Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 17 januari 1948 - Mineralografi — en metallografi för icke-metaller, av J Arvid Hedvall - Drivmedelsförsörjningen under kriget, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
och forskare vandra in över gränserna till denna
länge helt vita fläck på den kemiska kartan, den
fläck som under så lång tid förblev ett kemiskt
Tibet på grund av det gamla interdiktet: Corpora
non agunt nisi fluida.
Litteratur
1. Cobb, J W: The Synthesis of a Glaze, Glass, or other Complex
Silicates, J. Soc. chem. Ind. 29 (1910) s. 69, 250, 399.
2. Hedvall, J A: über Rinmans Grün, Ber. dtsch. chem. Ges. 45
(1912) s. 2095; Studien über Rinmans Grün, Ark. Kemi, Miner. Geol. 5
(1913) h. 6; über die Reaktionen zwischen Kobaltoxydul und
Alu-miniumoxyd bei höheren Temperaturen, 1. c. h. 16; Uber die
Reaktion zwischen Zinndioxyd und Kobaltoxydul bei höheren
Temperaturen, 1. c. h. 183; über Reaktionsprodukte von Kobaltoxyden mit
anderen Metalloxyden bei hohen Temperaturen, Diss. Uppsala 1915;
über die Bildung isomorpher Mischkristalle zwischen CoO und MnO
und zwischen CoO und NiO, Z. anorg. allg. Chem. 92 (1915) s. 381;
Weiteres über Reaktionen zwischen CoO und anderen Metalloxyden
bei hohen Temperaturen, 1. c. 93 (1915) s. 313; über einige neue
Mischkristalle und Verbindungen von Nickeloxydul mit anderen
Metalloxyden, 1. c. 103 (1918) s. 249; über die Bestimmung der
Dissozia-tionstemperaturen mit Hilfe von Abkühlungs- und Erhitzungskurven,
insbesondere über diese Bestimmung beim Kobaltoxydul, 1. c. 96
(1916) s. 67; über das Reaktionsvermögen im festen Zustande von
Kieselsäureanhydrid mit den Oxyden von Ca, Ba und Mg, 1. c. 98
(1916) s. 58.
3. Hedvall, J A: Reaktionsfähigkeit fester Stoffe, Leipzig 1938,
a. s. 140, b. s. 139, c. s. 127—132, d. s. 118, e. s. 67, f. s. 118, 128,
g. s. 74, h. s. 130, 136, i. s. 133, k. s. 214, l. s. 162—170, m. s. 170—
174, n. s. 175.
4. Hedvall, J A & Wikdahl, L: Die Einwirkung von dauernder
Umwandlung eines Katalysators auf die Reaktionsausbeute, Z.
Elek-trochem. 46 (1940) s. 455.
5. Hedvall, J A & Cassirer-Bano, S: über die Herstellung
gesin-terter Kobalt-Nickel-Legierungen, Z. Metallkunde 1939 h. 1.
6. Hedvall, J A: über die Notwendigkeit die Einwirkung der
Gasatmosphäre in Industrieöfen auf das Brenn- und Schmelzgut
näher zu kontrollieren, CTH Handl. 1944 nr 30.
7. Hedvall, J A & Günther, T: Ön the Influence of the Gas
present at the Production of Ferrie Oxide ön i/s Surface Development
and Adsorption Capacity, Ark. Kemi Miner. Geol. A 17 (1943) nr 13.
8. Hedvall, J A & Lundberg, A: The Influence of the
atmosphe-ric Factors of Production ön the chemical Activity and the Grain
Distribution of Powders, Ark. Kemi Miner. Geol. A 17 (1943) nr 12.
9. Hedvall, J A & Nord, S: Photo-adsorption Effects in the
System Pigment-Fluid Phase, Ark. Kemi Miner. Geol. A 17 (1943)
nr 11.
10. Sandford, F: Inaktiva gasers inverkan på kemiska produkters
åldring i fuktig luft speciellt med hänsyn till uppkomsten av
glasyrsprickor, Diss. CTH, Göteborg 1946.
11. Frölich, å & Hedvall, J a: Till frågan om torra eller
fuktiga råmaterial inom glasindustrien, CTH Handl. 1944 nr 31.
12. Frölich, å: Inverkan av råmaterialens kornstorlek på
glassmältningens förlopp, CTH Handl. 1946 nr 49.
13. Hedvall, J A & Ekwall, G: The Velocity of Tarnishing ön
Metals as influenced by Supersonic Waves, Ark. Kemi Miner. Geol.
A 18 (1944) nr 11.
14. Cohn, G: Die Bedeutung des magnetischen Zustands für die
Aktivitåt eines Katalysators: die katalytische Ameisensäurespaltung
an einer Kobalt-Palladium-Legierung im Gebiet der magnetischen
Umwandlung, Svensk kem. T. 52 (1940) s. 49.
15. Hedvall, J A & Cohn, G: Photoactivation of Solids and its
Effects ön Adsorption, Nature 143 (1939) s. 330; Fotoaktivering av
kristaller och dess inverkan på adsorptionsprocesser, Svensk kem.
T. 51 (1939) s. 163.
16. Hedvall, J A, Borgström, G & Cohn, G: Untersuchungen über
die Photoaktivität fester Stoffe, IX, Koll. Z. 94 (1941) s. 57.
