- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
619

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1947 - Stockholms blivande tunnelbanesystem, av Stig Samuelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 augusti 19i 7

619

där tunnelbanan framgår. Principutformningen
av en tunnelbanestation med trappor i vardera
änden framgår av fig. 5.

På stationerna skall rulltrappor anordnas, på de
djupast belägna, som t.ex. vid Fridhemsplan, tre
i bredd, varav den mittersta endast skall fungera
under rusningstiderna i den mest belastade
trafikriktningen och sålunda kunna få riktningen
omkastad. På övriga stationer, även där
höjdskillnaden mellan plattformen och gångtunneln endast
blir ca 4 m, skall från början eller så småningom
inbyggas en rulltrappa för uppåtgående
trafikanter. Varje rulltrappa får en bredd av 1,2 m och
möjliggör därigenom två filer, den ena närmast
avsedd för gående i trappan. Kapaciteten hos eri
sådan rulltrappa lär enligt utländska uppgifter
vara över 10 000 personer per timme, vilket är
betydligt mer än för en vanlig trappa med samma
bredd. För trafikanterna blir rulltrapporna
mycket bekväma, och några nämnvärda risker för
exempelvis äldre personer och barn behöver man
enligt utländska erfarenheter inte räkna med,

Nere på plattformarna skall inga kiosker e.d.
uppsättas. Plattformarna måste vara så fria från
fasta anordningar som möjligt för att medge fritt
passerande, även när mycket folk uppehåller sig
där. Kioskerna för tidningar, tobak, frukt m.m.
skall därför förläggas till biljetthallarna, fig. 6,
där de kan betjäna både tunnelbanetrafikanter
och andra. På de största stationerna blir det
sannolikt möjligt att så småningom även inreda
små butiker av olika slag.

Bil j ett hallar na i anslutning till gångtunnlarna
utformas för försäljning och kontroll av
biljetter. De stora tunnelbanevagnarna kan nämligen
inte betjänas av konduktörer utan försäljningen
och kontrollen av biljetterna måste läggas på
stationerna, vilket även ur ekonomisk synpunkt
visat sig lämpligt. Samtliga stationer, sålunda
även på förortsbanorna, kommer därför att
utrustas med spärrar, där biljettförsäljningen och
kontrollen skall ske. Inte minst för trafikanterna
bör ett spärrsystem vara till fördel, då de slipper
irriteras med biljettinköp under resa och kan
förelä omstigning hur som helst inom
tunnelbanesystemet. Biljettautomater kommer att uppsättas
på ett flertal stationer. I anslutning till
biljetthallen skall vissa personalutrymmen anordnas.

Med hänsyn till klimatet i Stockholm
eftersträvar man att förlägga gångtunnlarnas
trappnedgångar i fastigheter, så att trapporna ej blir öppna
för väder och vind. Oftast finns det ej heller
plats på gångbanorna för dessa trappor. Under
och bakom trapporna till plattformarna anordnas
utrymmen för kopplingsrum, relärum, förråd
m.m. Där rulltrappor finns, upptas dock
utrymmet under trapporna delvis av maskinrum och
underdelen på rulltrapporna samt nedgångar till

skyddsrum. Enligt gällande lag skall nämligen
stationerna även förses med skyddsrum. Efter

Fig. 6. Västra biljetthallen vid stationen S:t Eriksplan. På
ömse sidor om trapporna anordnas personalutrymmen och
invid gångtunnlarna kiosker eller småbutiker. En
rulltrappa skall installeras för uppåtgående trafikanter.

undersökningar har det befunnits lämpligt att
bygga skyddsrummen under
stationsplattformarna och att ovanför stationens tak lägga en
sten-mantel som skydd mot direkta träffar. Även om
skyddsrummen numera ur vissa synpunkter kan
anses vara illusoriska, har dock de statliga
myndigheterna påbjudit, att sådana tills vidare skall
byggas även i tunnelbanans stationer.

Ventilation

Av stor betydelse för trevnaden i en tunnelbana
är det sätt, på vilket ventilationen ordnas. Det
gäller här dels att bortskaffa eventuellt skadliga
och illaluktande luftpartiklar och dels och
framför allt att hålla luftens temperatur och fuktighet
inom vissa gränser. Tunnelbanetågen kommer att
vid sin färd genom tunneln avge betydande
värmemängder, vilket särskilt sommartid kan bli
besvärande. Ventilationen kommer därför på
sommaren att avpassas så, att temperaturen på
stationerna inte stiger märkbart över den rådande
yttertemperaturen samtidigt som man på grund
av en lämpligt väld lufthastighet kommer att få
ett intryck av svalka. Vintertid, då problemet blir
att få tillräcklig värme på stationerna, låter man
den av tågen uppvärmda tunnelluften även värma
upp stationsområdena. Principen blir sålunda, att
luften sommartid sugs in vid stationerna och sedan
efter passerandet av tunneln blåses ut genom
ventilationsschakt mitt emellan stationerna. Vintertid
ledes luften i motsatt riktning, dvs. sugs in
mellan stationerna och blåses ut vid stationerna.

Signal- och säkerhetssystem

Omfattande anordningar måste utföras för att
säkerställa den snabba tunnelbanetrafiken. Ett
väl dimensionerat signalsystem kommer härvid
att anordnas, vars detaljer ännu inte fixerats.
Undersökningar pågår nämligen om lämpligheten
av att använda det amerikanska kodsignalsyste-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free