnadsverksamheten icke kan räkna med samma
noggrannhet som inom den mekaniska industrin. Å andra
sidan finns det större möjligheter att ta upp
måttavvikel-ser genom täcklister eller på annat sätt. Utredningen anser,
att toleransfrågan bör undersökas i samband med
standardiseringen av de olika byggnadsdelarna. N Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