17. Hedvall, J A, Wallgren, P & Månsson, S: Experiments ön
Increasing the chemical Activity of Cadmium iodide by Irradiation,
Träns. Far. Soc. 36 (1940) s. 697; über einen strukturempfindlichen
Effect an Schichtgittersubstansen, X, Koll. Z. 95 (1941) h. 1.
18. Hedvall, J A Wallgren, P & Månsson, S: Uber eine
neu-artige, strukturempfindliche photochemische Erscheinung an
Kristallen, Svensk kem. T. 52 (1940) s. 97.
19. Jagitsch, R & Perlström, G: Untersuchung der Reaktionskine*
tik im System MgO/MgiPiOi, Ark. Kemi Miner. Geol. A 22 (1946)
nr 5.
20. Jagitsch, R & Bengtsson, B: Untersuchung der
Reaktions-kinetik im System PbO/Bleisilikat, Ark. Kemi Miner. Geol. A 22
(1946) nr 6; Untersuchung der Kinetik der Spinellbildung bei der
Umsetzung zwischen Zink- und Aluminiumoxyd, 1. c. A 24 (1947)
nr 18.
21. Zimens, K E: Zur Kinetik heterogener Austauschreaktionen, Ark.
Kemi Miner. Geol. A 20 (1945) nr 18; über den Oberflächenaustausch
fester Stoffe und die darauf basierende Bestimmung von
Ober-flächengrössen, 1. c. A 21 (1946) nr 17; über Austauschreaktionen mit
festen Stoffen, 1. c. A 21 (1946) nr 16; über die Ionenbeweglichkeiten
in Photoschichten, 1. c. A 23 (1946) nr 16; über die Messung
radio-aktiver Isotope, CTH Handl. 1946 nr 54.
22. Zimens, K E & Hedvall, J A: über die radiometrische
Ana-lyse Uranmengen bei unbekanntem Verhältnis Uran: Radium, Ark.
Kemi Miner. Geol. A 22 (1946) nr 25.
Drivmedelsförsörjningen under kriget. Intendenturen
var under andra världskriget den största oljedistributör
som någonsin funnits. Den rörde sig med 50 miljoner 20 1
dunkar, som fylldes 6 miljarder gånger eller mer under
kriget. Den omfattade många tusen hektar oljestationer,
utspridda bakom alla de stridande styrkorna över en god
del av världen. En av dessa bakom 5:e armén i Italien
var 10 km lång och 3,5 km bred. På ett stort fält sydost
om Paris fylldes under 1944 vid stadens fall en halv miljon
dunkar om dagen av 8 000 tyska krigsfångar. Sammanlagt
fanns över hela världen nära 11 000 km militära
rörledningssystem för flytande bränsle.
Bensinen till flyg, pansar m.m. levererades till stor del
i rörledningar, som utlades vid sidan av vägarna och
kopplades med snabbkoppling. Ledningarna lades inte ned i
jorden, då det var lättare att kontrollera läckning uppe
på marken. De kunde normalt läggas ut till en längd av
omkring 40 till 80 km om dagen — medelprestationen
under alla terrängförhållanden blev dock endast ca 8,5
km om dagen. Bensinen frampumpades med lätta
pumpaggregat, som transporterades på 2,5 t lastbilar och
uppställdes med ca 13 km avstånd, beroende på terrängens
beskaffenhet.
Huvudledningen gick från Cherbourg till söder om Paris
och vidare genom Tyskland till Mainz. Den påbörjades i
Cherbourg i juni 1944, fjorton dagar efter D-dagen, och
avslutades i Tyskland i april 1945. Den var ca 970 km
lång och innehöll ca 2 300 km 6" och 4" rör. När
Antwerpen föll, utlades en andra rörledning till Tyskland.
Invasionen vid Marseille stöddes av ett tredje
ledningssystem, som utlades i Rhöne-dalen under vintern och
fram-drogs vidare in i Tyskland för slutanfallet. Dessa tre
system omfattade ca 2 200 km med 5 500 km ledning. De
förde fram bränsle in i Tyskland till en mängd av 49 500
fat om dagen och mer än 20 000 fat om dagen till olika
ställen i Frankrike. Emellertid var detta endast en
tredjedel av allt bränsle, som dessutom levererades i dunkar,
tankbilar och järnvägsvagnar.
Nio rörledningssystem med totalt 1 180 km lades ut i
Nordafrika. När de allierade tog sprången till Sicilien,
Italien, Sardinien och Korsika, överfördes dit tillsammans
nära 3 500 km rör. En ledning följde 5:e armén från
Neapel till Rom, en annan lades ut i bergen till Livorno
och en tredje på adriatiska sidan till Foggia-flygfälten.
Vid slutanfallet levererade dessa ledningar 63 000 fat
flygbensin om dagen — tillräckligt för 1 700 bombplan och
850 jaktplan.
Utöver dessa kontinentala ledningar tillkom "Pluto", de
12 rörledningar, som engelsmännen lade ut under Engelska
kanalen (Tekn. T. 1945 s. 1262). USA-ingenjörerna gillade
dock inte dessa undervattensledningar, vilka inte ansågs
värda besväret. Om man med jaktflyg kunde hålla luften
fri över ett brohuvud, skulle de nödvändigaste
oljeleveranserna kunna ombesörjas från tankfartyg. Detta var också
den allmänna uppfattningen bland engelska oljemän, men
premiärminister Churchill hade insisterat på, att man inte
skulle ta några risker, och därför kom ledningarna till
stånd. sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
