Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1948 - Standardiseringen och det moderna samhället, av Hilding Törnebohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
På standardiseringsutställningen i Tekniska
Museet demonstreras många slutförda
standardiseringsproblem, vilka alla visa att
standardiseringen är nyttig för samhället. Bland det
uppställda åskådningsmaterialet finns en traktor med
tillkopplad självbindare. Jordbrukstekniska
Institutets Standardiseringskommitté har efter ett
gediget utredningsarbete lyckats åstadkomma
diverse svenska standard, som när de en gång
komma till allmän användning möjliggöra för
landets jordbrukare att koppla vilken traktor
som helst till vilken arbetsmaskin som helst
oavsett fabrikatet. Denna standard är av
utomordentlig betydelse för genomförandet av en stark
motorisering av det svenska jordbruket. Särskilt
blir detta fallet vid en övergång till den mycket
arbetsbesparande skördetröskmetoden.
Röster ha allt emellanåt hörts om hur tråkigt
det skall bli, när allting standardiserats. De som
säga detta ha icke gjort klart för sig, vad de i
Sverige arbetande
standardiseringsorganisationerna syssla med. De ta utan vidare för kontant,
att vårt arbete går ut på att standardisera
praktiskt taget allting in i minsta detalj, och att det
sålunda framdeles icke skulle bli någon plats för
individuella önskemål. Om de som säga så ville
ta del av den av SIS utgivna förteckningen
över de svenska standard, som officiellt
fastställts, skulle de se, att deras uppfattning har
mycket litet fog för sig. På ett enda område skulle
detta kanske hålla streck, nämligen då det gäller
sjukhusen. Där ha vi verkligen sökt åstadkomma
en standardisering, som ytterst syftar till att alla
sjukvårdsinrättningar skola vara identiska i vad
det gäller inredningen. Där ha vi helt
målmedvetet gått in för att standardisera textilier, filtar,
möbler och sängar och att göra denna standard
så omfattande som möjligt, dvs. genomföra den
så strängt som möjligt. Förebråelsen att en
sådan standardisering skulle göra livet på
sjukhusen enformigt kunna vi ta med jämnmod. Man
kan väl knappast tänka sig en person, som
tillbringar hela sitt liv i den ena sjukhussalen efter
den andra. Fördelen med standardisering ur
ekonomisk och sjukhusteknisk synpunkt är dock
uppenbar. Innan standarden fastställes bedrives
forskning rörande vad som är lämpligast, även
med hänsyn till priset, och kvalitetsföreskrifter
utarbetas för att förhindra inköp av
mindervärdiga detaljer. Det är väl ingen som kan ondgöra
sig över att antalet storlekar av kaffepannor, som
före standardiseringen på sjukhusen var 42,
fördelade på 8 olika typer, numera reducerats till
4 av en enda typ. Antalet olika kaffekoppar var
före standardiseringen 34, fördelade på 13 typer;
nu ha dessa reducerats till 4 storlekar av en enda
typ. Tänker man också på dekoreringen av
matporslinet, som tidigare icke alltid varit så särskilt
estetiskt tilltalande, har den gamla förbistringen,
som omöjliggjorde en rationell tillverkning och
distribuering, reducerats i ännu högre grad. Tack
vare sjukhusens standardiseringskommittés
verksamhet kan man säga att antalet
variationsmöjligheter i fråga om matporslin nedbringats till 1
à 2 % av det tidigare.
Vad sjukhusens textilier beträffar
deklarerade 124 sjukhus, att de använde sammanlagt 133
olika vävbredder och 46 olika storlekar på
handdukar, där varje storlek dessutom företedde olika
kvalitetsvariationer. Numera ha de 33 olika
väv-bredderna reducerats till 3 och de 46 olika
storlekarna på handdukar till en, uppdelad i fyra
olika kvaliteter allt efter användningsområdet.
Av filtar förekommo på sjukhusen tidigare 33
bredder och 75 storlekar och ett oöverskådligt
antal kvaliteter. Dessa ha reducerats till 4
storlekar och 3 kvaliteter. Servetter förekommo i 17
olika format. Numera existerar endast en sorts
servetter på samtliga svenska sjukhus. Varje
sådant standardiseringsarbete har i regel lett till
högre kvalitet. Det är icke alltid så, att
standardiseringens fördelar omedelbart kunna avläsas i
form av minskade anskaffningskostnader
jämfört med tidigare kostnader. Ofta ha utredningar
nämligen visat, att det måste vara mera
ekonomiskt att höja kvaliteten även om
anskaffningskostnaderna därigenom icke minskas. Det gäller
nämligen att se till att årsomkostnaderna
nedbringas till ett minimum. Bakgrunden för all
standardisering inom sjukhusen har varit
forskning i form av funktionsanalyser, en sak som före
standardiseringen sällan eller aldrig ägde rum.
Utrymmet tillåter mig icke att gå vidare genom
att anföra exempel på utförd standardisering,
som varit och är till påtaglig nytta för
samhället i sin helhet. Jag har endast plockat fram
några få exempel från de områden, som beröras
av SIS verksamhet. De torde emellertid göra klart
för alla, att standardiseringsverksamheten sådan
som den hittills bedrivits icke är av sådant slag,
som allmänheten i alltför stor utsträckning tyvärr
intalat sig.
Det har emellanåt försports, att standardisering
är något som framför allt hör industrin till och
i all synnerhet storindustrin. Det skulle alltså
enligt deras mening icke vara ett allmänt
samhällsintresse att befrämja
standardiseringsverksamheten. Hur förhåller det sig härmed?
Standardiseringens mål är att tillverkningen skall
kunna effektiviseras. Den syftar onekligen till
tillverkning av varor i stora kvantiteter.
Såtillvida tycks den uppfattningen vara riktig, att
standardiseringen leder till uppkomsten av industriell
massproduktion. Vad som emellertid icke beaktas
är, att de artiklar som framför allt äro föremål
för standardisering äro detaljer och element samt
anslutningsmått. SIS har aldrig fastställt
standard vare sig på kompletta elektriska motorer
eller för kompletta kullager eller färdiga
lantbruksmaskiner. Vi ha fastställt standard på axel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
