Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1947 - Hushållsarbetet som ett teknisk-ekonomiskt problem, av C Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 maj 194 7
397
Hushållsarbetet
som ett teknisk-ekonomiskt problem
Generaldirektör C Tarras Sällfors, Stockholm
Hemarbetets storleksordning
Hemarbetet är i vår folkförsörjning till volymen
ett oerhört stort område, såsom framgår av fig. 1.
Hemmen är vårt lands största arbetsplats. Det
fanns vid 1936 års folkräkning över 1,8 miljoner
matlagshushåll i Sverige. Med utgångspunkt från
undersökningar, som gjorts av fru Brita Åkerman,
kan enbart för matinköp, matlagning och
diskning beräknas en sammanlagd arbetstid per år
av 2,34 miljarder arbetstimmar. Till jämförelse
kan nämnas, att hela den svenska egentliga
industrin 1944 sysselsatte omkring 0,6 miljoner
arbetare med 1,29 miljarder arbetstimmar per år —
medräknade äro då inte småindustrier och
hantverk. Det nu sagda innebär, att för matinköp,
matlagning och diskning användes sammanlagt
i hemmen en arbetstid, som är 80 •% större än
bela arbetstiden inom den egentliga industrin i
vårt land. Uppskattas allt hemarbete i Sverige till
i genomsnitt 1 kr/h representerar det ett värde av
minst 15 Mkr/dag.
Allt som kan göras för att rationalisera
hemarbetet är sålunda mycket viktigt ej endast ur
nationalekonomisk synpunkt utan även ur
hygienisk och etisk. Att minska tidsåtgången för
hemarbetet är även av särskild betydelse på grund av
vår stora brist på arbetskraft för näringslivet. En
stor del av de arbetstimmar, som kunna sparas i
hemmet, torde på något sätt, direkt eller indirekt,
kunna komma näringslivet till godo, exempelvis
i form av heltids- eller deltidsarbete. Ur
levnadsstandardssynpunkt är även en minskning av
arbetstiden i hemmet av stor betydelse. Enligt vissa
utredningar, som gjorts under åren 1937—1939
beträffande husmoderns arbetstid per dag, visade
sig denna vara 14 h för lanthushåll och 10 h för
stadshushåll i Stockholm.
Hemmens Forskningsinstitut,
dess organisation och arbetsuppgifter
Någon systematisk rationaliseringsundersökning
av hemarbetet i vårt land i stil med
rationaliseringsundersökningar inom industrin — varvid
alla viktiga faktorer inom ett arbetsområde
studeras i ett sammanhang — har ej ägt rum, förrän
65.011 : 646/649
Hemmens Forskningsinstitut kom till stånd våren
1944. I institutet är husmödrarnas och
hushållslärarinnornas organisationer, industrin samt ett
antal intresserade och på närliggande områden
verksamma personer representerade. Institutet
finansieras med statsmedel och med bidrag från
enskilda bidragsgivare, främst industrin och
Kooperativa Förbundet.
Institutet har till uppgift att bedriva forskning
rörande ekonomiska, tekniska, hygieniska och
andra problem, som äro förbundna med
hemmens uppgifter som konsumtionscentra och
arbetsplatser. Hänsyn skall samtidigt tas till de
psykologiska och sociala faktorer, som
sammanhänga med hemmens allmänna uppgifter. På det
ekonomiska området avser man att studera
konsumtionsvaruproduktionen inom och utom
hemmen och analysera hemmens roll som
produktionsfaktor. Vidare undersökas olika former av
hushållsorganisation och deras lönsamhet.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågan om
kollektiva anordningar för hushållsarbetets
bedrivande, smådrift kontra stordrift. Därjämte skall
man studera varukvaliteter,
standardiseringsmöjligheter etc. På det arbetstekniska området
studeras hemmets olika sysslor med hänsyn till
arbetets metodik och organisation och
arbetsplatsens utformning beträffande arbetshöjder,
arbetsytornas storlek, gången av arbetet, arbets-
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 19 februari 1947,
Fig. 1. Jämförelse mellan volymen av egentligt
industriarbete och hushållsarbete i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
