Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Försäljningens och produktioniens inriktning efter marknades struktur, av Folke Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 november 1947
889
hushåll var ungefär detsamma för alla hushåll
med sammanlagd inkomst mellan 1 000 och
5 000 é. Under 1 000 $ sjönk bilinköpen till en
bråkdel och över 5 000 $ fördubblades den per
hushåll räknat. Det belopp, som användes för
inköp av bilar, varierade ungefär lika mycket —
eller lika litet — inom inkomstklasserna 1 000—
5 000 $, medan den tiondel av hushållen vilkas
sammanlagda inkomst översteg 5 000 $ svarade
för 28 % av totala beloppet för inköp av bilar,
och den sjättedel av hushållen, som hade mindre
än 1 000 $, för 1 % av totala bilutgifter.
Motsvarande frågor ställdes om en del andra
konsumtionskapitalvaror såsom kylskåp och
radioapparater samt beträffande inköp av hus liksom om
besparingar i olika former. Därjämte sökte man
erhålla uppgifter om vad man ämnade inköpa
nästa år. Man förefaller på detta sätt ha fått fram
mycket intressanta och tillförlitliga bilder av
marknaden nu och i närmaste framtid.
Det är inte otroligt att konsumtions- och
köpvaneundersökningar av här refererade typ med
många frågeställningar även i vårt land skulle
ge också ur kommersiell synpunkt mycket
värdefulla inblickar i marknadens struktur och ofta
kunna vara till betydande hjälp vid inriktningen
av produktion och distribution. Att den
amerikanska undersökningen även varit av mycket stor
betydelse för bedömning av sparandet och
därmed var av stort intresse i penningpolitiska
sammanhang är självklart. Undersökningen visade
t.ex. att under 1946 40 % av allt sparande
utfördes av den hälft av hushållen, som hade
inkomster mellan 2 000 och 5 000 $, att den till
antalet mycket lilla gruppen hushåll med över
7 500 $ i inkomst också svarade för 40 % av
totala sparandet. Något sparande att tala om
försiggick inte inom grupperna av hushåll med
mindre än 2 000 $ i inkomst — trots att dessa
utgör 40 % av samtliga hushåll. Ett studium av
sparvanorna inom de olika inkomstgrupperna ger
en mycket skiftande bild — inom alla
inkomstgrupper fanns en stor andel hushåll, som
sparade negativt, dvs. levde över sina
tillgångar — allt fakta av intresse för en
sparpro-paganda.
Inkomst ut veck lingen ändrar efterfrågans inriktning
Inriktningen av produktionen och distributionen
på längre sikt efter marknaden måste bygga på
en uppfattning om hur marknaden kommer att
utvecklas. Den kanske viktigaste faktorn
därvidlag är inkomstutvecklingen. Efterfrågan på vissa
varugrupper påverkas ju mycket starkt av
förändringar i inkomstutveckling och fördelningen
av inkomsterna. Ju högre levnadsstandard ju
större efterfrågan på annat än livets omedelbara
nödtorft och ju större krav på sortiment. Under
1930-talet, då ju realinkomsterna höjdes avsevärt
i vårt land, steg förbrukningen av livsmedel gan-
ska litet. Samtidigt ökade emellertid
konsumtionsvolymen för annat än livsmedel mycket avsevärt.
Under perioden 1933—1939 redovisas en stegring
med ungefär 45 %, varav bostad med 10—15 %,
kläder och skor med 45—50 %, möbler och
husgeråd med 65—75 % och övriga inventarier, dvs.
symaskiner, cyklar, radioapparater etc., med över
100 %. Amerikanska undersökningar visar vilken
nästan oerhörd inverkan på vissa delar av
konsumtionen en ökning av inkomsterna och ändrad
inkomstfördelning kan ha. Mellan 1935 och 1942
ökade i USA den mängd pengar, som blir över
sedan direkta skatter och "basic living costs"
betalts, med 10—15 % för den rikaste miljonen,
med 75—100 % för inkomsttagare med 3 000—
5 000 $ inkomst före kriget, med 175 % för de
4Va miljoner förkrigsinkomsttagare med mellan
2 000 och 3 000 $ i inkomst samt med 300 % för
inkomsttagare mellan 1 000 och 2 000 $ och med
nära 2 000 % för hushåll, som före kriget haft
under 1 000 $ i inkomst. Denna utveckling
kommer enligt utförda konsumtionsstudier att
resultera i starka ökningar av i första hand köpen av
"semi-luxuries", av mjölk, färska grönsaker,
frukt, vitaminer, sjukvård, skönhetsvård,
rekreation, bilar och egna hem. En revolution i
marknadens struktur och därmed i produktion och
distribution!
För vår del torde ju denna revolution komma
först på längre sikt. På kortare sikt får vi väl bl.a.
på grund av skiftarbetets bortfallande — om
arbetsmarknaden fortsätter att vara stram —
räkna med minskad produktion av många
stapel-betonade konsumtionsvaror liksom med en
fortsatt kamp mot trånga sektioner och därmed
ökade krav på katastrofkapacitet för att eliminera
dessa. Vi får väl också räkna med att den för
rationellt handlande så besvärliga nervösa och
ojämna utveckling, som kan observeras
åtminstone i många detaljhandelsbranscher, kommer
att fortsätta. Vi får väl räkna även med andra
hinder för rationell planering. På lång sikt,
däremot, kommer under förutsättning av goda
möjligheter till internationellt varubyte samt fredliga
förhållanden det aktuella att bli snarare de vida
än de trånga sektionernas problem, snarare
strävan att kunna öka sortiment och kanske också
service än motsatsen. Utvecklingen under långa
tidsperioder, som varit, tyder starkt härpå.
Studiet av utvecklingen på kort sikt tyder å
andra sidan på, att man skall vara mycket
skeptisk mot alla kalkyler, och att man inte skall
långtidsplanera för mycket. Och är man så
rationell, så planmässig i ett företag, att arbetsglädje
och initiativkraft försvinner, clå är fara på färde
— då gäller det att komma ihåg, vad en
framstående anglosachsare en gång sade: "To have
an irrational passion for dispassionate rationalitv
takes the joy out of life."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
